SD-Skurups förslag , som vill förbjuda elever att tala annat språk än svenska på lektioner och raster (undantagandes rena språklektioner), är felaktigt.

För det första påminner det om den politik som tidigare tillämpades i Sverige mot minoritetsspråkstalare som tornedalingar, samer och älvdalingar, där eleverna straffades om de använde sina egna språk i klassrummen, och t.o.m på rasterna. Det lär inte finnas något officiellt påbud från statligt håll om denna politik, men denna praxis är tillräckligt väl omvittnad. Man måste också komma ihåg barnagan avskaffades först 1966 i Sverige. Jag har själv upplevt aga i skolan, d.v.s fysisk bestraffning.

För det andra: Hur ska lärarna övervaka att påbudet efterföljs av eleverna på rasterna. Ska lärarna springa runt och tjyvlyssna?

För det tredje är användningen av andra språk än svenska i klassrummet en pedagogisk lämplighetsfråga. Givetvis ska inga elever, vare sig de talar svenska eller ett invandrarspråk, tala om ovidkommande saker, så att det stör undervisningen eller de övriga eleverna. Jag undervisade bland annat i svenska som andra språk i 25 år och min erfarenhet är att man kan utnyttja andra språk än svenska i undervisningen. Om en spanskspråkig elev, eller en elev som förstår engelska bättre än svenska, inte har förstått ett svenskt ord, har jag kunnat ge det på spanska eller engelska. Jag har haft få tysk- eller fransktalande elever. Jag har också ibland bett en mer framskriden elev, exempelvis en farsitalande elev, att förklara ett svenskt ord inför en mindre framskriden farsitalande elev. Ibland har jag till och med bett en duktigare elev att sätta sig bredvid en mindre duktig elev just för att underlätta språkinlärningen.

För det fjärde är frågan om SD-Skurup också innefattar engelska som undervisningsspråk i sitt koncept. De vill inte röra undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska eller minoritetsspråken. Men engelska används ju som undervisningsspråk i förskola, grundskola, gymnasium och på högskolenivå. Ska engelskan tolereras men inte invandrarspråken på lektioner och raster?

Inför valet 2018 skickade Språkförsvaret ut en enkät till samtliga riksdagspartier, varpå SD svarade så här på fråga 7.

”Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.”

Det tycks alltså inte bekymra SD att undervisning kan ske på engelska upp till 50 procent i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Om det har utgått något påbud i de engelskspråkiga frisskolorna, med Internationella Engelska Skolan i spetsen, att eleverna också ska tala engelska på rasterna, känner jag inte till, men det beivras säkerligen inte.

Slutligen hotar inte invandrarspråken svenskan; det är bara ett högstatusspråk som engelskan som hotar svenskan. SD i Skurup sparkar åt fel håll. Det språk som har påverkat svenskan mest hittills är lågtyskan, från och med 1300-talet till 1500-talet, då dess inflytande klingade av. Engelskans påverkan på svenskan är dock mer intensiv än lågtyskans, eftersom lågtyskans inflytande färdades med båt och häst och vagn. Engelskans inflytande sker sekundsnabbt och är bara ett knapptryck borta.

Det finns vissa som tycks tro att invandrare inte assimileras språkligt i ett samhälle som Sverige, där majoritetsspråket är svenska. En del invandrare gör ett språkbyte redan i första generationen, de flesta i andra generationen och nästan alla i tredje generationen. Detta visar all migrationsforskning från typiska invandrarländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Det finns undantag, men då är det fråga om endogami (ingifte) eller etniska enklaver. 2009 gjorde jag en undersökning om språkbytesprocessen bland mina invandrarelever på Brännkyrka gymnasium. I undersökningen ingick endast elever, som var födda i Sverige eller hade kommit till Sverige före 7 års ålder. Det visade sig att 93 procent av eleverna ansåg sig behärska svenska bättre än föräldrarnas modersmål, att 60 procent talade svenska med sina syskon och att i 20 procent av familjerna talades svenska både av föräldrar och barn. Det betyder att det hade skett ett språkbyte redan i första generationen.

SD-Skurups språkpolitik är bara okunnig symbolpolitik.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Uppmärksam

19 juni 2019 19:13

Bra där om engelskan, som inte ska särbehandlas.

Engelskan ska behandlas som andra språk och inte som andraspråk.

 

Christina Johansson

20 juni 2019 22:56

Som vanligt klokt och genomtänkt skrivet av Per-Åke Lindblom. SD och övriga politiska partier borde spara på krutet till skolor som har engelska som undervisningsspråk, inte minst Internationella Engelska Skolan som expanderar i rasande takt och likt en jättetrålare som dammsuger havsbotten på all fisk suger upp elever, både elever som har svenska som förstaspråk och elever som har svenska som andraspråk. Detta är ett stort hot mot svenska språket, och det är ofattbart att dessa språkbytarskolor får fortsätta att undergräva svenskans ställning utan att politiker i något parti rör ett finger.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...