Fransk produkt = franska överst.

På baksidan samtliga språk  prydligt uppradade, som talas i de länder som produkten säljs. Engelska för de som inte kan (eller vill kunna?) något av språken. Full logik - föredömligt!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet slår Gunvor Kronman ett slag för den mellannordiska språkförståelsen, som på senare är har försvagats. Hon avslutar sin debattartikel med orden:

”Jag anser att vi i Norden inte ska kapitulera inför engelskans dominans, utan vi ska främja nordiskt kulturutbyte, mobilitet och grannspråksförståelse. Denna önskan återspeglas också i ungas svar i enkät­undersökningen. Nämligen två av tre unga ansåg att det är viktigt för samhörigheten i Norden att befolkningen kan svenska, norska eller danska. Låt oss inte glömma att det är de gemensamma språkliga banden som möjliggör att unga smidigt kan hitta arbete eller en studieplats i ett annat nordiskt land. I det sammanhanget är kunskaper i engelska en klen tröst.”

Se också Språkförsvarets uttalande från 2008: Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johan Klinteberg publicerar varje dag ett ersättningsord för ett onödigt engelskt låneord på Språkförsvarets vänner – här är dagens:

”Avsnitt 44. Finns det ett svenskt uttryck för POWER NAP? Svar ja: tupplur. Även orden 'småsova' och 'lur' och 'kraftlur' kan användas. Den lilla sovstunden kan göra underverk under en jäktig arbetsdag. Det handlar alltså om lätt, kortvarig sömn. Har funnits i svenskan sedan 1843. Att just höns används i språket som en metafor för en kort sömn beror på att djuret gärna förknippas med lätt och vaksam slummer. En tupplur är en bildlig jämförelse med den korta stund då tuppar, gärna på ett ben, står och tar sig en lur.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Björn Rehnström skriver i Språkförsvarets vänner:

"Nu är det 1 600 elever i vår facebookkurs i älvdalska. Och alla som vill kan gå med. Helt gratis får man en kort lektion med en eller ett par meningar varje vardag. Alla lektioner baserar sig på den regelbundna älvdalska som Bengt Åkerberg och Lars Steensland använt sig av i Grammatiken och i den nya ordboken.

Undras om inte just Du känner någon, gammal eller ung, som borde lära sig älvdalska? Eller kanske du själv, som inte fick chansen när du växte upp? Eller dina barn? Eller barnbarnen?

Gå till Facebook, sök gruppen "Älvdalska bytes mot armhävningar" eller "Kurs i älvdalska" och tryck på "Gå med". Sök upp lektionen som heter DAG 2, där kursen börjar. Lyssna och lär dig det märkvärdiga och unika språk som talats i Älvdalen i många hundra år. Och som fortfarande lever.

Dela gärna detta inlägg så mycket du kan!

Alla som lär sig älvdalska hjälper till att rädda språket!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag skickade ett meddelande till TV4 angående programmet "Benjamin´s" och framförde min åsikt att det borde heta Benjamins, utan apostrof, eftersom det är ett svenskt program för svenskar och knappast kan säljas till utlandet. Jag har inte fått svar.

Birgit Strandberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet publicerade idag en debattartikel av Hai Phuong Tran. Det heter i ingressen:

”Under de senaste tjugo åren har engelskspråkiga skolor blivit ett allt vanligare inslag på den svenska skolmarknaden. Skolor med “internationell profil” eller engelskspråkiga skolor är trendigt, hett och eftertraktat hos en del vårdnadshavare.

Det kan vi tydligt se i en granskning som Skolvärlden gjorde förra året. År 2011 fick 15 skolor i landet tillstånd att bedriva undervisning på engelska. År 2020 har 92 skolor fått tillstånd att bedriva undervisning på engelska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Staffan Hellstrand - Lilla fågel blå

Söndagens svenskspråkiga dikt

Säv, säv, susa

Säv, säv, susa,

våg, våg, slå,

I sägen mig var Ingalill

den unga månde gå?

Hon skrek som en vingskjuten and, när hon sjönk i sjön, 

det var när sista vår stod grön.

De voro henne gramse vid Östanålid, 

det tog hon sig så illa vid.

De voro henne gramse för gods och gull 

och för hennes unga kärleks skull.

De stucko en ögonsten med tagg, 

de kastade smuts i en liljas dagg.

Så sjungen, sjungen sorgsång,

I sorgsna vågor små,

säv, säv, susa,

våg, våg, slå!

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)