Alla inlägg den 5 februari 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 feb 09:28

Det danska Modersmål-Selskabet har fått för vana att skämma bort sina läsare med gedigna, genomarbetade publikationer om språkliga ämnen. Det kan gälla språkliga fenomen inom språk och sex, språk och mat, språk och respekt, språkets betydelse för demokratin och den offentliga debatten eller om olika sätt att använda kraftuttryck, för att bara nämna några av de områden som Modersmål-Selskabets publikationer har behandlat. 2019 års upplaga gör ingen läsare besviken och frågan är om det inte rentav är deras mest ambitiösa bokprojekt hittills. Redaktionen har samlat ett tjugotal högklassiga författare med gedigen kunskap och ett brinnande intresse för de danska dialekterna vad gäller uttal, ortografi, syntax, grammatik och deras roll och betydelse i en urbaniserad värld.


När Modersmål-Selskabet 27 november 2019 firade sin 40-årsdag passade man på att behandla ett dittills nästan obehandlat ämne. Vad som då som nu grundligen berörs i den nära 400 sidor långa antologin är danska dialekter. Och samtidigt väcker antologin en viss oro. När dialekter behandlas på ett så ambitiöst sätt brukar det betyda att det snarare är fråga om dialekternas dödsryckningar och att vi här ska få möta en nekrolog över en språklig rikedom som har försvunnit. Och årsboken som kom 2002 hade som rubrik Dialekter-Sidste udkald.

 

Var det en sista varning som utfärdades då eller var det ett falskt alarm?


Precis som i andra nationalstater har dialekterna traditionellt betraktats som ett störande inslag, något som bör kastas i språkets skrallespann (papperskorg). I kapitlet Dialekternas död og kulturhistoriske studier redogör Viggo Sörensen för hur dialekterna en gång uppstod och hur de i stort sett har försvunnit igen. Det är ändå, liksom i Sverige och andra länder en fråga om en kollektiv identitetshistoria som berör. I många dialektområden är de skillnader som blir belysta, sakligt och grundligt förvisso, ändå mycket små och handlar framför allt om uttalsavvikelser.


Kanske är det ändå inte för sent. Kanske har dialekterna fortfarande en chans att överleva. Kärleken till den egna dialekten manifesteras i nystartade grupper på digitala medier och facebookvänner sluter upp för att bevara ord och uttal. Ingrid Carlsens grupp Jeg er takknemmelig för dialekten Vendelbomålet har snabbt fått över 5000 tusen medlemmar där vanligt folk känner sig hemma och gärna uttrycker sig på sin dialekt. De mera perifera dialekterna som Äe Synejysk Forening och den bornholmska motsvarigheten samlar likaledes ett stort antal intresserade. Parallellen till Sverige är tydlig där facebookgruppen för den jämtländska dialekten har över 10 000 medlemmar men där också språkstrider lätt uppstår om vad som är genuin dialekt och vad som är av svenskan påverkad och nedsmittad dialekt.


Redaktörerna Georg S. Adamsen och den i Sverige kände Michael Bach Ipsen uttrycker farhågor i slutorden av presentationerna av boken. ”Ingen kan väl vara i tvivel om att alla dialekter, med undantag av den köpenhamska, är satta under stor press”. Samtidigt menar redaktörerna att man inte får bli alltför nedslagen och hänge sig åt defaitistiska tankegångar när det gäller språk. Enskilda personer och grupper kan göra något, om bara viljan finns. Men också samhället har en viktig funktion att fylla. Utan insatser från samhället vilar ansvaret tungt på enskilda aktörer. Men det är förstås svårt om det inte exempelvis finns möjligheter via läroplanen att lära känna sin dialekt och det förutsätter i sin tur att det finns människor som har kompetens att undervisa nästa generation. Men privatpersoner och föreningar kan ändå göra något för att vitalisera dialekten och musikerna Ib Grönbeck och Rikke Thomsen nämns som framgångsrika musiker på dialekt. Motsvarigheter finns det flera av i Sverige med skånska musiker som Peps Persson, norrländska Euskefeurat, gotländska Di små undar Jordi och jämtländska Hardda ku/Hardda geit och där dialekten blivit mera av en tillgång och möjlighet att skilja sig från mängden än en belastning.


Den sönderjyska dialekten (på den tyska sidan av gränsen) har en speciell särprägel där den befinner sig i ett område med tyska, (både högtyska och plattyska) frisiska men där också danskan (riksdanskan) har minoritetsstatus. Dialekten finns som sagt i ett område där språken gärna påverkar varandra men där den särpräglade dialekten också ger stolthet till talarna. Elin Fredsted ger en intressant exposé och förklarar hur närbesläktade språk påverkar varandra. En sådan intressant detalj i Sönderjyska och som avviker från de övriga nordiska munarterna är den bestämda artikeln, som i likhet med tyska och andra germanska språk, ställs framför substantivet i stället för enklitiskt i substantivet, något som för övrigt fick den tyske språkforskaren Jakob Grimm att räkna Sönderjyskan som en saxisk dialekt i stället för nordisk.


En annan dialekt som befinner sig i den danska periferin är språket på den populära ön Bornholm. Bornholmskan räknas traditionellt in i gruppen östdanska mål tillsammans med skånska och blekingska. Till Bornholm begav sig tidigare många skåningar för arbete, något som vi får bekantskap med genom både boken och filmen Pelle Erövraren. Karen Margrethe Pedersen visar i sin artikel Bornholmsk- dansk dialekt med skånska drag hur det hänger samman. Svenskar som besöker den härliga ön märker också att bornholmska körsbär uttalas nästan som i Skåne och inte som det riksdanska Kirseber.


Mathias Strandbergs bidrag till antologin fångar förstås särskilt den svenska läsaren med Vad är danskt och svenskt i Skånes dialekter. Att skånska för en uppsvensk eller norrlänning många gånger låter som en utländsk dialekt är mera som ett uttryck för samlingen ”svenska fördomar” än en på lingvistiskt grundad fruktbar vetskap. Visst har Skåne varit danskt och visst är de skorrande R:en annat än de uppsvenska, men Ulf Teleman har ju redan tidigare redogjort för hur Skåne mycket tidigt skilde sig från förändringarna och utvecklingen i riksdanskan och i stället närmade sig i svenskan. Skånska egenheter med diftonger och i vissa fall triftonger gör det i dag svårare för en dansk att förstå en skåning än exempelvis en smålänning.


Antologin är skriven både för den breda allmänheten och den initierade språkvetaren, men delvis oförklarade, eller bara delvis förklarade ord som hör hemma i fackspråket kan göra det besvärligt för den bara allmänt intresserade läsaren. Eller vem utan specialkunskaper begriper omedelbart termer som: klusilförsvagning, spirantsförsvagning, infortisförsvagning, frikativförsvagning, velarisering, palatalisering?

 

Antologin är ambitiös men har nog svårt att nå en bredare publik med sitt nuvarande upplägg. Den skulle emellertid kunna bli en succé om den i likhet med Fredrik Lindströms bok ”100 svenska dialekter” om svenska dialekter, kunde förses med ljudprov på de ändå förvånansvärt många och skiftande danska dialekterna. En sådan genomgång av de danska dialekterna med enkel tillgång till avlyssning skulle utan tvekan kunna bli en publikation i varje danskt hem, att läsa om och sedan lyssna på.

 

Arne Rubensson

 

(Denna nätdagbok är knuten tll nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 5 feb 08:00

Lars Wyke berättade igår på Språkförsvarets vänner:


”Lyssnade på morgon-TV och hörde en känd ekonomikommentator avsluta sitt inlägg så här:
'Var är vi på väg och vart landar vi'.
Jag håller med honom men med andra adverb!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
<<< Februari 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se