Alla inlägg under maj 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 10 maj 08:00

”Internationella Engelska Skolan har länge haft låg lärartäthet. Nu har bolaget stängt ned sin verksamhet i Liljeholmen på grund av personalbrist. Senast i höstas delade bolaget ut 50 miljoner kronor till sina ägare istället för att anställa mer personal.


Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (IES) är ett börsnoterat privatägt företag som får sina inkomster från svenska skattemedel. Företaget är Sveriges största fristående grundskolekoncern och det skolföretag som erhåller störst bidrag från staten. Företagets vinster skapas helt enkelt genom att bolaget tar emot samma statliga bidrag som alla andra, trots att man anställer färre behöriga lärare. Liksom andra friskolekoncerner har IES betydligt färre lärare i relation till antalet elever än kommunala skolor


I mars stängde IES ned sin verksamhet i Liljeholmen med hänvisning till personalbrist. Skolans rektor Annakarin Johansson Sandman motiverade även beslutet med att skolor i Frankrike och Spanien har stängt ner verksamheten på grund av coronapandemin. Men skolan har haft svårt att ställa om till distansundervisning. Exempelvis finns det inte tillräckligt med bärbara datorer."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 9 maj 12:00

Skickat: den 4 maj 2020 16:29


Hej Ola,

jag förstår vad du menar. Det är bra att du skriver och berättar vad du reagerar på, vi följer och återkopplar hela tiden publikens åsikter till redaktionerna. Och skulle vi se att många tittare irriterar sig på just detta får vi så klart se om det är något vi kan jobba med. Tyvärr kan jag inte svara på din fråga då jag inte har den insynen i inköpsprocessen. Vad jag kan göra är att föra dina synpunkter vidare till de som jobbar med tablå och inköp.


Vänligen,


Werther
Kommunikatör


Den 2020-05-03 11:24:36 skrev Ola Nilsson:


Hej,

tack för svar. Jo, jag förstår att den är inköpt med engelskt tal. Men varför har ni valt det istället för den franska versionen? Det känns klart mindre autentiskt när Milou omtalas som "Snowy" och Dupontarna som "Thompson & Thomson". Det är inte första gången en fransk eller tysk dokumentär sänds i SVT med engelskt tal. Det förtar en stor del av äkthetskänslan. Varför kan inte inköparna anstränga sig en smula och köpa in den version som programmet har i hemlandet? Man har ju ändå texten så det påverkar inte begripligheten, och det kan ju vara trevligt att någon gång få höra något annat än engelska i rutan

Tacksam för svar


Ola Nilsson


From: SVT <kontakt@svt.se>
Den 20-05-03 skrev Werther
Subject: Re: Fråga om Tintin och Hergé


Hej Ola,


tack för ditt mejl.


Den är inköpt med engelskt tal och inget som vi har lagt till. Originaliteten är Hergé à l'ombre de Tintin och dokumentären finns berättad på franska, nederländska, tyska och engelska.


Vänligen,


Werther
Kommunikatör


Den 2020-05-02 11:00:55 skrev Ola Nilsson


Hej,


i tablån utlovas en fransk dokumentär om Tintin och Hergé. Det låter ju bra eftersom Tintin ska vara fransman och Hergé från den fransktalande delen av Belgien. Men varför i allsin dar är då berättarrösten på engelska? Varför väljer ni inte det franska originalet? Det skulle kännas betydligt mer äkta. Man har ju ändå den svenska undertexten att följa. Och om det ändå handlar om begriplighet för dem som inte kan läsa, vore det väl i så fall bättre att lägga på en svensk berättarröst.


Tacksam för svar


Ola Nilsson
Umeå


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 9 maj 08:00

"I Axess nr 4 2020 som kom häromdagen finns en artikel under ”Språkvård” av Alfred Sjödin (universitetslektor, Karlstads universitet) med titeln ”Allt är inte kommunikation”. Han visar hur Viktor Rydbergs språkpurism mötte starkt motstånd från bl a Esaias Tegnér d.y och Rydberg tvingades till tystnad. Han utdelar också ett träffsäkert slag mot anglofåneriet. Slutsats: ett nationalspråk är mycket mer än ett kommunikationsverktyg och måste skyddas i sin egenskap av kulturbärare. Det gällde då och det gäller nu. Jag tog studentexamen i Karlskrona 1959 och minns hur min svensklärare var en övertygad purist och jag minns också att jag ”var uppe” i svenska i studentexamen och kunde glädja lektorn och censorn med att dela min lärares uppfattning på den punkten.


Lars  N.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 maj 12:00

Resultat: YLE FEM (Finland), DR (Danmark) och NRK (Norge) = "När dammet har lagt/lägger sig på respektive mycket närbesläktade språk!


SVT (Sverige) = "When the dust settles", på ett inte lika närbesläktat språk.!


Vad fan får jag för pengarna? (Inte är det svenska i alla fall!)


Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 8 maj 08:00

Nu har landets försvarsstyrkor så begåvats med en "antifuskgeneral". Sedan tidigare finns i landet:


1. De klassiska väpnade styrkorna som skyddar vår geografiska suveränitet.


2. MSB: Myndigheten som samordnar vårt civila försvar.


3. Språkförsvaret som skyddar vår språkliga suveränitet, då våra folkvalda brister å det grövsta på denna punkt.


4. Nu har vi då också, och som rubriken antyder, fått en "antifuskgeneral" som ska skydda landet mot fiffel och båg.


Hen borde inleda sin antifuskgärning med att granska friskolornas dränering av det svenska skattesystemet och då exempel "Internationella" engelska skolans gråzonsaffärer, där de försöker förhandla till sig särbehandling och förmånliga avtal med kommuner för att etablera sig och där svenska skattepengar "skolpengen" sedan  dessutom lämnar landet för skolans expansion utomlands. Detta istället för att komma svenska skolbarn och skattebetalare till nytta.


Degradering av det svenska språkets ställning till förmån för det i landet totalt icke-officiella gamla kolonialspråket engelska, ingår i köpet som "grädde på moset". Alltså en påtvingad och självfinansierad språklig självutplåning.


ABC 123


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 12:00

Självis


Min sambos yngsta dotter, Anna Månevik, skickade i går några foton till mig, bland annat två ”selfier”. Hon tyckte att det var trevligt att jag skrev ”selfier” och inte ”selfies”, alltså att jag undvek den engelska pluralformen. Det engelska ordet ”selfie” finns faktiskt konstigt nog i SAOL nuförtiden:


selfie[sel´fi] substantiv ~n; pl. ~r [‑er] hellre än ~s 


• personfoto vanl. själv­taget med mobil­kamera som veder­börande publicerar på nätet


Singular

en selfie obestämd form

en selfies obestämd form genitiv

selfien bestämd form

selfiens bestämd form genitiv


Plural

selfier (selfies) obestämd form

selfiers (selfies) obestämd form genitiv

selfierna bestämd form

selfiernas bestämd form genitiv"


Anna föreslog att man skulle kunna använda ”självis” i stället för ”selfie”. Det tycker jag var ett jättebra förslag.


Då skulle det stå så här i SAOL:


självis substantiv ~en; pl. ~ar 


• personfoto vanl. själv­taget med mobil­kamera som veder­börande publicerar på nätet


Singular

en självis obestämd form

en självis obestämd form genitiv

självisen bestämd form

självisens bestämd form genitiv


Plural

självisar obestämd form

självisars obestämd form genitiv

självisarna bestämd form

självisarnas bestämd form genitiv


Christina Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 11:13

Ovanstående är rubriken på en krönika i Arbetarbladet, som ingår i Bonnierägda tidningskoncernen Mittmedia. Fast snart heter den inte så längre - koncernen ska nämligen byta namn till Bonnier news local. Och det är just det som tidningens kulturredaktör Fredrik Björkman syftar på i rubriken. I sin träffsäkra krönika (tyvärr inlåst bakom betalvägg) kritiserar han inte bara det namnbytet, utan anglifieringen av svenskan i allmänhet. Man får t ex veta att SJ:s kundtjänst inte heter kundtjänst längre, utan "contact center", och att leksakskedjan Barnens hus inte heter så längre, utan gissa vad - Childrens house så klart.


Som Björkman påpekar är Bonniers "en monsterstor firma med en del utländska medarbetare". Men han har svårt att tro att t ex en utländsk systemutvecklare inte skulle klara av att säga "Bonniers lokalnyheter". Och dessutom är affärsidén att varje tidning i koncernen ska vara så lokal som möjligt, till skillnad från för några år sedan när det mesta skulle centaliseras. Ändå väljer man det stora globaliseringsspråket engelska. Förklaringen är förstås att, precis som Björkman skriver, engelskan av någon anledning anses ballare än svenska. Han avslutar med att säga att han som en protest kommer att uttala det nya namnet på svenska: Bonnier nevs lokal. Kul idé, tänk om vi alla skulle göra likadant när vi stöter på omotiverad engelska i olika sammanhang?


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 7 maj 08:00

(Denna artikel ingick också i antologin ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”, som Språkförsvaret utgav 2011)

 

För en månad sedan, 25 oktober (2009 – vår anm.), skrev jag om min upplevelse av att kassera några gamla maskiner samt om en uppmuntrande reklam för hållbara möbler. Jag kom på att samma tankegångar gäller inte bara teknik och möbler, utan även språket. Så klottrade jag några rader i mitt midnattsblock. Nu har jag knappat in dem på bloggen. Ni som kan svenska, varsågod och läs.

Jag har jobbat en hel del i Sverige och det var genom mitt yrke jag först lärde mig svenska. Bland mina första ord var följande: vingen, vingar, vingarna, vingspets, vingrot, nosvinge, vingspetsrobotar, vapenbalk, spaningskapsyl, lastalternativ, svets, nitar, infästningspunkt, egenfrekvens, svängningsformer, dämpningskurvor, sorteringsalgoritm, fladderberäkningar, företagshemligt och hemligt. Såsom när jag först lärde mig att segla eller att spela gitarr var den språkliga invigningen centralt för min uppskattning av konsten.

En sak som slog mig när jag först jobbade här var att språket var av enormt stor betydelse för svensk industri. Jag hade sedan länge beundrat att Sverige, ett glesbefolkat litet land i norra Europa, hade självständigt utvecklat några av de mest avancerade stridsflygplanen i världen. Dito kamerorna som fångade de första bilderna av jorden sedd från månen. Men det var först när jag började jobba här, hos SAAB AB i Linköping, som jag insåg att detta var till en stor del tack vare själva språket. I det svenska språket fann jag något kyligt, vasst, direkt och förträffligt smidigt. Det var för mig ett helt nytt sätt att tänka.

Jag flyttade till Sverige i 2001 och ända tills april 2009 var jag anställd som forskare hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.  Inom FOI jobbar många högutbildade utländska forskare, från bl a Iran, Chile, Frankrike och Tyskland. Alla läser och skriver vetenskapliga artiklar på internationell engelska, ett språk som har blivit nutidens latin. Men nästan utan undantag talar alla svenska på jobbet. Engelska talas enbart när det kommer någon till bordet som inte kan svenska. Det svenska språket används för i stort sett all internkommunikation både skriftligt och muntligt. Detta gäller inte minst för de många detaljerade tekniska diskussionerna framför skrivtavlan eller datorns bildskärm.

Svenskan är ett språk som är utmärkt lämpat för teknik och vetenskap. En anledning till detta är ordförrådet och historiken. Många av de allra största grundstenarna till nutidens vetenskap och teknik består av tankestrukturer som ursprungligen utvecklades på svenska. Några kända namn bland dem som formulerade sina tankar på svenska är Linné, Arrhenius, Berzelius, Celsius och Ångström  samt banbrytande ingenjörer och företagare som Enoch Thulin och Alfred Nobel.

Många svenska politiker, samt stora makthavare i näringslivet och utbildningsväsendet verkar ofta alltför angelägna om att förkasta svenskan. De agerar som om språket var något irrelevant, eller bara dekorativt. Landets stora, världskända företag, som för blott några år sedan var helsvenska organisationer, håller nu på omvandlas med rasande fart till rotlösa globala ”brands” med en hastigt påklistrad språkdräkt på engelska. Den handlingen, tycker jag, är likartad med grovt förräderi, ett slags nationellt självmord initierat från samhällets högsta nivåer.

Jag hävdar att av Sveriges alla naturliga tillgångar är det svenska språket den mest grundläggande och den som är av störst ekonomisk betydelse. Jag tänker på några ord av J.M.G le Clezio i hans nobelföreläsning  från 2007: ”Dans la forêt des paradoxes”, ”I paradoxernas skog”.

”… Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt dess beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek. Men utan de talandes hjälp blir språket virtuellt. Det kan förlora sin must, utarmas och dö ut. …” (1)


Observera: Språket är inte bara till för sagor, dikter och lite löst snack vid fikabordet. Sveriges rikes lagar är skrivna på svenska. Allt som sker inom det svenska rättsväsendet genomförs på svenska. Och likaså vår främsta kulturella dialog, både högkultur och populärkultur. Allt från Strindberg och Stagnelius till ”Kvarteret Skatan” och ”På spåret”, texter av Feven, Timbuktu och Lars Winnerbäck och mycket annat är förstås på svenska. Språket är grunden till lagen, samhället, kulturen och själva livet. Det vet alla.


Men en sak som verkar försummas i allt som skrivs om det svenska språket och språkpolitiken är att svenskan är för svensk nationalekonomi vad marken och älvarna är för skogarna. Grunden till alla våra stora industrier består av levande kunskaper som skapades, skrevs och verkställdes på det svenska språket. Kolla gärna historien om Ericsson, Saab, Volvo, Vattenfall, SKF, ABB, Sandvik, till och med H&M. Ända fram till 1990-talet var de tekniska och ekonomiska underlagen i alla dessa företag nästan helt på svenska. Utan det svenska språket skulle det moderna, industriella Sverige aldrig någonsin ha blivit till.


Alla som har svenska som modersmål och nästan alla som har adopterat svenska som vardagsspråk har lättast att arbeta och samarbeta på svenska. För de flesta är det påtagligt hindrande att handskas med engelska. Det är det svenska språket som håller landet i drift och som håller landet samman. Språkets betydelse för folket samt dess funktionella och ekonomiska värde kan aldrig överskattas. Utan svenskan stannar Sverige. Förödelse utan återvändo. Men så ska det inte bli.


Man hör jämt de hemmablindas mantra att vi måste ”globalisera” för att överleva och att därför måste alla vänja sig vid att kommunicera på någon ungefärlig engelska. Men detta är en lögn jag vägrar att förstå. Som en skämd frukt är det en fara som inte ens ska beröra läpparna.


Med all mediateknik i nutiden är det mer tydligt än någonsin att jordens språk är mångfaldiga. Språkens rikedom har samma bredd och komplexitet som blommornas och trädens. Inom varje mänskligt språk finns en hel tankevärld, ett universum av tanke och skapande kraft. Språken är inte mer utbytbara eller försumbara än vad världens djur- och växtarter är. Med varje språk som dör ut försvinner inte bara dess sagor och sånger utan även dess särartade tankar och minnen, levande kunskaper som kan leda oss till nytt vetande och ny vishet. I vissa språk kan finnas unika tankegångar som kan leda oss in i en hållbar framtid på jorden, som kan avslöja våra färdvägar bland stjärnorna. Språkens mångfald är såsom naturens inte någonting besvärligt som jämt måste utplånas och likriktas. Diversiteten uppstår från naturlagar och det lönar sig att studera hur man kan dra nytta av den.


Sedan antiken har språk varit ett avgörande medel i internationell handel. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har alla våra inhemska företag en resurs av högutbildade svensktalande medborgare som har andra språk som modersmål, till exempel arabiska, bengali, hindi, kinesiska, koreanska, japanska, farsi, franska, spanska, thai … till och med engelska. Och det är för den delen inte bara de högutbildade som är av värde. Ekonomin kan förstärkas med hjälp av alla som har kontakter med sina hemspråk, ursprungskulturer och ursprungsländer. Med detta har Sverige ett världsunikt försprång.


Det är nog Sveriges invandrargrupper som är garanter för att det svenska språket inte raderas från landet. Jag får känslan ibland att det bara är vi som uppskattar språkets värde och nytta. Jag är säker på att om dagens inhemska studenter kunde välja språk på sina utbildningar skulle de flesta välja svenska. Likaså skulle de som arbetar inom svenska företag helst skriva och läsa på svenska. Att så många tvingas att kommunicera på stapplande engelska är troligen en av de största och minst uppmärksammade faktorerna som påverkar den svenska ekonomin negativt.


Detta är ett fel som både snabbt och lätt kan åtgärdas.


Svenskan är sannerligen ett underbart språk: ett språk att äga, älska och ärva. Låt oss göra så.

Jonathan Smith

 

1. “Le langage est l'invention la plus extraordinaire de l'humanité, celle qui précède tout, partage tout. Sans le langage, pas de sciences, pas de technique, pas de lois, pas d'art, pas d'amour. Mais cette invention, sans l'apport des locuteurs, devient virtuelle. Elle peut s'anémier, se réduire, disparaître.

(Publicerat i bloggen ”Kalinga 25/11 2009)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se