Som helsingborgare har jag under åren ofta besökt och handlat i den  eleganta herr- och dammodebutiken Stenströms i centrala Helsingborg. Min morbror var verkligen en stor beundrare av herrekiperingen på sin tid. Att handla kläder där var en självklarhet.  Inte minst uppskattade han Stenströms skjortor och slipsar. På hans tid var givetvis all text på svenska, både i butiken och reklamen.

Förra veckan fick vi plötsligt reklam från AB Stenströms på datorn. Det var en stor påkostad reklam som presenterade höstens nya mode för män och kvinnor. Rubrik: Back to business/Office Wear. Som väl är behärskar jag engelska bra, eftersom Stenströms reklam endast var på engelska. Vi blev förvånade. Vi bor ju i Sverige! Vi har svenska som modersmål. Varför då skicka reklam på engelska till oss svenska kunder? Det förstår vi inte. Är det kanske då också meningen att vi ska svara på engelska? Frågar vi oss.

Paris är väl fortfarande modehuvudstadeni Europa? Då borde de kanske istället ha skickat reklam på franska språket? Det hade väl varit logiskt i detta modesammanhang, eller hur? Det hade i alla fall varit lite omväxling från engelskan.

Varför ska allting uttryckas på engelska i Sverige idag? Det är både trist, slentrianmässigt och fantasilöst. Ack ja den engelskan! Finns det inget vaccin mot den så kallade "engelska sjukan"? Vi får kanske fråga AstraZeneca eller något annat läkemedelsföretag? Ser fram emot reklam på svenska från svenska företag i fortsättningen, tack! 

C-G Pernbring                                                                                                                                                         

Helsingborg                                                                                                                                                 

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 14/9 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Myrorna skyltar på engelska: ”FALL 2021. READY-TO-WEAR-AGAIN.” Varför skyltar Myrorna på engelska? Jag frågar de båda anställda i butiken. De kan inte svara på min fråga. De har inte ens lagt märke till att skyltningen är på engelska. Så vanlig är således engelskan i den offentliga miljön att den inte en gång observeras! Än så länge heter i alla fall Myrorna Myrorna och inte The Ants. Alltid något att vara tacksam för.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förra veckan, 4 september, roade jag mig med att springa Helsingborg Marathon. Dagen innan hämtade jag min nummerlapp i Clarion Hotel och utanför meddelades tydligt att det var här nummerlapparna skulle hämtas och för säkerhets skull med engelsk information som tillägg. När jag sedan kom in grunnade jag på var nummerlapparna egentligen fanns. Enda ledtråden var en skylt med engelsk text. Med tanke på att mer än 90 % av löparna är svenska och det sedan följer en mindre påfyllnad med danska löpare undrar jag hur de tänkte. Bildbevis bifogas.

Jonny Greinsmark

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I  NST-editionen (1) torsdagen den 26 augusti läser och hittar jag plötsligt det engelska ("svengelska"?) ordet awkward i en artikel. På första sidan av NST ser vi ett stort fint foto av den unge filmdebutanten Olle Cardell, 14 år, från Båstad. Han blir "Adam" för en ny filmgeneration, enligt artikeln.

Under fotot citeras Olle Cardell i en intervju: "Första pussen var lite awkward", säger han om inspelningen. Alla kan ännu inte engelska i Sverige. Vad betyder ordet awkward? Hade det inte kunnat ersättas av ett svenskt ord av redaktionen? Ordet dyker även upp på Båstadsidan (A9) inne i tidningen den dagen. Där finns ett mer omfattande reportage om hans filmdebut.

Varför ska vi  då alltid uttrycka oss på engelska i Sverige idag? Det är nästan en epidemi. Finns det inget vaccin mot den svenska "engelska sjukan"?  Det har jag ofta frågat mig. Det engelska ordet awkward betyder väl i denna kontext och sammanhang ungefär: besvärligt, "jobbigt" eller pinsamt.

Använd alltid bara svenska ord i tidningen!

C-G Pernbring     

1)  Norra Skånes Tidning  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

ABBA - Ring, ring (Bara du slog en signal)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Samtal med dvärgen Gustaf

Hallå

Det sjunger i tråden av tystnad 

och trastarnas klor

är blå

Bodil Malmsten

(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mattias Andersson skriver på Språkförsvarets vänner :

"I Linköping planeras och byggs just nu ett företagsområde som ser ut att få namnet Cavok district. När man läser på kommunens sida som beskriver projektet, så är det oklart ifall det är ett projektnamn eller ett redan beslutat namn på området. Det står också en beskrivning av vad namnet ska associeras till. Man förstår däremot inte vilken aktör, kommunen eller något företag, som har beslutat om just det namnet.

Så var är det egentligen man bestämmer vad ett företagsområde i en kommun ska heta? Om beslutet är kommunens, så är det väl ändå ett brott mot språklagen?

Frågan är kanske lite vid sidan av vad denna grupp handlar om, men jag tycker att valet av namnet Cavok district är ett exempel på onödig engelska. (Linköping har för övrigt redan Mjärdevi science park sedan ett par, tre decennier.)

Länk till Linköpings kommuns projektsida för den intresserade: https://www.linkoping.se/.../linkoping-city-airport.../”

P.S. Rubriksättarens anmärkning: Havoc betyder förstörelse, ödeläggelse

Nordiskt samarbete skrev igår:

”Trots att engelskan har stort inflytande på unga i Norden så anser två av tre mellan 16-25 år att språkförståelsen är en viktig del av den nordiska gemenskapen. Om inte nordborna förstår varandras vardag så kan de inte heller lösa de stora utmaningarna tillsammans är budskapet från Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur som vill stärka nordisk undervisning i skolan genom ett nytt förslag.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Juridik skriver idag:

”Gör den omständigheten att en stämningsansökan i ett tvistemål inte skrivits på svenska att den är för ofullständig för att läggas till grund för en rättegång? Det ansåg både tingsrätten och hovrätten när man avvisade ett käromål med en stämningsansökan på engelska.

Frågan kommer nu att prövas i högsta instans, efter prövningstillstånd från Högsta domstolen. Ett svenskt aktiebolag väckte talan mot Hagfors kommun i ett fordringsmål. Stämningsansökan var dock skriven på engelska. Detta var inte acceptabelt enligt Värmlands tingsrätt och domstolen förelade därför aktiebolaget att inkomma med en översättning till svenska.

Bolaget svarade men skickade inte in någon översättning. Man skrev istället att man vid en eventuell avvisning på denna grund skulle överklaga till hovrätten. Tingsrätten beslutade då att avvisa stämningsansökan.”

Läs vidare här!

Det hedrar såväl Värmlands tingsrätt som hovrätten att de har avvisat denna stämningsansökan. Det är extra fräckt att ett svenskt företag försöker undergräva svenskans ställning som juridiskt språk. Det är viktigt att ta reda på vilket företag det är fråga om och även ta del av själva stämningsansökan. Kommer vi att få uppleva att svenskar skriver bättre engelska än svenska, kanske till och med bättre engelska än de engelsktalande själva?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)