Nina van den Brink punkterar denna myt i en artikel i Fokus den 9/6. Hon skriver bland annat:

”Man kan hålla på så här i evigheter och leta skillnader i språk som talar för att det ena och sedan det andra språket är ordrikare och grammatiskt finurligare än det andra och sedan det ena. Lingvister brukar dock vara eniga om att alla språk har de ord som de behöver, och att det är omöjligt att säga att ett språk är ordrikare än ett annat, eftersom man då först måste definiera exakt vad ett ord är, när det slutar vara ett visst ord och blir ett annat (jämför ’bil’ och ’bilen’), när ett låneord anses införlivat i ett språk, vilken slang som är införlivad etcetera.

Personligen brukar jag säga till dem som hävdar att svenskan är ordfattig (ofta är det svenskspråkiga personer som gillar att läsa på engelska) att de ska läsa Gunnel Vallquists översättning av Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”. Man glömmer helt bort att man inte läser boken på franska, trots att man aldrig tvivlar på att språket är svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Annika

10 juni 2020 20:20

Otroligt intressant och lärorikt.
Jag är på intet vis språkvetare och min franska inskränker sig till att klara av att få mat och husrum men jag har hört någonstans att franska är ordfattigt och därför har sin grammatik där t ex placeringen av ett ord i en mening kan påverka vad det betyder. ”Un homme grand” betyder inte samma sak som ”Un grand homme” har jag fått lära mig. Detta innebär dock inte att det inte skulle gå att säga precis vad som helst på franska.

Rätta mig gärna om jag har fel.

Nätverket Språkförsvaret

11 juni 2020 13:03

Man ska alltid ta påståenden om att det ena språket är ordfattigare än det andra med en nypa salt. Det enda man kan mäta är antalet ord i ordböcker, böcker och tidningar vid en given tidpunkt. Ordböckernas omfång är delvis beroende av upplagans storlek: Ju större upplaga, desto billigare är tryckkostnaden per bok.

Frågan tas upp här på Språkförsvarets webbplats:
http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se /sf/index.php?id=20 - se fråga 22.

En del engelska skribenter har däremot påstått att franska är ett ordfattigt språk, men de är ju parter i målet.

 

Peter Rutger Pierrou

12 juni 2020 12:40

Se också denna text:http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2019/06/12/11612736-strindberg-anvande-fler-ord-an-shakespeare/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...