Yair Sapir, filosofie doktor i nordiska språk

1 mars 2020

I slutet av januari i år besökte jag Malung, Lima och Älvdalen för att utbilda, informera och för att själv förkovra mig ytterligare i den lokala historien, kulturen och språkliga varieteter. Jag har rest till Älvdalen under de senaste 18 åren på grund av mitt stora intresse og engagemang för älvdalskan, numera inom revitaliseringsprojektet Wilum og bellum (’Vi vill och vi kan’). I Malung höll jag dessutom ett föredrag om malungsmålet ur ett större nordiskt perspektiv i föreningen Talô mâlungsmål :s regi.

Under min sista dag i Malung och övre Dalarna fick jag ett tips om en revy på mål, som hölls i byn Öje. Som tur var lyckades min vän ordna så jag kunde köpa en biljett till Lännviksrevyn, som den heter, i årets upplaga På dzöfft vattn (’På djupt vatten), som annars var slutsåld för hela säsongen. Det var åttonde gången revyn hölls och jag blev djupt imponerad över den höga kvalitén denna revy höll, som med inslag av både sketcher, sång och dans. Revyn handlade dels om lokala vardagsärenden och social kritik, knutna till Malung och Lima, dels roliga episoder, som skulle kunna äga rum varsomhelst. Snart insåg jag att även jag som ’utböling’ kunde bli rejält road av den, inklusive inslagen på de lokala målen, även om jag trots mina kunskaper i älvdalska och tidigare besök i Malung ändå inte kunde hänga med på allt som sades.

Detta videoklipp innehåller ett urval sketcher och sångnummer.

Bakôm flötä "Bakom flötet" (på öjsmål) - bakom flötet har inte bara konkret betydelse på svenska.

Lännviksrevyn är unik på flera sätt: För det första är alla skådespelare tonåringar, vilket gör den till Sveriges yngsta revy. Dessutom är en stor del av revyn på mål. Förutom svenska växlade tonåringarna mellan inte minst tre(!) olika varieteter: malungsmål (s.k. sockenmål), öjsmål (från byn Öje inom den gamla Malungs socken) och limamål.

Se också ytterligare videoklipp på Facebook!

Dalarna är det län i Sverige där dialektsplittringen har fortsatt längst. Språkvetare har beskrivit mål från de olika grenarna av dalmålen (de s.k egentliga dalmålen) närmast som skilda språk. Samtidigt har dalmålen varit de mest motståndskraftiga gentemot dialektutjämningen. Dalmålen kan indelas i tre grenar: nedansiljans-, ovansiljansmål och västerdalmål. Malungsmålet (inkl. öjsmålet) och limamålet ingår i västerdalmålen. Den tydligaste skillnaden mellan malungs- och limamålet, även för det otränade örat, är malungsmålets ’typiska’ dalmål-satsmelodin (den som egentligen har sitt ursprung i Bergslagen), jämfört med limamålets tydliga norska satsmelodi. Den som vill finna den ursprungliga satsmelodin för dalmålen får dock förflytta sig österut till älvdalskan, som är ett av ovansiljansmålen. Vidare har målen i Lima och Transtrand, till skillnad från övriga dalmål, behållit de fornnordiska diftongerna. Samtidigt bör nämnas att det förutom dalmål talas andra språk och mål i Dalarnas län, nämligen sydsamiska, norska mål i Särna-Idre och bergslagsmål.

Men tillbaka till revyn: Initativtagare, producent och regissör är den 18-årige Erik Karlsson. Han och hans kompis Andreas Martinsson driver den tillsammans. Efter revyn intervjuade jag Erik kort. Han berättar att han fick idén till Lännviksrevyn tillsammans med en annan kompis, Olov Runesson, när de som 11(!)-åringar tittade på gamla VHS-band med Fôssrevyer, revyer på malungsmål från byn Fors. De båda tänkte att det visst inte skulle vara så svårt att göra något liknande igen. Först tänkte de göra revyn på svenska, men då tyckte Eriks farmor att inte kan man spela en revy i Malung på annat än malungsmål. Därför kom malungsmålet och så småningom även limamålet in i bilden. Under de senaste åtta åren har andelen mål ökat i revyn medan andelen svenska minskade.

Skådespelarna, varav de flesta inte talar mål till vardags, har fått lära sig uttalet och språkmelodin av de äldre. På revyn försöker de använda gammalt språkbruk, i likhet med det som talas av den äldre generationen.

Erik vet inte om hans revy har fått den yngre generationen att använda malungsmålet mer än förut, men han berättar att han ändå tycker sig höra mer mål i sin skola, där både grundskolan och gymnasiet ingår. Annars tycker han att malungsmålet har varit på tillbakagång under de senaste åren till skillnad från Lima, där barn uppmuntras att tala mål genom de så kallade språkstipendierna från Besparingsskogen.

Till frågan om Erik tänker göra karriär som skådespelare svarar han med ett entydigt nej. Motiveringen var dock något oväntad för mig: ”Jag känner mig inte helt säker på min svenska. Jag pratar alltid malungsmål med de äldre och med mina kompisar och det känns som mitt naturliga språk. Jag skulle inte kunna yttra mig fritt på rikssvenska”, säger han på en svenska som i mina öron låter helt naturlig.

Nedan kommer följande videoklipp från revyn:

Dôllärstår ’Dollar Store’ (ett nyetablerat företag i Malung, på malungsmål)

Besparingsbåtn  ’Besparingsbåten’ (på limamål)

Bakôm flötä ’Bakom flötet’ (på öjsmål)

Bakudag ’Bakisdag’ (på malungsmål)

Lännviksrevyn har sin nästa säsong januari-februari 2021. Se även:

https://www.facebook.com/lannviksrevyn/

Övriga spel med lokal anknytning som går i sommar (mest på svenska, eventuellt med dialektala inslag):

Skinnarspelet i Malung (19-21 juni):

http://www.skinnarspelet.com/

Ingemarsspelen i Nås (26-30 juni):

https://www.ingmarsspelen.se/

Värmlänningarna i Ransäter (19-28 juni):

http://www.ransater.com/upplev/varmlanningarna

Vidare läsning om malungs- och lima-/transtrandsmålet

Larsson, Mass Elisabet. 2011. Mera malungsmål. Samt supplement till malungsmål från A till Ô. (Boken innehåller en beskrivning av malungsmålet från 1936, samt grammatik, korta historier och sånger med förklaringar)

Björklund, Stig. 1994. Dalmålsstudier. Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 1994. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. (Skriften innehåller bl.a ett kapitel om malungs- och ett kapitel om lima-/transtrandsmålet)

Malungsmål.se http://www.malungsmal.se/ (Föreningen Talô malungsmål:s hemsida)

Se och lyssna på delar av Lännviksrevyn här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...