Dagens Nyheter berättar idag:

”Sedan 27 mars har Jobbsprånget därför anordnat ett dussintal onlinesessioner med arbetsgivare och föreläsare som tipsar om hur man bäst marknadsför sig själv på arbetsmarknaden. De har exempelvis inkluderat tips från arbetsgivare om hur man skriver cv och Linkedin-experter. Hittills har drygt 1.000 nyanlända akademiker tagit del av sessionerna, som sker på engelska.

– De nyanlända är egentligen duktiga på svenska, men för att de ska komma igång så snabbt som möjligt så har vi valt att hålla dem på engelska, säger Alexandra Ridderstad.”

Så fick svenskan stryka på foten i detta sammanhang också!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Axcess nr 4/2020 har publicerat  en artikel av Alfred Sjödin, i vilken det avslutningsvis heter:

”När lingvisterna ingriper i debatten skjuter de ofta bredvid målet. Med all rätt visar de att folk knappast skulle sluta att förstå varandra om man släppte särskrivandet fritt eller övergick från de-dem till dom-dom. Men att försvararna av äldre former tvingas till denna argumentation visar hur fullkomligt spelplanen behärskas av ett slags kommunikationsteknologer, vilka betraktar svenskan mer som ett dataprogram än som en levd realitet och en bärare av kulturvärden. Deras övertygelse att alla språk har förmågan att uttrycka vad det vara månde är naturligtvis betryggande men utgör knappast ett svar på den fråga man ställer sig. Kärleken till språket är en kärlek till specifika språk, specifika ord, former och klanger, inte till den mänskliga kommunikationsförmågan som sådan.

Att språket hela tiden förändras är en trivial sanning som även Viktor Rydberg var medveten om. Men han ville också ställa frågan ’åt hvad håll?’. Det borde vi också göra. Och i denna debatt borde fler värden än de instrumentella tas på allvar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)