(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Framtida.no berättar:

”Blomgren fortalde at regjeringa tek sikte på å leggja den lenge varsla språklova fram for Stortinget våren 2020. Samtidig med språklova blir det også lagt fram ei ny språkmelding.”

Vidare:

” For å styrkja det norske språket har det lenge vore arbeidd for at Noreg skal få ei eiga språklov. Sjølv om vi har ulike lover og føresegner som tek føre seg språk i Noreg, finst det inga overordna språklov. Dette skal den nye språklova bøta på.

– Det overordna målet er at norsk språk skal vera eit fullverdig og samfunnsberande språk også i åra som kjem. Vi skal også verna og fremja norsk teiknspråk, samiske språk og nasjonale minoritetsspråk, sa Blomgren då ho opna Språkdagen.”

Av de nordiska staterna har Finland sedan gammalt en språklag; Sverige och Island tillkom under 2000-talet. Det betyder att det bara är Danmark som återstår.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln, “An international education strategy lacking in ambition”, i University World News den 30 mars av Nick Hillman, verksam vid United Kingdom´s Higher Education Policy Institute, framgår det vilken betydelse som det engelska språket har för brittisk ekonomi. Företrädare för British Council brukade hävda att det engelska språket var Storbritanniens näst viktigaste inkomstkälla efter nordsjöoljan.  Det är i och för sig möjligt att nordsjöoljan har börjat sina och att denna rangordning inte längre stämmer.

Hillman skriver:

”Det nya dokumentet (syftar på den brittiska regeringens plan – min anm.) är välkommet, inte bara för att det har tagit så lång tid att framställas. Det är också välkommet eftersom det innehåller handfasta nya mål. Det finns ett nytt mål på 35 miljarder pund (45,6 miljarder US-dollar) (1) för utbildningsexporten år 2030 och en annan för 600 000 internationella studenter i Storbritannien vid samma tidpunkt.”

Vidare:

”Det finns enorma utbildnings-, samhälls- och ekonomiska vinster med att vara värd för ett stort antal internationella studenter. Förra året visade vi att de ekonomiska vinsterna i Storbritannien för att utbilda internationella studenter uppgick till mer än 20 miljarder pund (26 miljarder dollar) per år och påverkar hela landet.”

Denna studie visade att internationella studenter ger en vinst som är tio gånger större än kostnaderna - och är värd £ 310 per invånare i Förenade kungariket (United Kingdom).

Men Brexit utgör definitivt ett orosmoln på himlen:

”Resultaten angav att det skulle kunna inträffa en nedgång på 57 procent i fråga om Storbritanniens rekrytering av studenter från andra EU-länder. Även om detta delvis skulle kunna kompenseras av effekterna av ett fallande pund, betyder det färre mångfaldsuniversitet, vilket just förstärker den universitetsmonokultur som politikerna påstår sig ogilla.”

Nick Hillman oroar sig avslutningsvis över att främst Australien på grund av Brexit ska ta marknadsandelar från Storbritannien vad gäller utbildning av utländska studenter.

Observatör

1) 459 miljarder kronor - enligt dagens kurs  står ett pund i 13, 1206 kr

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

uppmanar en kampanj i Helsingfors. Orsaken är att staden håller på att bli allt mer finskspråkig, men nu vill föreningen Samarbetsforum få butiker och myndigheter att erbjuda kundbetjäning på svenska.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I går höll Sveriges statsminister, den främste företrädaren för vår nation, ett högtidligt tal i Europaparlamentet. Han lär då ha använt sig av ett främmande språk, vilket inte kan betecknas som något annat än en skandal. Han bär svenska flaggan på kavajslaget men inte svenska språket i sin mun.

EU slår fast i sina statuter att varje ledamot och varje representant för ett medlemsland ska kunna använda sitt eget språk. Det finns gedigna tolkresurser att tillgå.

Bortsett från att svenska språket är en symbol för vårt land så är det självklart att en person, vem det än vara månde, mer nyanserat och korrekt uttrycker sig på sitt eget språk.

Det gäller även vår statsminister. Visst är det en tillgång för oss att den främste företrädaren för vårt land kan kommunicera med andra nationers representanter på lingua franca – i informella sammanhang. I ett formellt sammanhang som detta är det en skymf mot Sveriges folk och det svenska språket att inte tala svenska.

Nu har vi fått en toppkandidat till nästa års anglofån-pris! 

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en annons härförleden i Svenska Dagbladet presenterade sig Sweden Foodtech på följande sätt:

”Sweden Foodtech (swedenfoodtech.com) arbetar med att hjälpa entreprenörer och storföretag att tillsammans bygga nästa generations snabbväxande storföretag i gränslandet mat och tech. Vi producerar även en av världens största matfestivaler, Smaka på Stockholm, som varje år lockar 350.000 besökare till Kungsträdgården i Stockholm och som i år blir framtidens matfestival. En Future Food Festival i en Future Food City i ett Future Food Country (min fetstil).”

Notera den fetstilsmarkerade meningen. Här måste textförfattaren/-na ha tagit i så att livstycket sprack.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Coca Cola har lyckats med att göra reklam helt på svenska!

Det var inte en dag för tidigt men är i sig positivt.

Om ett uramerikanskt företag som Coca Cola lyckas med bedriften, så borde syndande svenska företag kunna lyckas med detsamma!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

utan i Tyskland av Transportdepartementet. För att få maximal uppmärksamhet har Transportdepartementet satsat på engelska och lättklädda damer. Vilka tyskor cyklar runt i behå?

Observera att det inte är ett aprilskämt!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)