”Varför står det om Garbos tårar på engelska?” frågade jag expediten på Gunnarsons Specialkonditori på Götgatan på Södermalm i Stockholm, dit jag gått för att köpa semlor till kaffet.

Hennes svar blev:  

”Det är mycket turister här som inte förstår svenska. Dessutom är det många på Söder som talar engelska.”

Mitt påpekande att svenska är Sveriges huvudspråk och att det är lämpligt att skriva skyltar på svenska tog expediten lätt på. Hon avslutade med ett hurtfriskt: 

”Men nu står det på engelska.”

Jag blir så ledsen.

Christina Johansson  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson, Initiativtagaren till tankesmedjan Balans, som twittrar regelbundet under "@Skolinkvisition”, skriver bland annat följande om den vid det här laget välbekanta och starkt ifrågasatta skolgruppen, Internationella Engelska Skolan:

"Så vidrigt att spela invandrarkortet. Skamlösa riskkapitalister. Jag har granskat IES framfart i ett år nu. De är parasiter på den skolkroppen. De etablerar sig, dränerar den kommunala skolan på skolpeng och mindre resurskrävande elever, skapar underskott i budget, tjänar storkovan."

"Det är helt sjukt att vi "SOM ENDA LANDET I VÄRLDEN" tillåter detta."

Jag håller med till punkt och pricka men vill tillägga att IES även undergräver det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk, i strid med såväl språklag som skolans mål. I språklagen från 2009 står att det allmänna = skattefinansierad verksamhet har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas. På vilket sätt sker detta i dagens skolor då fullt skattefinansierade skolor tillåts att undervisa på ett främmande och i landet dessutom icke-officiellt språk? Det borde inte tillåtas med tanke på skrivningen i språklagen. Undervisning i svensk grund- och gymnasieskolan ska ske på svenska med undantag för språkämnen och undervisning på något av våra officiella minoritetsspråk samt det svenska teckenspråket. 

IES verksamhet är rent kolonial då de även trycker hårt på anglosaxiska seder och traditioner. Allt bekostat av samtliga svenska medborgare via skatten, det vill säga skolpengen. Alla goda krafter måste hjälpas åt att stoppa galenskapen som sagt inte tillåts i något annat land!

Varför ska den då tillåtas i Sverige?

Personligen vill jag inte betala en enda sekin för undervisning på något annat språk än svenska, både med hänvisning till det föregående men även med tanke på den stora integrationsutmaning som Sverige står inför. Det är det svenska språket, och inget annat, som måste stärkas i såväl skola som samhälle.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)