En av våra stora dagstidningar tillkännagav ("annonserade" var nog deras ordval) för något år

sedan att man avsåg att ensidigt döpa om Vitryssland till Belarus på svenska. Anledningen sades vara att "många" vitryssar inte tyckte att deras land skulle kallas för Vitryssland i Sverige.

Hur många i absoluta tal? Hur många som relativ andel av befolkningen? Det framgick inte.

Hur är det med befolkningen i andra länder där landets inhemska benämning skiljer sig från den svenska? Vad säger folk i Tyskland? Vill allmänheten där att vi i Sverige ska börja kalla Tyskland för Deutschland på svenska?

Men har man i andra länder fått liknande krav på sig? Vad gäller Vitryssland konstaterar vi att landet ifråga har följande namn i några av våra grannländer:

Danmark Hviderusland

Finland Valko-Venäjä (betyder Vitryssland)

Island Hvíta-Rússland

Norge, bokmål Hviterussland

Norge, nynorsk Kviterussland

dessutom t.ex

Tyskland Weissrussland

Kroatien Bjelorusija (betyder Vitryssland)

Men den springande punkten är kanske att man säger Belarus på engelska!

I och med det så tror nog den svenska offentligenheten inklusive medievärlden att så ska det vara. Vetskapen där om att det finns andra språk än svenska och engelska är ju begränsad, och man vill ju gärna visa sig "internationell" för att inte säga "globaliserad"!

Och nu har Språkmedierådet, vad det nu är, också "annonserat" att man avser att följa exemplet.

Om Språkmedierådet avser en större genomgång av landsnamn på svenska framöver, rekommenderas också en diskussion om ett land på Balkan som inte borde få nämnas eller skrivas ut alls i Sverige, Monten****. Svartfjallaland heter det på isländska. Det kunde vara en idégivare.

-cj

 

Anfall är bästa försvar - inte vänta och se!

22 juni 2020 23:31

"CJ" skriver ofta vettiga saker, synd att han oftast skriver om dem när de redan är ett faktum.

Det gäller också att aktivt gå till motattack och inte enbart vänta och att klaga och/eller ironisera.

Skriv direkt till politiker och beslutsfattare!

Extra plus om man skriver under eget namn - det ger ökad tyngd att stå för vad man tycker offentligt.

 

Elias T.

23 juni 2020 13:01

Av alla dussintals länder man kan byta namn på är det självklart enbart de som har ett olikt engelskt namn som är på fråga. Var är alla aktivister och ministrar som vill göra ett svindyrt namnbyte på Grönland till Kalaallit Nunaat? De skulle nog vara många om amerikanarnas landsköpesnack faktiskt hade innehållit frasen "Kauwlawlit newnat".

 

Peter Rutger Pierrou

23 juni 2020 19:32

Svar till "Anfall är bästa försvar". Problemet var att UD tog initiativ till denna namnändring - se Ola Karlssons artikel
https://spraktidningen.se/artiklar/2020/04/vitryssland-eller-belarus. Därmed var den ett faktum. Det kommer att leda till vissa andra kommer att rätta in sig i ledet. Men ingenting hindrar att man själv fortsätter att säga Vitryssland. Det är förmodligen fler som vet var Vitryssland ligger än Belarus. Det är dessutom svårt att få¨en myndighet att ändra sitt namnval i efterhand. Det är betydligt enklare att skapa en lokal opinion som var fallet med "Umeå Christmas Market" som bytte tillbaka till "Umeå julmarknad".

 

inga johansson

23 juni 2020 21:34

Varför Belarus och inte Bielarus?
På 33 språk heter landet något med Biela.
Det vackra landet eller det vita landet, det är frågan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...