Vi är två nyutbildade arkitekter från Arkitektskolen Aarhus i Danmark, som har använt Älvdalen och dalska språket som katalysator för vårt masterprojekt. Vi har designat och skapt ett arkitektoniskt projekt som vi kallar ” Älvdalens Hus – ett kulturellt center för språk”.

Utgångspunkten har varit att bli inspirerat av kulturen och landskapet i vilket språket har skapats och utvecklats. Med dalasandsten och furuträ har vi designat en byggnad med rot i det nära och lokala.

Älvdalens Hus skall fungera som en gemensam kulturinstitution i Älvdalens Kyrkby, var alla som arbetar för eller har intresse för älvdalskan skall kunna träffas, arbeta med eller förmedla det älvdalska språket. Huset skal också fungera för besöksställe för turister som kommer till Älvdalen.

Hela projektets konstruktion är synlig och lättläslig och är uppbyggt kring idén om att alla skall känna sig välkomna genom en gemensam förståelse av miljön man är i.

Här finns en länk till online utställningen av projektet:

https://afgang.aarch.dk/2021/student/hans-nielsen/

Vi hoppas vårt projekt kan hjälpa till att öka uppmärksamheten kring älvdalska och dess utmaningar i riktningen mot erkännandet, bevarandet och framtiden.

Projektet är fritt för er att dela vart ni tycker det har intresse. Vi begär enbart att våra namn nämns. Vill ni veta mer eller har ni några frågor är ni alltid välkomna att maila eller ringa oss.

Vi hoppas ni tycker projektet är intressant.

Med vänlig hälsning,

Hans Nielsen & Johannes Lundahl

Telefon, Hans: +45 27 62 10 26

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...på svenska!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag var på väg till jobbet i går den 23 augusti kom en bil körande som hade en engelsk text på plåten. På bilens baksida stod: ”ATA For the love of lives”. På bilens sida var samma text, fast med versaler. Irriterad på grund av engelskan, som frodas som ogräs i Sverige, tog jag fram min mobil och fotade bilen både bakifrån och från sidan. 

När bilföraren klev ur frågade jag honom vad ATA var och varför bilen hade en engelsk text. Svaret var att ATA är experter på trafiksäkerhet. Företaget är helsvenskt, fick jag veta, men ägarna finns i England. Min fråga är: Om ett företag i Sverige har engelska ägare ska då engelskan ha företräde framför svenskan, Sveriges nationalspråk? Mitt givna svar är förstås ett rungande NEJ. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Language Nerds (Språknördarna) har publicerat en lista på 30 oöversättbara ord på andra språk än engelska. Ett svenskt ord, gökotta, finns med på listan. Det är naturligtvis inte alls säkert att orden egentligen är oöversättbara – det går alldeles utmärkt att översätta tyskans Schadenfreude till skadeglädje på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Olle Adolphson - När månen vandrar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Månljuset

Jag vet ej, varför jag vaken sitter,

fast dagen ingen glädje skänkt,

men allt i mitt liv, som likt solar blänkt,

och allt, som i mörker och kval blev sänkt,

det darrar i natt i en flod av glitter.

Verner von Heidenstam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Sveriges Radio och Ekot)

Hej!

När jag lyssnar på Ekot på Sveriges Radio blir jag dagligen påmind om favorisering av engelskan. Man spelar upp förhållandevis långa inslag på engelska, som översätts kortfattat till svenska - och inte ens det alltid. Att som enskild lyssnare framföra kritik mot detta är helt verkningslöst. Nedan kan ni se senaste jag skickade till Ekot i detta ämne.

Fördelningen engelska/översättning till svenska var 2/1, alltså engelskan dubbelt mot svenskan.

Inget svar ännu, och diskrimineringen av svenska språket fortsätter oförtrutet. Vad ska vi lyssnare ta oss till? Sluta lyssna är väl snart enda alternativet!

Mitt hopp står till Språkförsvaret.

Bengt Blomberg,

Munkedal

(Medlem sedan många år)

Från: Bengt Blomberg
Skickat: den 15 augusti 2021 13:27
Till: ekot@sverigesradio.se <ekot@sverigesradio.se>
Ämne: Språklig diskriminering och bortkastad tid

Hej!

Det är väldigt frustrerande för oss lyssnare som inte behärskar engelska att höra hur ni hanterar språket på Ekot! Anser ni att vi är så få så ni kan strunta i oss?

Exempelvis lunchekot idag. Inslaget om Afganistan med Naila Saleem är ett strålande exempel på hur ni agerar som om vi lyssnare i allmänhet är bättre på engelska än svenska. Ständigt återkommande diskriminering av en stor del av lyssnarna. Dessutom slöseri med sändningstid.

Tänk om tidningarna skulle bete sig lika ologiskt med språket!

Mitt förtroende för Ekot närmar sig noll!

Bengt Blomberg,

Munkedal

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Avsaknaden av vetenskapliga termer i afrikanska språk får verkliga konsekvenser, särskilt inom utbildningen. I Sydafrika talar till exempel mindre än 10 procent av medborgarna engelska som sitt hemspråk, men det är det huvudsakliga undervisningsspråket i skolorna - något som forskare säger är ett hinder för att lära sig vetenskap och matematik.

Afrikanska språk halkar efter i onlinerevolutionen, säger Kathleen Siminyu, specialist på maskininlärning och naturlig språkbehandling för afrikanska språk baserad i Kenya. “Afrikanska språk ses som något man talar hemma, inte i klassrummet, som inte dyker upp i affärsmiljön. Det är samma sak för vetenskapen", säger hon.

Siminyu är en del av Masakhane, en gräsrotsorganisation för forskare som är intresserade av naturligt språkbehandling av afrikanska språk. Masakhane, som betyder ”vi bygger tillsammans” i isiZulu, har mer än 400 medlemmar från cirka 30 länder på kontinenten. De har arbetat tillsammans i tre år.

Projektet Decolonise Science är ett av många initiativ som gruppen genomför; andra inkluderar att upptäcka hatspråk i Nigeria och undervisa i maskininlärningsalgoritmer för att känna igen afrikanska namn och platser.”

Jag är helt ense med dessa afrikanska forskare att modersmålet är det bästa undervisningsspråket, både för elever och lärare, och att användningen av kolonialspråken, engelska, franska och portugisiska, som första undervisningsspråk i  Afrika försvårar inlärningen i vetenskap och matematik. Det är glädjande att detta projekt har kommit igång.

Forskningsprojektet Decolonise Science planerar att översätta 180 vetenskapliga dokument till sex afrikanska språk: isiZulu och nordsotho från Sydafrika; hausa och yoruba från Västafrika; och luganda och amhariska från Östafrika. Tillsammans talas dessa språk av 98 miljoner människor.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mauricio Rojas skrev i Expressen igår:

"Vi kan gemensamt lägga grunderna för ett öppet samhälle som bejakar mångfalden utan att förneka kulturen, språket och traditionerna som Sverige bygger på".

Engelskans invasiva genomträngande i vårt samhälle tycks dock vara en blind fläck för en klar majoritet av våra folkvalda – trots att det är deras passivitet och naivitet och aningslöshet som möjliggör framfarten.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)