Alla inlägg under januari 2021

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 januari 2021 16:06

På Twitter skriver Johan Enfeldt, som bedriver opinionsarbete mot Internationella Engelska Skolan och som medarbetar i Språkförsvarets senaste antologi, "Språkbytesexeperimentet i svensk skola - engelska till varje pris?":


"Tänk på att det inte finns någon jämn spelplan. Bara IES VD har en lön på över fem miljoner. Helt skattefinansierad. Lägg därtill branschorganisationer och en stab med stora resurser till påverkan och pr. Vi andra sitter i lånade klassrum och swishar småslantar till en folder."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 januari 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Helen Sjöholm & Benny Andersson - Snurra min jord


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vintergatan


Och nu är lampan släckt och nu är natten tyst och klar
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar
och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.


De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans 
så saligt leende som om ej död på jorden fanns. 
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än 
jag har den lärt av stjärnorna och vill du höra den?


Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt; 
hon bodde i en annan sol och i en annan trakt. 
Och Salami så hette hon och Zulamit var han 
och båda älskade så högt och älskade varann.


De bott på jorden båda förr och älskat redan då 
men skildes åt av natt och död och sorg och synd också. 
Sen växte vita vingar fort på dem i dödens ro
de dömdes långt ifrån varann på skilda stjärnor bo.


Men på varandra tänkte de i blåa höjdens hem. 
Omätlig låg en rymd av glans och solar mellan dem
tallösa världar underverk av skaparns visa hand 
sig bredde mellan Salami och Zulamit i brand.


Och då har Zulamit en kväll av längtans makt förtärd 
begynt att bygga sig en bro av ljus från värld till värld
och då har Salami som han från randen av sin sol 
begynt att bygga också hon en bro från pol till pol.


I tusen år så byggde de med omotståndlig tro 
och så blev Vintergatan byggd en strålig stjärnebro 
som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban 
och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.


Förfäran grep keruberna till Gud steg deras flykt: 
”O Herre se vad Salami och Zulamit ha byggt!”
Men Gud allsmäktig log och klart ett sken sig vida spred
”Vad kärlek i min värld har byggt det river jag ej ned.”


Och Salami och Zulamit när bryggan färdig var 
de sprungo i varandras famn — och strax en stjärna klar 
den klaraste på himlens valv rann upp i deras spår 
som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.


Och allt som på den dunkla jord har älskat ömt och glatt 
och skildes åt av synd och sorg och kval och död och natt 
har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro 
var viss det skall sin kärlek nå dess längtan skall få ro.


Zacharias Topelius


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 2 januari 2021 16:41

Mikael Parkvall intervjuades i fjol i Dagens Arena, där han fick frågan om svenska språket  påverkades av invandringen.


”– Ett enkelt svar är nej. Nu för tiden handlar mycket om invandring, men man pratar inte så väldigt mycket om språket. Ibland blossar diskussioner om språktest upp, och nu verkar det vara bestämt att vi ska ha det i Sverige, säger språkforskaren Mikael Parkvall.


Enligt Mikael Parkvall, som talade om ämnet i samband med ett seminarium nyligen, behöver vi bara se till historien för att se att invandrare assimileras in i samhället de kommer till. Det tydligaste exemplet är USA, där 80 procent av invånarna är invandrare.

– I USA har 20 procent av befolkningen assimilerat 80 procent. 80 procent av befolkningen har andra gener än brittiska, men språket är fortfarande detsamma. Så om man oroar sig över det svenska språket har vi här ett bra exempel. Tror man att språk förändras av invandring så borde amerikanarna prata ett helt annat språk än de i England, men de gör de inte. Språken skiljer sig dialektalt, som stockholmska och skånska.


Mikael Parkvall menar att Sverige inte har varit ett invandringsland historiskt, utan vi fick vår invandring efter andra världskriget. Därför är de enda historiska exemplen vi har av invandring från medeltiden.

– De som förändrat vårt språk mest är lågtyskarna. Men det var för att de kom med kapital, och vårt svenska språk var inte så välorganiserat. Det fanns inga medier att tala om, eller ett skolväsende. Det fanns inget organiserat skriftspråk, samtidigt som lågtyskarna hade starka positioner som stadsråd. Från lågtyskarna har vi väldigt många låneord. Men det är inte situationen vi befinner oss i idag. Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, vallonerna, och holländarna gjort. Det som kan hända är att vi får in låneord som tjej, jycke, och lattjo.


Svenskan har en stark ställning språkligt, och det är därför inte troligt enligt Parkvall att den kommer förändras nämnbart av invandring. Det som skulle kunna hända är att den tappar sin position och puttas undan av engelskan.

– Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.”


Mikael Parkvall har naturligtvis rätt i att invandrare i Sverige i gemen kommer att assimileras, d.v.s förlora sitt språk och övergå till svenska som huvudspråk och slutligen som modersmål. Ett språkbyte kan ske redan i första generationen, normalt sker det i andra generationen och oftast slutförs språkbytet i tredje generationen. Detta beror på att svenska är det dominerande majoritetsspråket, att invandrare överallt är utspridda och att de flesta invandrare inte tillämpar endogami (ingifte i den egna gruppen). Endogami – och språklig territoriell koncentration – är nämligen det enda sättet att förhindra språklig assimilering. Inte ens erövrarfolk, som har befunnit sig i minoritet i ett samhälle, har lyckats undgå assimilering. Det gäller exempelvis västgoter, franker, bulgarer (ursprungligen ett turkfolk), normander och manchuer.


USA är ett utmärkt exempel på assimilering. 20 procent engelskspråkiga invandrare har lyckats assimilera övriga 80 procent invandrare. Ursprungsbefolkningen, indianerna, undanträngdes, fördrevs och förlorade merparten av sitt land som bekant. Vi har en liknande historia i Argentina, där de spansktalande erövrarna var först på plan och lyckades assimilera den största invandrargruppen, italienarna. Även i Argentina förekom en omfattande etnisk rensning av urbefolkningen. De som yrar om att svenskan riskerar att ersättas av exempelvis arabiskan talar i nattmössan och demonstrerar bara sin språkhistoriska okunskap. Spegelbilden till denna inställning, nämligen att invandrare bör behålla de språk, som de tog med sig i bagaget till Sverige, är lika fånig. Det förutsätter att greker parar sig med greker, turkar med turkar och somalier med somalier etc. i all evighet.


Det verkliga hotet mot svenskan kommer från engelskan. Hotet är i stor utsträckning självförvållat – se bara på den patetiska tillströmningen till engelskspråkiga friskolor. Den kampen är på intet sätt avgjord ännu och det är därför som Språkförsvaret finns.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 januari 2021 14:04

Det totala antalet besökare till Språkförsvarets nätdagbok under 2020 uppgick till 136 378 stycken, det vill säga 373,6 per dag. Detta innebar en liten ökning jämfört med 2019, då nätdagboken i genomsnitt besöktes av 362 personer per dag. Bästa månad var mars med 15 318 besökare, medan juli som vanligt var sämsta månad med 7 815 besökare. 2019 var oktober bästa månad med 13 374 besökare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 januari 2021 13:06

För fem år sedan skrev Mats Wickman en artikel i Svenska Dagbladet om vilka stater och kulturer som har influerat – och för närvarande influerar – den svenska kulturen. Han skriver inledningsvis:


”Även om New York drivit nyskapande projekt som omgörningen av nedlagda järnvägen High Line till park, vore det för Stockholms del mer logiskt att ha kunskapsutbyte med någorlunda jämnstora och tillika nordeuropeiska Hamburg, som uppmärksammats för den omsorgsfulla och ekologiskt präglade renoveringen av ett hamnområde. Ett samarbete mellan den svenska och den tyska staden skulle återknyta till historien. Efter att Stockholm grundats 1252 kom en betydande del av befolkningen att utgöras av tyska köpmän och hantverkare. Det var tyskarna som införde en stadskultur i det medeltida Sverige. Uppemot 30 procent av våra ord, till exempel arbete, fönster och betala, är lånord från tyskan.”


Utländskt inflytande kommer och går. För närvarande är det det angloamerikanska kulturella inflytandet som fullkomligt sköljer över Sverige. Men kanske ligger det något i påståendet att svenskar i grund och botten fortfarande är reservtyskar, ett uttryck som lär ha myntats av någon norrman.


Läs vidare här!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards