Linnea Lindquist går igenom Internationella Engelska Skolans remissvar till likvärdighetsutredningen och avslutar med orden:

”Om det är några som håller på med ett socialt experiment är det IES, de bedriver undervisning på engelska vilket får konsekvensen att eleverna får sämre språkutveckling i svenska språket, de lockar till sig lönsamma elever och ökar därmed skolsegregationen och de låter cirka 28.000 elever till stor del undervisas av utländska lärare utan svensk lärarlegitimation. De har inte bättre trygghet och studiero än de kommunala skolorna och de har fler elever per klass. Det om något är ett socialt experiment.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför har Expressen en översättning till engelska om en skogsbrand utanför Mora?

”Skogsbrand Bonäs/Våmhus

Brandkåren Norra Dalarna bekämpar just nu en större skogsbrand som sprider sig mot Norra Bonäs och Södra Kumbelnäs. Branden är inte under kontroll. 

Resurser från Mora, Orsa, Leksand och Rättvik arbetar just nu med branden, även helikoptrar är på väg och anländer cirka 19:00. 

...See More

Forest fire Bonäs / Våmhus The Northern Dalarna fire department is currently fighting a larger forest fire that is spreading against Norra Bonäs and Södra Kumbelnäs. The fire is not under control. Resources from Mora, Orsa, Leksand and Rättvik are currently working on the fire, even helicopters are on their way and arrive around 19:00. When we have new information, we will update here.”

Translated

https://www.expressen.se/nyheter/stor-skogsbrand-utanfor-mora-sprider-sig-snabbt/

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till Cecilia Eklund, Presschef, Helsingborgs stad med inlägget "Därför använder vi oss till en del av engelska", HD den 4 juni:

Det är ju bra att ni på kommunen följer språklagen från 2009. Glädjande är att ni också försöker vårda och utveckla det svenska språket. Presschef Cecilia Eklund skriver: "Exemplen i tidningen är hämtade från näringslivet och där finns väsentligt friare tyglar i förhållande till språklagen". "Vad privata företag väljer att döpa sina byggnader till har en kommun lite inflytande över". (slut citat)

Men är det rimligt att språklagen inte gäller för näringslivet?Är det i sin ordning att privata företag/näringslivet kan använda vilka namngivningsprinciper som helst?  Vad jag kan förstå, får tydligen svenska företag använda sig av engelska/"svengelska" namn i tid och otid. 

Har då kommunen och Helsingborgs politiker inga möjligheter att underkänna totalt olämpliga och löjliga "svengelska" namn, (exempelvis SeaU)? Vilka konsekvenser har detta för svenska språkets ställning i landet?

Helt klart kan ni använda engelska när ni bjuder in till den internationella stadsmässan H22 City Expo nästa sommar 2022. Men kunde det inte också vara lämpligt att bredda fokus och att även "köra" en del av kommunikationen på både tyska och danska? Det är ju allmänt bekant att väldigt många tyskar, både affärsmän och turister, årligen besöker Sverige. Det skulle kanske inte skada att visa lite extra artighet mot tyskarna. Detsamma gäller för danskarna. Våra två grannländer!

C-G Pernbring

Helsingborg

(Insändaren publicerades i dagens Helsingborgs Dagblad)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Expressen den drar två debattörer,  Roland Andersson och Martin Lindbom, följande slutsatser med anledning av att bland annat så många som 87 procent av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö blir utan gymnasieexamen:

”Det är grundläggande att barnen ges en god träning i svenska språket på alla nivåer. Elever som saknar förutsättningar att få en gymnasieexamen bör få en yrkesutbildning med teoretiska krav begränsade till vad som behövs för det yrke som de utbildas till, så att de kan motiveras i sina studier och få ett arbete för att försörja sig.   Vi föreslår att tvååriga yrkesprogram med en yrkesexamen inrättas för dessa elever parallellt med de treåriga yrkesprogrammen. Utbildningen för elever på två års yrkesprogram bör i hög grad bestå i en praktik som lärlingar, förlagd till företag.

Utredaren bör få tilläggsdirektiv om att utforma sådana yrkesprogram som snarast bör introduceras i skolan.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...ett centrum och ingenting annat!

Deras "beach" klarar jag mig utan - sju dagar i veckan.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Zetterlund - Sakta vi gå genom stan

Söndagens svenskspråkiga dikt

Stockholmsbild

Nu ljuflig Junidag

Med dröjande behag

För några korta timmar afsked tager

Och Mälarns fagra stad

Står i ett ljusens bad

Med gyllne stänk i solnedgångens dager,

I rosenfärgadt flor

Höjs glimmande och stor

Ur huskonturer Katarinas kupa,

Af master och af rår

En skog i skugga står

Inunder strand, dit södra bergen stupa.

De höga fönstrens rad

I lejongul fasad

Utåt Norrbro från kungaborgen glindrar,

Då tända lyktors sken

I strömparterren re’n

Emellan trädens gröna massor tindrar.

Ur hvirfveln under bron

En dämpad, sällsam ton

I farten följer med den snabba strömmen.

Musik i fjärran hörd,

På lena fläktar förd,

Försmälter i den ljusa sommardrömmen.

Kring lummig Kungsträdgård

Med fullare ackord

Orkestern genom mänskovimlet brusar.

I skymningen förblir

En punkt af silfverskir,

Där midt i dunkel park fontänen frusar.

Från fuktig mull och grus

En doft liksom ett rus

Känns eggande i ljumma luften simma;

I denna mänskoflod

Finns farligt ungdomsblod

Och ögon spela och cigarrer glimma.

Men himlens djupblå fält

Är likt ett florstunt tält,

Där morgonrodna’n jämt på dörren gläntar.

Bak fjärran Djurgårdsberg,

Med ständigt högre färg,

Står nästa dag otålig re’n och väntar.

Carl Snoilsky

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som jag har skrivit förut har jag blivit miljöskadad av all engelska som översköljer oss. Företaget Mathem, som levererar mat hem till dörren, tolkade jag först som en förkortning av det engelska ”mathematic”. När jag sedan insåg att det var en svensk sammansättning bestående av ”mat” och ”hem” blev jag glad. Ännu gladare blev jag när jag studerade matleveransbilen som hade idel svensk text överallt - bortsett från ”online” som gott kunde ha hetat ”på nätet”.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen näringsliv intervjuade Jesper Wigardt från Northvolt den 5 maj, varifrån vi citerar:

”Eftersom det i nuläget inte finns någon storskalig batteriproduktion i Europa måste företaget söka globalt för att rekrytera de bästa. De största och svåraste grupperna att hitta är ingenjörer och operatörer.

– Tyvärr finns inte den kompetensen i någon större skala i Sverige. Hälften av de vi behöver rekrytera tror vi finns utanför regionen, inklusive i andra länder.

Det är också ett av skälen till att Northvolt har varit drivande i Engelska skolans etablering nära fabriken.

– En engelskspråkig skola för de som flyttar hit från andra länder är helt avgörande för att lyckas attrahera kompetens. Vi måste ha ett fungerande näringsliv och ekosystem för övrigt i Skellefteå.”

Northvolt driver naturligtvis frågan om etablering av Internationella Engelska Skolan i Skellefteå utifrån rent egenintresse. Vissa frågor inställer sig: Ska de ingenjörer och operatörer (och deras barn) som Northvolt försöker rekrytera bara komma till Skellefteå för att sedan vända hem igen? Kommer Northvolt att rekrytera enbart arbetskraft, som har engelska som modersmål? Om det är meningen att den utrikes rekryterade arbetskraften och deras barn ska stanna vid Northvolt i Skellefteå, så vinner väl alla på att dessa barn lär sig svenska? När det gäller alla andra invandrare förväntas de lära sig svenska, ja, de flesta riksdagspartier kräver idag att invandrare ska uppvisa vissa svenskkunskaper innan svenskt medborgarskap ska kunna erhållas.

Varför denna gräddfil? Men det är förmodligen skillnad på folk och fä.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)