Med anledning av den norska nationaldagen 17 maj sände programmet Språket igår ett inslag om det norska språket. Ur programpresentationen:

”Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.

Veckans språkfrågor

Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?

Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”?

Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?

Hur funkar norskans tregenussystem?

Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?

Hur är statusen för nynorskan i Norge?

Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?

Här kan du lyssna på Språksnakk!

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.”

Inslaget kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det finns ett riskkapitalistbolag, som kallar sig Internationella Engelska Skolan (IES) och som med sin skolverksamhet håller på att ta över en allt större del av undervisningen i landet. Nu står Ängelholm kanske på tur. En tomt har redan avsatts vid ishallen, ifall ansökan skulle inkomma. Kommunen har inte rätt att vägra skolan etablering. Det beslutet fattar vår företagsvänliga regering.

Från företagets sida hävdas det att IES är tvåspråkig. Vore det så skulle svenska och engelska användas parallellt som arbetsspråk och bägge språken skulle förekomma för undervisning i alla ämnen utom svensk- och engelskämnet. Nu är det inte så! Att engelskan används ensamt vid undervisning i fler och tyngre ämnen samt även är arbetsspråk gör det helt klart att det är engelskan som premieras. Det för tankarna till någon gammal koloni, det stör oss och känns fullständigt bakvänt. Man kan uppleva det som invasiva växter som tränger sig in i vårt språk och vår kultur och som vi inte vet ifall vi kan bli av med igen.

Enligt språklagen, antagen år 2009, är  svenskan vårt samhälles gemensamma huvudspråk och ska som sådant användas inom samtliga samhällsområden. Dessutom anger lagen att skattefinansierad verksamhet som skolan har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Lagen är tydlig men sanktionsmöjligheterna hittills så få att regeringen snart tvingas till en skärpning. ”Hur är det ens möjligt att ge ett främmande språk företräde framför det egna nationella språket som har talats i landet sedan urminnes tider? Det torde vara otänkbart i de allra flesta länder – åtminstone i länder med självbevarelsedrift”, skrev gymnasieläraren och bibliotekarien Christina Johansson i insändaren ”Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan” (DN 6 maj 2021).

Svenska elever tillhör världstoppen i engelska och var det långt innan några språkbytesskolor fanns. Varför ska då vi skattebetalare tvingas finansiera denna typ av rent koloniala skolor? Enligt vår mening är det primärt våra skattepengar IES vill åt – vackert dolt bakom fagra ord om ”internationellt”, som i det här fallet betyder ”anglosaxiskt”, något som skolan inte heller försöker dölja.

Denna utveckling oroar oss. Vi uppmanar er ängelholmare och andra i samma situation: Gå inte i engelska fällan! Slå vakt om era ungdomars kunskaper och om vårt svenska språk! Svenskan måste få en starkare ställning i skolan.

Bo Alvberger, Ängelholm

Per-Owe Albinsson, Täby

C-G Pernbring, Klippan

Ulf Parde, Umeå

Tove Frisch, Stockholm

Susanne Gerstenberg, Laholm

Lars Fredriksson, Båstad

Anders Bodén, Stockholm

Bernt Abrahamsson, Ludvika

Stig Engzell, Limhamn

Jonas Borelius, Vaxholm

Samtliga medlemmar i SPRÅKFÖRSVARET

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad/NST den 18/5 2021, i Västerbottens Folkblad den 17/6 2021 och i Västerbottens-Kuriren 18/6 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nationalspråket svenska överst och därunder världsspråket engelska med mindre bokstäver. Bravo! Så ska det se ut!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)