Nina van den Brink punkterar denna myt i en artikel i Fokus den 9/6. Hon skriver bland annat:

”Man kan hålla på så här i evigheter och leta skillnader i språk som talar för att det ena och sedan det andra språket är ordrikare och grammatiskt finurligare än det andra och sedan det ena. Lingvister brukar dock vara eniga om att alla språk har de ord som de behöver, och att det är omöjligt att säga att ett språk är ordrikare än ett annat, eftersom man då först måste definiera exakt vad ett ord är, när det slutar vara ett visst ord och blir ett annat (jämför ’bil’ och ’bilen’), när ett låneord anses införlivat i ett språk, vilken slang som är införlivad etcetera.

Personligen brukar jag säga till dem som hävdar att svenskan är ordfattig (ofta är det svenskspråkiga personer som gillar att läsa på engelska) att de ska läsa Gunnel Vallquists översättning av Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”. Man glömmer helt bort att man inte läser boken på franska, trots att man aldrig tvivlar på att språket är svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det känns, minst sagt, ologiskt med namnet "Dallas Tower" i Råsunda, Solna, Sverige. Solna utmärker sig negativt gång på gång och säljer ut både språk och själ.

Varför inte resa en staty över Larry Hagman... ä vad tusan... dra till med Trump på en gång! Patetiskt!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)