Alla inlägg den 6 november 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2019 12:00

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista får alltid stor uppmärksamhet. Men nyfikenheten på förändringar i språket gäller inte bara nykomlingarna. Minst lika ofta är det läsare som undrar vilka ord det är som försvinner. I nya numret av Språktidningen, som når prenumeranterna i dagarna, försöker vi att besvara den frågan.
 
I det nya numret listar Språktidningen 1 001 ord som finns med i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Sedan den utkom 2015 har de här orden använts så sällan att de riskerar att strykas i nästa upplaga.
 
Här finns en del gamla ord som egentligen redan borde ha strukits – som nigarvals, åberopbar och illiberalitet. Men där finns också en hel del ganska nya ord – som bloggbävning, wikiläcka, prokotta, köttklister, nyfriskjobb och finanssmälta – som var på modet en kort tid men sedan föll ur bruk.
 
Vissa ord somnar in för att det finns synonymer som dominerar. Tobisgrissla har till exempel sedan länge flugit förbi tejst och aubergine är tusen gånger vanligare än äggört. Stavningen flajer har konkurrerats ut av flyer. Strävan efter jämställt språk och könsneutrala titlar kan ha bidragit till att tempeldanserska och ackompanjatris är på väg ut. Och så finns det ord som börjar bli så sällsynta att de börjar kännas ålderdomliga, som eklatant, förfäas, bardalek, politess och lemmalytt.
 
I samband med att numret kommer ut lanserar Språktidningen också en adoptionskampanj. Där får läsarna chansen att adoptera ett hotat ord för att ge det bättre förutsättningar att överleva.

– Svenskan har ett rikt ordförråd som vi förvaltar och utvecklar gemensamt. Det enda sättet att rädda ett hotat ord är att använda det. Om vi är överens om att ett ord är för bra för att vi ska låta det somna in så kan alla göra en insats, säger Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, som har gjort undersökningen.


Den som vill adoptera ett ord kan skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Läs artikeln och hela listan med de 1 001 orden här:

https://www.spraktidningen.se/adoptera


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2019 08:00


   

Tänk p å det ni (ofta anglofiler) som påstår att engelskan är såå mycket rikare än andra språk!


Svenska ska vi inte tala om... på vårt fattiga modersmål kan vi väl snart bara säga "ja" och "nej'... förlåt "yes" och "no"!


Allvarligt talat: Det är engelskan som på sätt och vis är ett fattigt språk, eftersom språket saknar den möjlighet att "laborera" med sammansatta ord som exempelvis det svenska och tyska språket erbjuder.


INTE på grund av att språket är överlägset och/eller eller besitter några magiska egenskaper. Ett språk bland andra helt enkelt - varken mer eller mindre!


Strindberg använde bevisligen många fler ord än Shakespeare gjorde.


Det är dags för folk i allmänhet och politiker och andra beslutsfattare i synnerhet att komma till insikt om att engelskan under århundradenas lopp till klart övervägande del har spridits genom tvång i form av kolonialism och språklig imperialism.


Det är vi talare av svenska och andra modersmål själva som avgör om engelskan ska tillåtas att äta upp även våra språk. Såsom språket har gjort i varierande grad i forna kolonier.

Språkförsvar börjar med det egna ställningstagandet och agerandet.


Med en medveten och effektiv språkpolitik når vi ännu längre. För Sveriges del är det första som måste göras att förbjuda de koloniala språkbytesskolor som idag verkar och tillåts expandera i landet i rasande takt. Det ska helt enkelt inte vara lagligt möjligt att jämställa ett språk som inte har någon som helst officiell ställning i landet med vårt nu sedan mer än 10 (!) år lagstadgade officiella huvudspråk.


Språklagen måste byggas ut och omsättas i praktiken. Quebec är ett gott internationellt föredöme på denna punkt.  Varför ska vi skattevägen tvingas finansiera en degradering av vårt modersmål till förmån för ett språk som redan har utplånat så många andra språk? Det är dags att ta bort gökungen ur boet!


Undervisning i Sverige ska naturligtvis bedrivas på svenska. Engelskan är redan obligatoriskt som ämne och det räcker mer än väl. Att byta undervisningsspråk är dock att gå över en osund och för svenskan förödande gräns, där vi dessutom hamnar i en kolonial situation.


Ett ökat fokus på andra, för Sverige, viktiga språk är vidare bara av godo. Tyskland är exempelvis Sveriges största handelspartner och tyska det största modersmålet i Europa.


Även franskans betydelse kommer att öka nu när engelsmän och amerikaner distanserar sig (Brexit/Trump).


ABC 123

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards