Nina Wormbs skriver om Wikipedia i dagens Svenska Dagbladet:

"Wikipedia är oerhört omfattande med sina 55 miljoner artiklar på 300 språk. Svenskspråkiga Wikipedia har knappt 3,5 miljoner artiklar vilket gör den oproportionerligt stor i relation till språkets storlek. Som jämförelse hade den tryckta Nationalencyklopedin från 1996 170 000 artiklar. En förklaring är att över 80 procent av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skapade av robotdatorprogram, så kallade botar. Det gäller främst djur, växter och svampar och annat som finns tillgängligt i öppna källor."

Det betyder att nästan sju procent av artiklarna på Wikipedia är på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna finländska film är svenskspråkig, som sig bör. Jansson var ju finlandssvensk.

Andra kända nutida filmer i den kategorin är "Framom främsta linjen", från 2004, "Drakarna över Helsingfors, från 2001 samt "Underbara kvinnor vid vatten" från 1998

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det var mycket intressant att läsa Barbara Bergströms, grundare av Internationella engelska skolan/IES, debattartikel i AB den 10 januari.

Med rubriken: "Flumskolan har fel - betyg är bra för barn". Därför kommer IES att införa betyg från årskurs fyra, säger hon.Håller i detta fall helt med Barbara Bergström i betygsfrågan. Helt rätt, fru Bergström!  Men som vanligt undviker hon och samtliga IES- representanter alltid den viktigaste frågan på skolan, anser jag. Nämligen engelskan!

Engelska (och givetvis också andra utländska språk) ska givetvis förbjudas som första officiella undervisningsspråk i samtliga skolor i Sverige, oavsett skolform. Dessutom måste exempelvis anglosaxisk kultur (eller motsvarande) undvikas i skolornas undervisning. Ämnet Engelska ska givetvis finnas kvar på IES-skolan men i mer normal "undervisningsform", precis som övriga språk på skolan som franska, tyska m.fl språk.

Bergström undviker dessutom i hennes debattartikel, Finansieringen! av skolan via (skattefinansierade) skolpengen. Friskolor i Sverige ska givetvis inte skattefinansieras. Föräldrarna ska självabetala sina ungdomars skolgång i dessa privata friskolor. Kommunerna erbjuder sedan decennier skattefinansierad skolundervisning i hela Sverige. 

Passar inte dessa kommunala skolor, då får föräldrarna söka alternativa skolor för sina ungdomar. Men då måste föräldrarna givetvis också själva få betala skolavgiften. Så fungerar finansieringen av privata skolor/friskolor i andra europeiska länder.

Så enkelt är det. Däremot har jag i övrigt inga invändningar mot IES-skolan. Jag väntar bara på EU-språkskolor i Sverige. De behövs snart också i Sverige. Storbritannien står ju nu definitivt utanför EU, efter brexit den 31 december 2020. Därför behövs nu också kunskaper i andra europeiska/EU-språk. Eller ska vi kanske göra en "Swexit/Svexit" och istället bilda en union med Storbritannien och USA?

PS. En fundering om undervisningen på IES: Studerar och läser studenterna på IES också svensk litteraturhistoria och klassiska svenska verk av exempelvis August Strindberg i engelsk översättning? Det vore intressant att veta.

C- G Pernbring                                                                                                                                                                                    

Helsingborg                                                                                                                                                                                               

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår fick jag ett utbrott på Coop på Sveavägen. När jag kom in hade de i butiken just tvättat alla golvytor som därför var hala och våta. En bock hade satts upp med varningstext: Be careful. Wet floor!!! På båda sidor av bocken. Ingen annan text alls!!!! Vilka är det främst som riskerar falla och bryta höfter etc??? Det är gamlingarna – som ofta inte kan engelska.  Men även för alla som kan engelska är det ju skandal att inte få upplysning på svenska när du kliver in i butiken) !!!! Jag var rosenrasande. Bad om ursäkt till butiksbiträdet, som höll med mig, men jag uppmanade henne att snarast klaga hos sin chef. Jag kommer att skriva till Coops chefer.

Tove

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i gårdagens Svenska Dagbladet argumenterar Anders Q Björkman för att självkolonisering är en bättre beskrivning av orsaken till engelskans växande inflytande i Sverige. Han skriver:

”Den där parentesen – ’mer eller mindre påtvingad’ – gör att det är svårt att beskriva den anglosaxiska dominansen i Sverige som kulturimperialism. Forna kolonier i Afrika kan nog nog sägas ha tvingats på fransk eller brittisk kultur, men det är ju faktiskt ingen som beordrar oss svenskar att titta på Hollywood-filmer och brittiska deckare. Kanske tycker vi helt enkelt att de är bra? Eller ser dem av gammal vana?

Egentligen är självkolonialisering en mer träffande beskrivning av den svenska situationen, inte minst om man betänker vad det anglosaxiska övertaget i förlängningen har fått för följder  för vårt språk – stadsdelar ges engelska namn, svenskan får sta tillbaka i undervisning ochg forskning, butiker saluför billiga walking shoes under den sale som kallas Black Friday – och all annan svengelska som omger oss”

Han noterar också att utbudet i nio tv-kanaler en viss dag i veckan utgjordes av 59 procent engelskspråkigt material och 34 procent svenskt:

”De sista 7 procenten är en handfull nordiska program och en polsk långfilm (som ironiskt nog har den engelska titeln ”Cold war”). Resten av världen lyser med sin frånvaro.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Gösta Linderholm - När morgonen gryr 

Söndagens svenskspråkiga dikt

För ett ögonblick

sedan gick stjärnhavet

på grund i den blå timmen

För ett ögonblick

sedan spelade du schack

med månskenet - på en drömd 

strand bland människolika klippor:

förstenade skrik - och förlorade

För ett ögonblick

gick det rent av att ta på stillheten

i den upptornade känslostormen

För ett ögonblick

hade du ro i själen

och ensamheten vandrade bort

över bergen med solens guldkantade

kalk i sin ränsel

Eva-Stina Byggmästar

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skyltningen har genomförts på ICA i Älvdalen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska språket är inte alls självklart längre

I.

Svenska språket, som liksom bland andra danska, färöiska, isländska och norska utgör en fortsättning på - och utveckling av - urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin/grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat.

Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia.

Idag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av Internet, den hegemoniska ställning som anglosaxisk massmedieindustri har lyckats erövra de senaste decennierna och den status som USA har haft som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Den svenska statsmakten har samtidigt saknat en medveten språkpolitik. Svenska, som är ett av Finlands officiella språk, har inte ens varit lagskyddat i Sverige.

II.

Det viktigaste sättet att bevara ett språk är att det används inom alla samhällsområden. Därvid måste svenskans användning säkerställas inom alla samhällssektorer med hänsyn tagen till de nationella minoritetsspråken och hemspråken. De språkliga rättigheterna och skyldigheterna måste vara klart definierade i lag för att tillförsäkra medborgarna i Sverige rätten att använda det officiella språket i alla sammanhang. Svenska språket har en särställning i och med att det förutsätts vara det gemensamma språket för alla medborgare. Därmed understryks att alla medborgare bör behärska det svenska språket mer eller mindre.

Det allmänna, den s.k offentliga sektorn, som ytterst finansieras av svenska skattebetalare och vars existens är beroende av politiska beslut i riksdag och regering, har skyldighet att tillse att svenska språket upprätthålls som ett komplett, samhällsbärande språk. Detta gäller förutom riksdag och regering även statschef, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter. Det gäller också för alla institutioner, som finansieras med skattemedel: utbildningsväsendet,  företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet.

Språkanvändningen inom den privata sektorn i övrigt är helt oreglerad. Inom företagsvärlden går man i allt större utsträckning över till att använda engelska i stället för svenska. Det är framförallt privata företag, som genom att använda engelska i tid och otid i reklam i tv, film, på nätet och i andra massmedier bidrar till att höja engelskans status i Sverige och samtidigt undergräva svenskans ställning.  Det effektivaste motmedlet i detta avseende är att höja den språkliga medvetenheten hos det svenska folket och se till att de företag, som använder sig av onödig engelska i offentligheten, förlorar kunder och därmed ekonomiskt på sin språkanvändning.

III.

Språkförsvaret 

- hävdar att svenska språket ska vara Sveriges officiella språk eller nationalspråk. Användningen av svenska språket är en självklar medborgerlig rättighet och ska skyddas i lag.

- anser att inget annat språk än svenska ska vara obligatoriskt i Sverige. Svenska språket ska fungera som det språk som förenar alla svenska medborgare oavsett etnisk härkomst. Svenska språket ska tjänstgöra som det verktyg som får oss att förstå varandra och utveckla gemensamma kunskaper och värderingar.

- anser att rätten att använda sitt nationella minoritetsspråk och sitt hemspråk är ovillkorlig. Ett nationellt minoritetsspråk ska kunna användas som första undervisningsspråk i såväl grund- som gymnasieskola. Ett nationellt minoritetsspråk, som är territoriellt baserat, ska också kunna användas som ömsesidigt kontaktspråk med myndigheterna

- anser att det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.

- anser att svenska ska vara det obligatoriska huvudspråket i grundskolan och gymnasiet. Undervisningstiden på annat språk än svenska inom offentligt finansierad grund- och gymnasieskola får ej överstiga en tredjedel av den totala undervisningstiden (med undantag för rena språkämnen). Dispens, som innebär parallellspråkighet och som motiveras av pedagogiska skäl, kan ges i områden med stor koncentration av ett visst hemspråk. Dispens kan också ges för språkundervisning av barn, vars föräldrar endast kommer att vistas en på förhand begränsad tid i Sverige.

- försvarar den mellannordiska språkförståelsen och anser att grannspråksundervisningen måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolan. Dessutom anser Språkförsvaret att finlandssvenskan har en viktig roll som brobyggare mellan Finland och Sverige liksom övriga Norden.

- försvarar svenskans ställning som vetenskapligt språk. Språkförsvaret anser att svenskspråkiga studenter på högskolan ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk, alltid kunna examineras på svenska och alltid ha rätt att skriva en uppsats eller avhandling på svenska (utom i rena språkämnen) liksom att engelskspråkiga avhandlingar alltid ska förses med sammanfattningar på svenska.

- hävdar att den svenska regeringen konsekvent ska försvara svenska språkets ställning i EU, bl. a genom att dess företrädare använder sig av svenska i alla viktiga sammanhang, och därmed också upprätthåller tolknings- och översättarverksamheten till och från svenska på en hög nivå.

- anser att juridiska avtal, försäkrings- och resevillkor och säkerhetsföreskrifter i Sverige alltid måste finnas på svenska. Endast juridiska avtal på svenska har rättslig verkan.

- hävdar att företag som SVT och Sveriges Radio, vars verksamhet regleras av Sveriges riksdag och regering, liksom TV4 och andra medieföretag, som slutit avtal med den svenska staten, har ett särskilt ansvar för att värna om det svenska språket. Programspråket i SVT, Sveriges Radio och TV4 är normalt svenska, om inte sändning sker på de nationella minoritetsspråken eller hemspråken, eller i undervisningssyfte. Minst en tredjedel av materialet i långfilms- och musikutbudet i SVT, Sveriges Radio och TV4 ska vara på svenska. Högst en tredjedel av samma utbud får sändas på ett och samma främmande språk. Språklig mångfald måste prägla radio- och tv-utbudet.

- förespråkar att översättning av icke-engelskspråkig litteratur till svenska ska främjas.

- hävdar att namngivning på engelska - det må vara företag, offentliga myndigheter, affärer, offentliga byggnader, tv- och radioprogram, idrottsklubbar o.s.v – undergräver svenska språkets ställning. Detsamma gäller reklaminslag i massmedia helt eller delvis på engelska.

- verkar för att svenskarna i gemen ska uppvärdera sitt eget språk, speciellt i förhållande till engelskan. Svenska språket har samma potential som engelskan i fråga om ordförråd och uttrycksfullhet.

(Antagen på föreningen Nätverket Språkförsvarets årsmöte den 16/4 2011)

 Språkförsvarets stadgar ligger här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)