Alla inlägg den 1 juli 2019

Anders Svensson, Språktidningens redaktör, kommenterar i Dagens Nyheter språklagen med anledning av att den fyller tio år och pekar på att engelskan ändå har stärkt sin ställning.


När Språkförsvaret inledde sin kampanj 2005 för en svensk språklag var vårt främsta motiv just att försöka stävja engelskans expansion på svenskans bekostnad. Språkförsvaret skrev till och med ett eget utkast till språklag 2006 för att illustrera hur en språklag skulle kunna se ut. Detta utkast var inget fantasifoster utan ett resultat att vi hade gått igenom ett antal språklagar i världen.


Språkförsvaret ansåg att en språklag skulle


”* ange den enskildes rättigheter och myndigheters/organisationers/företags skyldigheter, samt även innehålla bestämmelser om sanktioner;

* vara kortfattad och överskådlig;

* utgöra den rättsliga basen för att svenska, och inte engelska, också i framtiden fungerar som det gemensamma, offentliga språket i Sverige;

* fungera som en ramlag, som hänvisar till olika förordningar och föreskrifter, om dessa redan innehåller bestämmelser om språkanvändning;

* samtidigt vara överordnad alla andra förordningar och föreskrifter, som i något avseende behandlar svenska språkets ställning.”


Den språklag, som antogs av en enhällig riksdag 2009, var dock behäftad med påtagliga brister, vilket Språkförsvaret genast påpekade.


För det första var språklagen i första hand en skyldighetslag. Detta i motsats till Språkförsvarets utkast, som var en kombinerad skyldighets- och rättighetslag, d.v.s den angav skyldigheter för myndigheterna och rättigheter för medborgarna. Minoritetslagen från 2009 angav däremot en rad rättigheter. Två JO-anmälningar, varav den ena från Språkförsvaret, som dels gällde rätten att skriva forskningsansökningar på svenska och dels rätten att skriva anställningsansökningar och bedriva befordringsärenden på svenska, som båda bifölls av JO, visade på svagheten i språklagens konstruktion. Medborgarna ska kunna stödja sig på angivna rättigheter, om de kommer i delo med myndigheterna.


Språklagen innehöll heller inga bestämmelser om sanktioner.


För det andra var språklagens räckvidd, dess tillämplighetsområden, alltför begränsad. Paragraf 4 i Språklagen säger visserligen att Svenska är huvudspråk i Sverige” och paragraf 5 att ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Hur kan det då vara möjligt att Luftfartsverket tillåts kalla de flygplatser som det administrerar för ”airport”? Hur kan det komma sig att det finns ett ”university” i Jönköping, att Stockholm – ”Stockholm – the capital of Scandinavia” och andra kommuner använder engelskspråkiga slagord? Varför kom SL i Stockholm överhuvudtaget på idén att använda sig av varningstexter på enbart engelska? Varför håller svenska ministrar tal på engelska på svensk mark eller utomlands utan att talen översätts på svenska? Hur kan det komma sig att skattefinansierade engelskspråkiga friskolor tillåts bedriva undervisning till 50 procent på engelska på grundskolenivå och till 90 procent på gymnasienivå?


Förarbetena till språklagen definierar det ”allmännas kärnverksamhet” som:


”Konkret innebär det att all offentlig verksamhet bygger på svenska språket. Lagar stiftas och publiceras på svenska, handläggningsspråket vid förvaltningsmyndigheter och domstolar är svenska och kommunikation med myndigheterna kan alltid ske på svenska. Beslut och andra viktigare handlingar som ska expedieras upprättas som huvudregel på svenska och information till allmänheten om offentlig verksamhet finns alltid på svenska.” (Se ”Värna språken – förslag till språklag” SOU 2008:26.


Förenklat innebär denna passus att lagspråket, sammanträdesspråk och att beslut/protokoll vid svenska myndigheter ska vara på svenska.


Jämför denna avgränsning med motsvarande skrivning i Språkförsvarets utkast till språklag:


”4 §

Lagens tillämpningsområde

1. Denna lag är tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs.”


För det tredje ansåg Språkförsvaret liksom utredarna av språklagen att lagen skulle vara en ramlag. Språkförsvaret skrev i förordet till nämnda utkast att språklagen skulle ”fungera som en ramlag, som hänvisar till olika förordningar och föreskrifter, om dessa redan innehåller bestämmelser om språkanvändning”.


Redan 2007 formulerade Språkförsvaret ”Ett förslag till språkpolitik för den svenska högskolan”, vilket bl.a utmynnade i förslaget att det borde utarbetas en ny högskoleförordning, som tog hänsyn till engelskans växande betydelse inom högskolan.  Språkförsvaret bearbetade också sedan Högskoleverket och uppmanade dess ledning att uppmuntra de lokala universiteten och högskolorna att utarbeta egna språkplaner. Språkförsvaret var faktiskt först i Sverige med att sammanställa en förteckning över existerande språkplaner för svenska universitet och högskolor liksom för nordiska sådana. Den dåvarande universitetskanslern 2007 - 2010, Anders Flodström, förklarade sig t.o.m beredd att ta initiativ till en ny högskoleförordning, men projektet gick sedan i stå, eftersom Flodström avgick.


Anders Svensson skriver i sin artikel:


” Även här ställer språklagen krav som är svåra att förena med verkligheten. Engelska har visserligen blivit det språk som de flesta forskare i Sverige använder när de publicerar sina resultat. På den administrativa sidan är det däremot svenska som gäller. De utländska forskare som lockas hit har därför sällan möjligheter att göra karriär på samma sätt som svensktalande forskare.”


Det skulle drastiskt försämra svenskans ställning i samhället om inte den längre fungerade som administrativt huvudspråk inom den svenska högskolan. Det finns naturligtvis en annan väg att går, nämligen att de utländska forskarna lär sig svenska inom en rimlig tid. I utkastet till språklag skriver Språkförsvaret angående högskolan:


”§8.6. Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”

 

Denna paragraf hämtades inte från det blå utan hade inspirerats av motsvarande skrivningar i svenska och norska lokala språkplaner för universitet och högskolor.  Detta krav är rimligt vad utländska akademiker beträffar, men inte rimligt vad gäller invandrare i gemen. Det överväldigande flertalet utländska akademiker har definitivt studievana och är redan flerspråkiga när de anländer till Sverige. Jag har själv haft en elev i SFI, som klarade  rikstestet efter nio månader i Sverige och känner flera utländska akademiker, som har lärt sig fullgod svenska efter bara ett år i Sverige.


Det är givetvis ett problem att engelskans dominans som avhandlings- och publiceringsspråk numera är så stor. Detta förstärks av att de flesta – och de mest betydelsefulla - vetenskapliga tidskrifterna är på engelska, varvid publicering i dessa är meriterande för vederbörande på individnivå liksom för vederbörandes universitet, institution etcetera. Men är detta en oemotståndlig naturnödvändighet, som inte ens är värd att diskutera eller ifrågasätta? Kommer engelskans dominans inom den akademiska världen vara för evigt?  Ifjol minskade till exempel tillströmningen av utländska studenter till USA och Storbritannien, medan den ökade till Kina. Det kan vara en tillfällighet, men det kan också betyda att en nedåtgående trend har inletts.


Slutligen: Språklagen innebar ett steg framåt. Redan det faktum att nödvändigheten av en svensk språklag diskuterades under åren 2005 – 2009 höjde den språkliga medvetenheten i Sverige. Det är absolut bättre med en språklag än ingen alls. Island följde Sveriges exempel och antog en språklag och Norge är i full färd med att utarbeta en språklag. Tack vare språklagen kunde Språkförsvaret och Olle Josephson, dåvarande chef för Språkrådet, initialt stoppa regeringens engelskspråkiga e-postadresser liksom att senare rätten att skriva forskningsansökningar, anställningsansökningar och bedriva befordringsärenden på svenska inom universitetsvärlden säkrades.


Men språklagen är behäftad med uppenbara brister, vilket redan påvisats. Dessutom måste det finnas krafter, som skapar opinion mot engelskans expansion på svenskans bekostnad, övervakar och driver på utvecklingen. För det svenska politiska etablissemanget är hotet från engelskan helt enkelt en blind fläck. Efter att ha läst riksdagspartiernas svar på Språkförsvarets språkpolitiska enkät 2018, konstaterade språkvetaren Lena Lind Palicki att ”däremot går det inte att skönja något engagemang kring språkets ställning i det svenska samhället”. Det har återigen blivit populärt bland vissa politiska partier att ställa krav på invandrare, som inte har engelska som modersmål. De har fått hotbilden helt om bakfoten.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 


Av Nätverket Språkförsvaret - 1 juli 2019 15:24


 

Inte Baltic Sea Festival.

 
Tummen upp! 
 
Sunt förnuft
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Juli 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards