Fråga: Vilken hälsningsfras använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?

• Hej
• Hej + förnamn
• Hej + förnamn + efternamn
• Bästa/bäste + förnamn
• Bästa/bäste + förnamn + efternamn
• Käre/kära + förnamn
• Käre/kära + förnamn + efternamn
• Bara förnamn
• Förnamn + efternamn

Omröstningen är inspirerad av en artikel i Nyt fra Dansk sprognævn. Fler förslag till hälsningsfraser kan publiceras i omröstningsformuläret.

Omröstningsformuläret ligger i högerspalten i nätdagboken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Följande fråga ställdes:

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?

Omröstningsresultat:

Totalt röstade 234 personer. Omröstningen startade den 24/6 2019 och avslutades den 22/ 2 2020
Kommentar: Mest förvånande var att 22,6 procent inte visste att det fanns en språklag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Letmark bevakar skolfrågor, speciellt engelskspråkiga friskolor, på ett förtjänstfullt sätt i Dagens Nyheter. Det heter i ingressen till hans senaste artikel:

”Engelska skolan fortsätter att expandera. På torsdagen presenterade bolaget en kvartalsvinst på 56 miljoner kronor efter skatt. Under de närmaste åren planerar skolan att etablera sig på sju nya orter i Sverige.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gustav Olsson rapporterar i Dagens Nyheter i dag. Artikeln kan inte länkas just nu:

”När Stockholmsprovet infördes 2011 var tanken att undersöka om grundskolorna delar ut glädjebetyg. Genom att jämföra provresultat i början på gymnasiet, med betygen från nian blir det tydligt vilka skolor som är generösa och vilka som är restriktiva med sina betyg.

Elever från Futuraskolan International Stockholm var bland de som presterade sämst i förhållande till sina grundskolebetyg. Skolans före detta elever skrev 8,7 poäng lägre på provet är förväntat. Stora avvikelser hade också elever från Pops Academy och Internationella engelska skolan i Kista och Älvsjö.

- Ibland kan man se att skolorna bara finns med ett år. Då är det ofta bara tillfälligheter. Men om det är år ut och år in får man anta att något i betygssättningen skaver. De bör tänka om i sin betygssättning, säger Lotta Edholm.”

Det bör noteras att tre av de nämnda skolorna är engelskspråkiga friskolor. Det framgår inte på webbplatsen vilket undervisningsspråk som används på Pops Academy, som för övrigt ingår i Academedia-koncernen. Däremot skryter Pops Academy med sina betygsresultat på webbplatsen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner idag:

”SVT-nyheterna i morse, angående tillfälligt minskad import från Kina (skönt att slippa mer skit från Wish, tycker jag):

-’Vad skulle kunna vara ett worst case scenario?’

Jag skulle föredragit ’Vad är det värsta som kan hända?’, men det är förstås häftigare på engelska."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maria Ludvigsson skriver i dagens SvD:

"Sverige som land, Sverige som hem eller Sverige som en mental gemenskap klarar sig utan ett eget flygbolag. Även utan en gemensamt antagen och fastslagen definition av vad som är svenskt och inte. Men utan vårt språk blir det svårt. Tanken på att behöva lämna sitt modersmål och resten av livet tala någon annans språk, att aldrig vara hemma i orden, är otrevlig.

Att lära sig svenska är kanske det enda som spelar roll för att hitta in till den där gäckande tillhörigheten. Theodor Kallifatides har beskrivit detta bättre än någon annan. Han kom till Sverige från Grekland, ett land med ärorik kulturhistoria, var främmande i svenskan men erövrade det och blev författare.

Han förklarade i en intervju på denna sida (19/8-17) att ett språk måste ha absoluta regler. Det måste finnas rätt och fel för att språk ska gå att lära sig. 'Språkligt godtycke är inkörsporten till barbariet', sade han. 'Vem kan orientera sig om det inte finns rätt och fel? Bara den invigda, den som redan kan.'”

Theodor Kallifatides fick för övrigt Språkförsvarets pris 2016.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)