(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej

Kanske har Språkförsvaret tagit upp detta tidigare… men är det inte märkligt att de många utställningarna i Stockholm om Förintelsen och om överlevandes minnen genomgående har engelska titlar?

Just nu:

Historiska museet: Speaking Memories

Fotografiska: Fading Stories

Forum för Levande historia (i somras): Not the end

Kulturhuset (hösten 2018): Witnesses

Ofta är fotograferna svenska – men ändå sätter de engelska titlar, inte svenska. Förintelsen hade väldigt lite med England och engelskt språk att göra. De som drabbades talade jiddisch, tyska, polska, ukrainska, romani… Jag har haft kontakt med ett par av dessa museer i frågan – de hänvisar till att turister måste förstå, att man diskuterat men ville nå ut bredare osv.

Inget hade hindrat att i varje fall ha en svensk titel vid sidan av engelsk eller tysk…

Kanske kan Språkförsvaret göra ett utspel om detta?

Hälsningar

Olof Kleberg

Frilansjournalist, tidigare chefredaktör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så här ska namngivning av nya byggnader se ut! På svenska (och latin i detta fall).

Framförallt noterar jag avsaknaden av totalt onödig engelska.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tillåt mig att presentera fyra "stjärnor" på den stockholmska makthavarhimlen:

1. Anna König Jerlmyr, nuvarande finansborgarråd (M): Anser att Internationella engelska skolan borde etablera sig i Rinkeby. 

Integration på engelska istället för på svenska då, Anna? Dessutom: Hur får du ihop detta med att efterleva den svenska språklagen från 2009, som anger att svenska är huvudspråk i Sverige, landets gemensamma språk och att språket ska kunna användas inom alla samhällsområden?

2. Jan Jönsson, nuvarande socialborgarråd (L): Var innan klev in i maktens korridorer i Stadshuset rektor för Kärsby international school. 

3. Anna Starbrink, nuvarande hälso- och sjukvårdsregionråd (L): Skällde för några år sedan ut Birgitta Sevefjord (V), efter att hon påpekat det fullständigt korrekta i att dåvarande sjukhusdirektören för Nya Karolinska sjukhuset, Melvin Samsom, borde lära sig bättre svenska. Sevefjord var kritisk mot att Samsom, som högsta chef för skattefinansierad verksamhet (där språklagen särskilt anger vikten av att använda svenska) inte behärskade svenska.

Anna Starbrink borde be Birgitta Sevefjord om utsäkt!

4. Peter Bergström, tidigare VD på Futuraskolan International. Hoppade direkt över till en tjänst som utbildningschef på Värmdö kommun efter detta uppdrag.

Med politiker och tjänstemän som dessa, som genom tidigare uttalanden eller uppdrag har visat sin tvivelaktiga hållning till vårt (än så länge) samhällsbärande språk, behöver det svenska språket inga fiender.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet)

"Ulla-Britt Kotsinas 1935–2019

Professor Ulla-Britt Kotsinas avled på morgonen den 19 juni, 84 år gammal. Hon var under hela sitt forskarliv knuten till Institutionen för nordiska språk i Stockholm, men började forska relativt sent efter många år som högstadielärare i svenska och historia i Stockholmsskolor. Ulla-Britt blev internationellt känd som en av de första i världen att beskriva en urban, multietnisk ungdomsspråksvarietet; för en bredare allmänhet gjorde hon begreppet rinkebysvenska bekant.

Doktorsavhandlingen från 1982, Svenska svårt, i bearbetad form som boken Invandrare talar svenska (1985), var ett pionjärarbete inom andraspråksforskningen, som kartlade fem invandrares svenska.  Efter disputationen fortsatte Ulla-Britt med andraspråksforskningen, och blev internationellt känd som en av de första i världen att beskriva en urban, multietnisk ungdomsspråksvarietet; för en bredare allmänhet gjorde hon begreppet rinkebysvenska bekant.

Därifrån var steget kort till ungdomars talspråk i allmänhet; Ungdomsspråk (1994) om Stockholmsungdomar sociolekter är också det ett variationslingvistiskt pionjärarbete inom stadsspråksforskningen. Det förde henne vidare till betydelsefulla arbeten om stockholmska, historiskt och i nutid; viktiga uppsatser finns samlade i Kontakt, variation, förändring – studier i Stockholmsspråk (2000). Ulla-Britt arbetade aktivt för att utveckla ett nordiskt nätverk för såväl unga som etablerade slang- och ungdomsspråksforskare. Hon sammanställde också flera ordböcker över Stockholmsslang och stockholmska.

Ulla-Britt var en framstående popularisator och folkbildare, och med sin stora undervisningserfarenhet en skicklig och omtyckt lärare, inte minst i lärarutbildningen. Men framför allt minns vi henne som en hängiven, synnerligen flitig forskarnatur, ständigt på jakt efter nya upptäckter och mönster i det stockholmsspråk av alla slag – från Kungsholmens arbetarkvarter, Botkyrkas invandrarområden eller Södermalms flickskolor – som omgivit henne sedan födseln, men som hon nu inte längre kan lyssna till."

När jag läste svenska och filosofi vid Stockholms universitet 1980 -1984, hade jag henne som lärare i momentet "Textproduktion" i svenska. Jag kommer ihåg henne som en rejäl och duglig lärare och kom bra överens med henne.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ledare idag i Dagens Nyheter gör Rickard Swartz några språkliga iakttagelser i samband med ett besök i Stockholm:

”Men kring Stureplan är svenska språket försvunnet ur gatubilden. Allt har namn på engelska. Också den talade svenskan är försedd med engelska ord och hela fraser, en lingvistisk trasmatta där de utrikiska stuvbitarna stadigt växer på svenskans bekostnad. Have a nice day! En helt normal, vänlig avskedsfras på Hamngatan två svenskar emellan, omedvetna om att små nationers språk under historiens gång ideligen försvinner och nationerna med dem.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Äldre språkhistoria – yngre forskare. Det är rubriken på ett symposium som arrangeras i Uppsala torsdagen den 12 september.

Symposiet riktar sig särskilt mot historiskt inriktade språkforskare som är i början av sin forskarbana.

Tid: Torsdag 12 september, kl. 9–17.30

Plats: Arkivcentrum, von Kraemers allé 19, Uppsala

Pris: Deltagande vid symposiet och middagen är utan kostnad.

Anmälan: Symposiet är öppet för alla som önskar närvara men för deltagande vid symposiemiddagen krävs föranmälan senast den 5 september till mathias.strandberg@sprakochfolkminnen.se eller simon.karlin@nordiska.uu.se.

Program och mer information: Symposieprogram Äldre språkhistoria – yngre forskare (pdf, 218.8 kB)

(Dena nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)