Svenska språkets ställning i Sverige är inte alls självklar längre. Ett språk skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är unikt för Sverige och Finland.  

Idag hotas emellertid svenskans överlevnad främst genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning liksom reklambranschen och sociala medier. Detta beror framför allt på de senare decenniernas utveckling av satellit-tv, datoriseringen och internet, de anglosaxiska massmediernas hegemoniska ställning och USA:s status som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Engelskans inflytande är bara ett knapptryck borta.

Språkförsvaret startade som en privat webbplats 2002, men omvandlades till ett nätverk 2005. Språkförsvaret är ett ideellt, partipolitiskt obundet nätverk. Språkförsvaret står språkpolitiskt på tre ben:

1. Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion;

2. Vi förordar mångspråkighet och

3. mellannordisk språkförståelse.

I likhet med FIB-Kulturfront  finansieras Språkförsvarets verksamhet helt och hållet av medlemsavgifter.

Språkförsvaret bedömer alla politiska partier och deras språkpolitik utifrån denna plattform. Det betyder att vi ömsom kan stödja olika partier, ömsom kritisera dem för deras utspel. Det är viktigt att vi inte kan associeras med något särskilt parti. Därför tar Språkförsvaret som organisation heller inte ställning i frågor som går utöver vår språkpolitiska plattform.

Det första benet. Redan i samband med bildandet av nätverket bestämde vi oss för att kampen för en svensk språklag var nätverkets huvuduppgift. Det avgörande var att försvara svenskans ställning och förhindra ytterligare domänförluster, det vill säga statusvård. Språkvård är en sekundär fråga, och gäller i första hand anglicismer, ett symptom på engelskans expansion. Språkförsvarets medlemmar började sommaren 2005 skicka debattartiklar till dagspressen på temat att det fanns fem officiella minoritetsspråk i Sverige, att svenska var nationalspråk i Finland men inte i Sverige. Denna opinionsyttring fångades upp av de borgerliga partierna och miljöpartiet, som reste kravet på en svensk språklag. Under 2006 utarbetade medlemmar i Språkförsvaret till och med ett eget utkast till språklag. Den borgerliga regeringen beslutade 2006 att utarbeta språklag, vilken antogs av en enhällig riksdag 2009. Även om språklagen var ett fall framåt, ansåg Språkförsvaret att den hade klara brister, eftersom den enbart var en skyldighetslag – och inte en kombinerad rättighets- och skyldighetslag – och inte heller innehöll några bestämmelser om sanktioner.

För närvarande bedriver Språkförsvaret en kampanj mot engelskspråkiga friskolor, eftersom dessa innebär ett skattefinansierat språkbyte som undergräver svenskans status.

Det andra benet. Språkförsvaret förordar mångspråkighet. I detta inryms flera saker. Det räcker inte med att svenska medborgare lär sig bara ett främmande språk, nämligen engelska. Enligt en undersökning som Eurobarometern gjorde för flera år sedan var den vanföreställningen utbredd i Sverige och Bulgarien. Målsättningen bör vara två främmande språk utöver det egna modersmålet. Engelska enbart är inte nyckeln till världen; flerspråkig spetskompetens är det däremot.

Språkförsvaret respekterar de officiella, redan beslutade, minoritetsspråkens och hemspråkens ställning, det vill säga rätten att studera sitt hemspråk, i Sverige. Vi sparkar inte neråt. Det märkliga är att vissa partier, som hårt driver krav på bestämda språkkunskaper för svenskt medborgarskap, samtidigt inte gör ett dyft för att motarbeta de engelskspråkiga friskolorna. Språkförsvaret har också energiskt stött Ulum Dalskas kamp för att älvdalskan ska erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige.

Språkförsvaret anser att alla språk har ett egenvärde och rapporterar om alla hotade språk i världen på vår webbplats. Att vi särskilt försvarar svenskan, beror på att den råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk.

Det tredje benet. Språkförsvaret förespråkar mellannordisk språkförståelse. Svenska, danska och norska är tre sinsemellan förståeliga språk. Vi får alltså två språk till skänks. Dessutom förstås något av dessa språk av de flesta islänningar, färöingar och av cirka 40 procent av finländarna. Detta innebär att det nordiska språkområdet omfattar betydligt mer än 20 miljoner invånare. Den mellannordiska språkförståelsen fungerar som motvikt till engelskan och därför är det extra viktigt att försvara den, eftersom den har försvagats på senare tid.

Grannspråkspråksundervisningen måste stärkas i alla nordiska länder, särskilt i Sverige, och det måste bli möjligt att se nordiska tv-kanaler i alla nordiska länder.

En vanlig plattityd är att språket alltid förändras. Men Språkförsvaret är emot en vulgärdeterministisk hållning som anser att varje språklig förändring är oundviklig och av godo. Det skulle innebära fritt fram för kommersiella krafter och aningslösa och devota anglofiler att styra språkutvecklingen i Sverige.

Språkförsvarets målsättning är att bidra till att vinna över 95 procent av svenska folket för ett aktivt försvar av svenska språket. I motsats till statliga institutioner inriktar vi oss på att skapa opinion och mobilisera underifrån, vilket sker genom offentliga möten, bokutgivning, debattartiklar, insändare och brev direkt till myndigheter och företag.

Språkförsvarets webbplats – http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/ - är Nordens största språklänksamling, som uppdateras med cirka 1000 länkar per år, numera totalt mer än 15 000 länkar. Webbplatsen fungerar som en kunskapsresurs, ett virtuellt bibliotek, som också rekommenderas av flera nordiska universitet. Den länkar till dokument på svenska, danska, norska, engelska, tyska, franska och spanska. Språkförsvarets medlemmar och sympatisörer kan inte avfärdas som en samling språkpoliser eller okunniga bonnläppar.

Gå med du också! Medlemsavgiften för yrkesarbetande är 200 kr per år och 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer.

Per-Åke Lindblom

Ordförande för Språkförsvaret

(Artikeln publicerades i Folket i Bild Kulturfront nr 5/2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)