(Texten är hämtad från Sveriges Radio Språkets webbplats)

Programmet sändes den 18 maj och man kan både lyssna på programmet via webbplatsen eller genom att ladda ner en MP3-fil.

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?

Veckans språkfrågor

Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?

Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?

Varför började gymnastikskor kallas sneakers?

Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?

När och varför dök ordet trosor upp?

Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm?

Var kommer paj i skinnpaj ifrån?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Nu är det äntligen färdigt. Nu finns det världsberömda dataspelet Minecraft, som ägs av Microsoft, även på älvdalska, det mycket hotade, men avancerade och välutvecklade språket i Älvdalen, norra Dalarna.Inom föreningen Ulum Dalska och i projektet Wilum og Bellum är man jublande glada. Men vägen hit har varit minst sagt ojämn och lång.

 Nu går det att spela Minecraft på älvdalska, det hotade språk som talas i Älvdalen i norra Dalarna.

Det var för tre år sedan som amerikanen Christopher Pennington kom med förslaget att översätta det otroligt populära spelet Minecraft till älvdalska, ett språk han kommit i kontakt med genom vänner i Sverige.

Han flyttade till Sverige och tillsammans med sin dåvarande hustru Emilia Stjernfeldt och föreningen Ulum Dalska drogs projektet igång, sedan Christopher fått tillstånd av Microsoft till översättningen.

Christopher Pennington och Emilia Stjernfeldt satte igång projektet som nu har resulterat i dataspelet Minecraft på älvdalska.

Tillsammans med några andra Minecraftspelare började översättningen. Efter en tid fick Christopher andra saker att ta hand om och projektet gick i stå. Ända till hösten 2019 då projekt Wilum og Bellum åter drog igång översättningen. Totalt handlade det om 15 000 ord som skulle översättas, kontrolleras och dubbelkollas. Och godkännas. Men den ende som hade befogenhet att godkänna översättningen gick inte att nå längre och hela projektet såg ut att rinna ut i sanden.

Men problemen löste sig och nu är allt klart.

Inom föreningen Ulum Dalska är man otroligt glada att det lilla, utrotningshotade språket nu får chansen att få en ännu högre status. Tack vare det stora, världsomspännande dataspelet Minecraft. Som nu alltså kan spelas på älvdalska, var i världen man än befinner sig.

På Älvdalens kommun, som sedan flera år helhjärtat stödjer kampen för att rädda älvdalskan från utdöende, är kommundirektör Stefan Linde nästan lyrisk över nyheten om att spelet nu också finns på älvdalska.

- Det är en helt fantastisk milstolpe för språket här.

- Att ett så litet språk som älvdalskan nu blir ett så betydande inslag i ett världsomfattande spel betyder att världen tagits hit till Älvdalen, spelets ägare Microsoft och spelarna finns ju över hela världen.

- Nu ökar chansen att ungdomarna tycker att det är häftigt att lära sig älvdalska.

  På Microsoft är man också glada över att Minecraft nu också finns på älvdalska.

Företagets Senior Gameplay Developer, Minecraft (kan väl översättas till spelutvecklingschef ungefär, på svenska), Agnes Larsson, säger:

- För oss är det viktigt att Minecraft är så inkluderande som möjligt och vi tycker dessutom att det är fantastiskt när Minecraft kan användas i ett utbildande syfte.

- Att ha Minecraft översatt till älvdalska gör det ju både mer inkluderande och utbildande, vilket är jätteroligt att se, säger hon.

 Knaiv Emil Eriksson är ordförande i föreningen Ulum Dalska (betyder Vi ska prata älvdalska) och arbetar för att främja språket.

- Statusen har höjts avsevärt de senaste åren och jag hoppas att de yngre nu ser att det här är riktigt häftigt.  

- Ännu bättre är att barnen får chans och lära sig den regelbundna älvdalskan via spelet och inte bara den älvdalska som mer och mer blir likt svenskan.

-  På så sätt ökar även våra chanser att kunna revitalisera språket så att det fortsätter att behålla den säregna status som fascinerat språkforskarna i över hundra år.

Ungdomarna i Älvdalen verkar uppskatta att spelet nu finns också på älvdalska. Elin Bergman, 18 år, är en av dem som redan spelar Minecraft på älvdalska.

- Ja, det är väldigt roligt att spela på vårt eget språk. Jag själv är inte så van att just läsa älvdalska så det blir lite intressant att försöka hitta vissa saker i inställningarna. Men jag tycker att det har gjorts mycket bra med roliga översättningar som "sombibyskaller" och mycket annat. På det viset så lär man sig nya ord om inte annat.

 Elin Bergman tycker att det är spännande och roligt att spela Minecraft på sitt eget språk.

Emil Martinsson 13 år är en annan inbiten Minecraftspelare:

- Sedan Minecraft kom på älvdalska använder jag den versionen. 

- Jag tycker att den älvdalska översättningen är bra. Det mesta är rätt.

-Det som är bra med att spelet nu också finns på älvdalska är att barn och ungdomar kan lära sig älvdalska genom att spela. Själv lär jag mig flera nya ord nu genom spelet, säger han.

Älvdalingen Joakim Andersson är en hängiven Minecraftspelare. Han berättar att dataspelet Minecraft 2019 hade omkring 112 miljoner spelare runt om i världen varje månad.

- Det är en mycket viktig sak att spelet nu finns också på älvdalska. Nu kan det exponeras för hela världen.

- Just nu finns det översatt till 91 olika språk. Jag hoppas att barn och ungdomar (och intresserade vuxna) nu uppmuntras att byta språket i Minecraft till älvdalska (Övdalsk heter språket där).

- Man kan också gå vidare nu genom att ordna träffar och bygga projekt i Minecraft, relaterade till orden och språket, säger han.

Tanken är att samhället Älvdalen med tiden ska byggas upp som en egen värld i Minecraft med hjälp av datakunniga ungdomar som tycker om att spela Minecraft.

Text och foto: Björn Rehnström

Fakta om älvdalska

Älvdalska är ett språk som talas av cirka 3 000 människor i Älvdalen, norra Dalarna, Sverige. De äldsta skriftliga beläggen för språket är från 1500-talet och den första svenska doktorsavhandlingen om språket skrevs i början av 1900-talet.

Från Wikipedia:”Älvdalskan utmärker sig genom en rad arkaismer och novationer. Bland annat har älvdalskan bevarat ett äldre kasussystem, fornnordiskans stavelsekvantitetssystem med korta, långa och överlånga stavelser. Den har också bevarat ljud som [w] och [ð], och har även som ensam nordisk varietet bevarat fornnordiskans nasala vokaler. Älvdalskan har också genomgått stora ljudförändringar och förändringar i satsläran. Bland förändringarna har bland annat äldre långa vokaler diftongerats, och de primära nordiska diftongerna har monoftongerats eller utvecklats till andra diftonger.

Älvdalskan och de övriga ovansiljanmålen är inte ömsesidigt begripliga med svenska, norska eller danska. Talare från andra platser i Dalarna, även närliggande platser som Mora och Ore socken, har också stora svårigheter när de försöker kommunicera med älvdalsktalande på sina respektive mål. Älvdalskspråkiga är dock tvåspråkiga mellan svenska och älvdalska och kodväxlar aktivt emellan dem.”

Sedan 1960-talet har det unika språket utsatts för ett hårt tryck från svenskan. Men när föreningen Ulum Dalska (betyder ”Vi ska prata älvdalska”) bildades 1984 har en ny stolthet och medvetenhet om det unika språket utvecklats i Älvdalen. Ett flertal böcker har skrivits, bland dem episka verk som Bengt Åkerbergs grammatik på 600 sidor och Lars Steenslands ordbok med 21 000 ord och kultboken Lille prinsen är en av de kända böcker som översatts till älvdalska.

 I dag är det många föräldrar som vill lära sina barn att prata älvdalska. Älvdalens kommun har antagit en handlingsplan som stödjer kampen för språkets överlevnad. Och Allmänna Arvsfonden har beviljat sju miljoner kronor till det pågående projektet Wilum og Bellum (betyder ”Vi vill och vi kan”).

Det projektet arbetar med att lära barn och unga älvdalska genom skola och förskola. Man har också en uppgift att revitalisera språket och gör detta genom att bland annat ta fram ny litteratur, dataspel och appar och ge ut översatta böcker på älvdalska. Och nu också med dataspelet Minecraft på älvdalska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Igår länkade Språkförsvarets webbplats till en artikel, ”Därför anses vissa språk mer betydelsefulla än andra”, i Dagens Nyheter av Stefan Helgesson. Artikeln kommenterades bl.a av Erik Kjellén, som t.o.m infogar en dikt av en känd skribent från Grönköpings Veckoblad:

"Därför anses vissa språk mer betydelsefulla än andra" Svenskan är kanske inte världens mest betydelsefulla språk, men jag inpräntade med emfas till mina elever att det är världens vackraste och lättaste.

Till vårt älskade modersmål,

vill jag höja en kärlekens skål,

och frambringa ett djupt känt tack

 och detta är inget fyllesnack!

En annan skald, långt över min nivå har nedkommit med detta i dess enkelhet elyseiska opus;

Sätt fram all världens skatter å ett bräde,

håll upp var dyrgrip, som beundran tål,

och spörj, vad jag ger av allt förträde

- jag pekar avgjort å vårt modersmål.

Vad är allt guld, om än i gyllene dosor,

allt vad kulturen av faktorer har,

mot språkets underbara glosor,

vi lärt att stamma uti knät å far?

A:lfr-d V:stl-nd Sång till modersmålet”

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visst ändrar sig alla språk över tid. Betydelsen av ord förändras liksom de grammatiska reglerna. På senare år har tyvärr ord råkat få ny betydelse, grammatiska regler anses onödiga, uttryck ges ny innebörd i en snabb takt.

Om ”de” och ”dem” skulle anses kunna ersättas av ”dom” glömmer man att ”de” och ”dom” ger skillnad i betydelse. ”Åt de?” och ”Åt dem?” betyder helt olika saker. Det första är en fråga om några personer eller djur verkligen åt den mat som de fick medan det andra betyder om man gav någon sak till just dessa.

Även om få har träffat någon ”brun hårig sjuk sköterska” skulle man ju kunna ha mött en ”brunhårig sjuk sköterska” fast den som skrev om vad som hänt kunde ha blivit behandlad av en helt frisk brunhårig sjuksköterska. Särskrivning ändrar inte sällan betydelsen i svenskan.

I tidningarna den här veckan skrevs om att en man ”gått bärsärk”. Man kan gå vilse, man kan gå ut, gå varsamt men vad gå bärsärk betyder vet inte jag. Fast jag gissar att man menade att någon gått bärsärkagång.

Små felstavningar kan ge en mening helt annan innebörd än vad skrivaren avsåg. Orden ”bredd” och ”brädd” betyder helt olika saker. Till och med på Språkrådets hemsida har jag sett att man inte vet skillnaden. En text blir svårläst även om ett felstavat ord inte medför en betydelseändring.

Många språkliga brister idag visar att talaren eller skrivaren saknar språkkunskap. Vad man avsåg att säga kan bli otydligt, till och med tvetydigt när det inte blir rent nonsens. Brister i rättsstavning och elementär grammatik kan innebära att man inte får ett arbete som man sökt. Ett vårdat språk är nödvändigt i många sammanhang.

Plurarformer på verb försvann sakta för 100 år sedan. Ändelsen ”-ne” för vissa ord i bestämd form pluralis blev ”-na” ungefär samtidigt. Men att på grund av rena kunskapsbrister tillåta märkligheter som innebär att språket mister möjligheter till att uttrycka sig klart med användning av betydelseskiljande regelverk inklusive rättstavning, finner jag sorgligt. Lika sorgligt är, att det är svårt att få upp läshastigheten när man möter felstavade ord och grammatiska fel. Läsglädjen försvinner med språkliga fel i en text.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De fleste politikeres implicitte antagelse af, at danskerne klarer sig strålende på engelsk, må således være en elitær vrangforestilling, der reelt (omend skjult) deler danskerne op i A- og B-hold, ja, formentlig også i et C- og et D-hold.

Hanne Tange og Sharon Millar, der er hhv. lektor og professor på Aalborg Universitet, skrev i en kronik i efteråret 2014:

Är nedanstående slutsatser om undervisning på engelska i Danmark också tillämpliga på svenska förhållanden?

Citerat från Budstikken:

"Som engelskspecialister vil vi hævde, at godt engelsk kræver en investering i sprogundervisning fra folkeskole til universitet. Imidlertid viser vores forskning, at vi er oppe imod nogle meget faste forestillinger om danskeres engelskfærdighed. Et eksempel på en sådan forestilling er, at vi i Danmark uden videre problemer kan indføre engelsk som undervisningssprog. Det har givet reaktioner fra såvel studerende som undervisere, som har udtrykt utilfredshed med det faglige og sproglige niveau i den engelsksprogede undervisning. I interview fortæller underviserne, hvordan de oplever det som mindre tilfredsstillende, når de skal formidle en ofte meget specialiseret viden igennem engelsk. De mangler de nuancer og hverdagsregistre, der i en undervisningssituation bruges til at oversætte et abstrakt, teoretisk indhold til hverdagseksempler, der kan støtte de studerendes læring. En del af problemet er, at eksempelvis økonomer og ingeniører ikke har haft engelsk siden gymnasiet og derfor ikke er specielt godt rustede til at undervise på dette sprog. Men mange studerende har heller ikke de nødvendige sprogfærdigheder til at tilegne sig viden igennem engelsk. Det kommer blandt andet til udtryk på den måde, at de bliver mere tilbageholdende med at stille spørgsmål i timerne og deltage i faglige diskussioner.."14

-cj

Apropå svenska förkortningar! Ett exempel på att det går att komma på slagkraftiga och dessutom lättuttalade

förkortningar på svenska, låt vara i ett tråkigt sammanhang i just detta fall.

Man behöver alltså inte gå omvägen över engelska, vilket många felaktigt har inpräntats/intalat sig vara något slags mirakellur.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättar idag:

”Sedan 27 mars har Jobbsprånget därför anordnat ett dussintal onlinesessioner med arbetsgivare och föreläsare som tipsar om hur man bäst marknadsför sig själv på arbetsmarknaden. De har exempelvis inkluderat tips från arbetsgivare om hur man skriver cv och Linkedin-experter. Hittills har drygt 1.000 nyanlända akademiker tagit del av sessionerna, som sker på engelska.

– De nyanlända är egentligen duktiga på svenska, men för att de ska komma igång så snabbt som möjligt så har vi valt att hålla dem på engelska, säger Alexandra Ridderstad.”

Så fick svenskan stryka på foten i detta sammanhang också!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Axcess nr 4/2020 har publicerat  en artikel av Alfred Sjödin, i vilken det avslutningsvis heter:

”När lingvisterna ingriper i debatten skjuter de ofta bredvid målet. Med all rätt visar de att folk knappast skulle sluta att förstå varandra om man släppte särskrivandet fritt eller övergick från de-dem till dom-dom. Men att försvararna av äldre former tvingas till denna argumentation visar hur fullkomligt spelplanen behärskas av ett slags kommunikationsteknologer, vilka betraktar svenskan mer som ett dataprogram än som en levd realitet och en bärare av kulturvärden. Deras övertygelse att alla språk har förmågan att uttrycka vad det vara månde är naturligtvis betryggande men utgör knappast ett svar på den fråga man ställer sig. Kärleken till språket är en kärlek till specifika språk, specifika ord, former och klanger, inte till den mänskliga kommunikationsförmågan som sådan.

Att språket hela tiden förändras är en trivial sanning som även Viktor Rydberg var medveten om. Men han ville också ställa frågan ’åt hvad håll?’. Det borde vi också göra. Och i denna debatt borde fler värden än de instrumentella tas på allvar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)