Alla inlägg under februari 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 feb 19:48

The Language Nerds skriver på sin webbplats:


”Den tid det tar att lära sig ett språk är något som alla studerande tar hänsyn till innan de beslutar sig för att lära sig ett visst språk. För att hjälpa dig att fatta ett tidseffektivt beslut sorterade The Foreign Service Institute (underställt USA:s utrikesdepartement – min anmärkning) stora språk runt om i världen i fem svårighetsgrupper beroende på deras skillnader till engelskan.”


 

Det som förvånar är tyskans och de romanska språkens placering. Det skulle alltså ta knappt ett halvår för en genomsnittlig amerikansk UD-anställd att lära sig de tre nordiska språken, danska, norska, svenska och nederländska liksom de romanska språken. Gäller det omvända för dem som talar ett romanskt språk? Talare av romanska språk brukar inte tillhöra de internationella tio-i-topp-testerna i fråga om kunskaper i engelska.  Däremot beräknas det ta 30 veckor att lära sig tyska. Varför? Vilka är svårigheterna med tyskan? Genus- och kasussystemet? Hjälpverbens placering i bisatser?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 feb 21:16

Karin Pihl skriver i Göteborgs-Posten:


”Den där SAS-reklamen, som hävdar att skandinaver inte har någon kultur, var ju fånig. Varför skulle alla andra länder och regioner ha en kultur men inte vi? Så unika är vi trots allt inte. Men reklamen ställer ändå en intressant fråga. Vad är skandinavisk kultur? Finns det en sådan?”


Även om den politiska splittringen i Skandinavien inleddes redan på vikingatiden, skedde en temporär förening under Kalmarunionens tid. Språken i Norden utgår alla från fornnordiskan, dansk tunga, med undantag för finskan och samiskan, och danska, norska och svenska är fortfarande sinsemellan förståeliga. Böndernas ställning har också varit stark bland flertalet nordiska folk. Kulturen i de nordiska länderna präglas dessutom fortfarande av protestantismen.


Många svenskar tror att Jantelagen är typisk svensk, men den skrevs av en norrman, Aksel Sandemose, som växte upp i Danmark. Att Jantelagen är gångbar över de nordiska statsgränserna är väl ett uttryck för skandinavismen?


Läs vidare här


Peter Pierrou


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 feb 19:11

Det svenska företaget Klarna kommunicerar med svenska folket på engelska. Helsidesannons idag i DN.


 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 feb 19:10

...och kommer att säga det igen!



Många artister upplever ett lyft av att sjunga på sitt modersmål, svenska, istället för att gömma sig bakom engelska, med klichéer och "yeah:n". Denna unga artist slår årets Idol-jury med häpnad när han, bland all engelska, sjunger på... svenska!


Superlativen haglar och även det mycket vackra svenska ordet "innerlig" luftas. Mera av denna vara, ja tack! Mindre engelska, ja tack!


Sunt förnuft

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 feb 16:14

Resumé skrev för två år sedan:


”För tio år sedan var alla marknadschefer. Punkt slut. Idag kan listan över titlar som används istället för eller tillsammans med marknadschef göras oändligt lång. Och gärna också något om loyalty, officer eller digital i titeln.”


Läs vidare här!


Helsingborgs Dagblad publicerade en artikel på samma tema den 8 februari, men som ligger bakom en betalmur.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 feb 17:15

Uno Jarsjö skriver på Språkförsvarets vänner på Facebook:


”Just nu visas en riktigt bra belgisk polisserie på SVT. Man pratar flamländska och originaltiteln är De Dag. Det har man översatt till The Day. På vilket sätt är det relevant att ha en engelsk titel på en flamländsk teveserie som visas på svensk teve?”


SVT svarade så här:


”Vad gäller utländska serier, som inte är på engelska, översätter vi titeln antingen till en svensk eller engelsk sådan för att våra tittare ska förstå den. Generellt sett väljer vi enbart en engelsk titel över en svensk i de fall där serien har blivit så pass känd internationellt sett som i detta fall."


Uno Jarsjö kommenterar:


”Jag tvivlar på att särskilt många i Sverige utanför fackkretsar hört talas om serien innan den dök upp på SVT.”


(Denna nätdatgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 feb 11:34

Dalarö Vega!


Vad sägs om det namnet på vårt kära modersmål? Trevligt säger jag! Två tummar upp för den tillverkaren!!


 


Vi svenskar måste bli mycket bättre på att hävda vårt språk och kultur. Inte alla, naturligtvis, men många. I Finland är ett problem att svensktalande är för tillmötesgående gentemot finsktalande. I forna västra rikshalvan gäller ofta samma förhållande men här framförallt gentemot människor som är slängda i språket från väster.


Det finns ingen ursäkt för att inte lära sig svenska - mer än slöhet och arrogans samt överanpassning från många svenskar.Titta exempelvis på "svenske" höjdhopparen Duplantis, med svensk mamma. Hur mesiga kan journalister vara? Jag skäms och blir arg samtidigt!


Således lyder min uppmaning: Stå på er alla svensktalande - annars står någon annan på er. Det är vi svenskspråkiga själva som avgör vårt språks framtid - ingen annan! Ett språks styrka beror framförallt på vilket värde talarna av detsamma tillmäter det.


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 feb 12:04

Ola Nilsson skriver på Språkförsvarets vänner:


”Tänk om dagens mellolåtskrivare kunde stanna upp fem sekunder och fundera på vad det är som gör Ola Magnell så fantastisk. Då kanske de skulle upptäcka att en viktig del är språket. Ity han skrev och sjöng på svenska. Det egna språket ligger alltid närmast känslorna.”


Lyssna här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
<<< Februari 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se