Direktlänk till inlägg 24 december 2020
En julhälsning på sju olika språk från klädföretaget Gudrun Sjödén landade häromdagen på mitt hallgolv. Julhälsningen på svenska är, som sig bör, först, och sedan kommer en julhälsning på danska och tyska. Julhälsningen på engelska är först på fjärde plats, vilket är trevligt. Därefter följer en julhälsning på finska, nederländska, franska och slutligen tyvärr på engelska igen, nämligen hur man säger god jul i USA och Kanada för att inte stöta sig med dem som inte är kristna.
God Jul (svenska)
Glædelig Jul (danska)
Frohe Weihnachten (tyska)
Merry Christmas (engelska: Storbritannien)
Hyvää Joulua (finska)
Vrolijk Kerstfeest (nederländska)
Joyeux Noël (franska)
Happy Holidays (engelska: USA och Kanada)
Jag undrar om denna språkliga rangordning har med försäljningssiffror i olika länder att göra. Jag hade helst sett att Gledelig Jul (norska) och Gleðileg Jól (isländska) hade kommit efter Glaedelig Jul (danska) och att Hyvää Joulua (finska) hade kommit före Frohe Weihnachten (tyska), så att de nordiska språken hade varit samlade först. Dessutom saknar jag Feliz Navidad (spanska) och Buon Natale (italienska).
Minoritetsspråken jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska finns inte heller med, bara finska. Även de nya invandrarspråken saknas, exempelvis arabiska (det näst största språket i Sverige), persiska, dari, somaliska och tigrinska. Avsaknaden av minoritetsspråken och invandrarspråken kanske beror på att de talas i Sverige där svenska är det officiella språket. Om alla cirka tvåhundra invandrarspråk hade varit med hade förstås julkortet blivit lika långt som jultomtens skägg. Sammanfattningsvis dock ett trevligt initiativ.
Christina Johansson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...
På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...
”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson. – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...
Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"