Söndagens svenskspråkiga sång

CajsaStina Åkerström och Åsa Jinder  - Av längtan till dej

Söndagens svenskspråkiga dikt

Säg till om jag stör

Säg till om jag stör,

sa han när han steg in,

så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,

svarade jag,

du rubbar hela min existens.

Välkommen.

Eeva Kilpi

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag anser att denna bild väl symboliserar Språkförsvarets enträgna, behjärtansvärda samt viktiga arbete! Droppen urholkar stenen...

Anonym

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför används det engelska ordet ”stream” i stället för det svenska ordet ”strömma”? Tänk så trevligt det hade varit att mötas av ”Strömma är att drömma” i stället för ”Streaming Is Believing” på reklampelarna!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Dag Henrik Nygård skriver i Framtida.no den 23 mars bland annat:

"Språk er noko av det som kan skape den sterkaste kjensla av å høyre saman. Samstundes kan dårleg kommunikasjon skape både mistyding og utfordringar. Språk er ein vesentleg del av kulturen og identiteten vår, og difor er kanskje likskapen mellom språka våre noko av det som gjer det mest naturleg med nordisk samarbeid.

I dag er det nærast uråd å kome seg gjennom ei høgare utdanning i eit nordisk land utan å ha svært gode kunnskapar i engelsk.

Engelsk kjem nok ikkje til å fjerne dei nordiske språka våre, men innanfor høgare utdanning er det tydeleg at engelsk tek stadig meir plass, og at våre eigne språk taper relevans og status som fagspråk. Her treng vi meir nordisk samarbeid.

Lærebøker på skandinaviske språk

Vi må verte langt flinkare til å nytte lærebøker på andre skandinaviske språk. Dette vil gagne alle, og det vil gjere ungdomen betre til å skjøne grannespråka våre, så treng vi ikkje å snakke engelsk med danskar og svenskar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är bra att svenskan står överst mer utförligt och i större stil.

Det är dock fel att det överhuvudtaget står på engelska, eftersom språket inte är ett officiellt språk i Sverige. Engelskan stör mig  i det offentliga rummet och att den tillåts att stå på detta sätt är dessutom fel  m a p  språklagen från 2009.

Mer logiskt är att under svenskan skriva budskapet i koncentrat och i mindre stil på de nationella minoritetsspråken i kombination med tydliga och lättförståeliga symboler för andra språkgrupper, exempelvis engelsktalande. Engelska ska, liksom andra i landet icke-officiella språk, endast användas i rena turismsammanhang.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kulturdepartementet

För kännedom: Riksdagens ledamöter

Texten kan användas som underlag för en interpellation. Interpellationsstunden i riksdagen sker den 25/3 2021.

I ett brev av den 3 februari 2021 från Kulturdepartementet till programmet Språket på P1 framgår det att departementet betraktar älvdalskan som ett folkmål eller dialekt och därför inte agerar i frågan. Departementet hänvisar bland annat till Institutet för språk och folkminnens (ISOF) rapport från 2017. Syftet med denna rapport var att ”skapa en nulägesbild av situationen för älvdalskan, med fokus på frågan om dess språkpolitiska status.” Rapporten utgår inte från någon språkvetenskaplig studie, som ISOF har genomfört. ISOF:s chef Martin Sundin skriver i ett brev till samma program i P1 från den 12 februari följande: ”ISOF har som myndighet inte någon hållning i frågan om älvdalskans definition som språk eller dialekt och inte heller om det vore önskvärt att älvdalskan blev ett nationellt minoritetsspråk”.

Det betyder att Kulturdepartementet inte kan luta sig mot ISOF, när departementet hävdar att älvdalskan skulle vara ett folkmål eller dialekt.

Ett växande antal lingvister i världen betraktar idag älvdalskan som ett eget språk. I maj 2016 erkändes älvdalskan som ett eget språk och tilldelades en ISO-språkkod av organisationen SIL International. Europarådets delegation har vid fem tillfällen uppmanat den svenska regeringen att genomföra en oberoende vetenskaplig undersökning om älvdalskan status utan att detta skett. Detta kan inte tolkas som annat än förhalningstaktik.

Det är helt sant att älvdalskan saknar armé och flotta (rubrik på programavsnittet i Språket), d.v.s denna språkvarietet kan inte upphöja sig själv till språk av egen politisk kraft. Däremot är det klart att älvdalskan är ett eget språk på rent lingvistiska grunder. Faktum är att avståndet mellan älvdalska och rikssvenska är lika stort som det mellan rikssvenska å ena sidan och isländska och färöiska å den andra sidan. Detta bekräftas av en Swadeshlista som mäter avstånd mellan olika språk. Norskt bokmål innehåller 93 gemensamma arvord (kognater) av 100 med svenskan, medan isländska innehåller 85 gemensamma arvord och älvdalska 84-86.

Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans. Språket har bevarat nasala vokaler, som till och med försvunnit i isländskan. Älvdalskan har utvecklat nya diftonger och triftonger och en egenartad vokalskridning. Älvdalskan har bevarat det tonande läspljudet som i engelskan (father) och isländskan. Älvdalskan har behållit det fornnordiska kasussystemet liksom verbens personböjning. Syntaxen skiljer sig också från den rikssvenska. Ordförrådet innehåller många ord, som inte finns i rikssvenskan. Älvdalskan och rikssvenskan är två sinsemellan oförståeliga språk; en rikssvensk måste lära sig älvdalska – liksom isländska och färöiska – för att förstå språket.

Älvdalskan uppfyller kravet i den europeiska stadgan om landsdels-/minoritetsspråk, nämligen att det ”av hävd använts i ett visst territorium inom en stat av medborgare i den staten, som utgör en grupp, som till antalet är mindre än resten av befolkningen i den staten, och som är annorlunda än det eller de officiella språken i den staten.”

Konventionen skiljer inte mellan landsdels- och minoritetsspråk, men innehåller två delar med olika verkningsgrad. Älvdalingarna anser sig nämligen inte behöva använda älvdalskan i kontakt med myndigheterna, vid domstolar med flera instanser utan insatsen ska främst fokusera på utbildning, kultur och media för att underlätta älvdalskans överlevnad.  Älvdalingarna är idag tvåspråkiga och ser sig själva som svenskar.

Den svenska centralmakten borde ha en viss toleransnivå. Den italienska regeringen har till exempel erkänt inte mindre än sju minoritetsspråk – i praktiken landsdelsspråk på samma sätt som älvdalskan – vilka liksom italienskan utgår från latinet på samma sätt som standardsvenskan och älvdalskan utgår från fornnordiskan. Älvdalskan har idag ett mycket starkt stöd i Älvdalens kommun och fungerar som en identitetsmarkör för dem som talar och förstår språket; en förutsättning för att ett språk ska överleva är just att talarna själva vill det. Det älvdalska språket är också ett immateriellt kulturarv, som har tilldragit sig uppmärksamhet världen över av språkvetare och språkentusiaster.

Frågor:

1. Vidhåller kulturministern och regeringen att älvdalskan fortfarande ska klassificeras som en dialekt och inte som ett eget språk?
2. Om ja, vilken oberoende vetenskaplig undersökning stödjer sig kulturdepartementet i så fall på?

Språkförsvarets styrelse

22/3 2021

Språkförsvarets styrelse: Brev till SIL om internationell språkkod för älvdalskan – 15/11 2015 – http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1380

Studies in Övdalian Morphology and Syntax New research on a lesser-known Scandinavian language – John Benjamins 2015 – https://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133

Dorota Melerska: Vem är ”riktig älvdaling”? – Adam Mickiewics-Universitetet i Poznan 2010 – https://repozytorium.amu.edu.pl/bitstream/10593/825/3/123-133.pdf

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norr om Stockholm byggs ett nytt bostadskvarter invid en järnvägsstation, vilket har fått namnet "Station 1901". Så långt allt väl... men av någon anledning fånar sig byggherren sedan med devisen "Not New York, Not London... men så, Halleluja, Nicht Berlin... skrivet just så!

Inte för att jag anser att varken Berlin, New York eller London har ett dyft med detta kommande kvarter än att göra. Det var bara så befriande att se något annat än anglofila influenser... även om det inte var svenska.

Mer av denna vara.... mycket mer! Danke Schön!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Benny Anderssons Orkester, Helen Sjöholm - Du är min man

Söndagens svenskspråkiga dikt

Till min älskade

Det var som högsta vinsten

i ett gratislotteri

när jag fick möta dig

och du och jag blev ”vi”.

Av alla dessa mänskor

är du just den jag vill ha.

Du ger mig ljus och glädje,

du får mig att må bra.

Ja, för allt min kärlek rymmer

finns inte nog med ord.

För att älska och att älskas

är det största på vår jord.

Och allt du är för mig

vill jag för dig få vara

för kärleken i mig

finns till för att besvara.

Siv Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)