Skördefest har vi väl alltid firat liksom andra folk. Den amerikanska Thanksgiving har tydliga koloniala – och politiska – rötter. Ursprungligen hölls den som tacksägelse för att Gud lyckligt fört engelsmännen över havet till denna jungfruliga (som man menade) kontinent. Det hade han förstås inte, såvida det inte var hans avsikt att radera ut indianerna, som redan bodde där. Fortfarande fylls amerikanerna av en halvreligiös känsla av inbillad tacksamhet för vad man tillåtit sig själv att roffa åt sig av sådant som tillhör andra, fattigare och svagare människor och nationer. I det lilla karibiska landet Grenada firas högtiden till minne av den amerikanska invasionen i oktober 1983. Sedan dess har förhållandena i landet varit – som det heter –  stabila … Ett tiotal länder i världen firar ”Thanksgiving”.

Låt oss – gode Gud – slippa detta i Sverige!

Bo

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag satt och väntade på att tunnelbanetåget skulle komma hade jag en varuautomat vid namn Selecta rakt framför mig. Namnet för tankarna till det engelska ordet ”select” som betyder välja. Det börjar bli tröttsamt att mötas av  engelska vart man än vänder sig. 

Jag googlade på ”Selecta” och fann att det är ett företag som grundades i Schweiz 1956. Sedan 2015 är det amerikanska Kohlberg Kravis & Roberts, som är ett globalt investmentbolag inom riskbolagsområdet, ägare till koncernen. Där ser man!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Svenska Dagbladet den 3 oktober skrev Lotta Lundberg om de bristande kunskaperna i tyska i Sverige, särskilt bland dagens ungdom. Hon skrev bland annat:

”Jag hoppas att förflackningen i viss rapportering bara handlar om språket. För ett språk kan man lära sig. Men det är lite bråttom om vi ska odla relationen och begripa oss på vår stora granne. Bara 3 procent av svenska gymnasieelever läser tyska. Det kommer att leda till segregation och ett enormt utanförskap.

Det går fint med svengelska när man under sin ungdom engagerar sig i fest, förälskelse, studier och mini-jobb under några häftiga år i Berlin.

Men senare kommer ribban att läggas högre. Förlåt spoilern.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Svenska Dagbladets språkspalt den 3 oktober)

Med anledning av språkspalten den 2 oktober och perspektivet att vi förlorar (eller avskaffar) distinktionen mellan de och dem. Vore det inte synd om vi miste en språklig finess som vi delar med engelskan? Hur ska man enkelt bibringa svenskspråkiga elever förmågan att skilja mellan they och them om man inte kan hänvisa till likheten med svenskan? Är det inte nog knepigt att lära ut skillnaden mellan personliga och determinativa pronomen? De/dem som heter varken  they who eller them who utan those who… Skulle man dessutom röra till det genom att ersätta adjektivets bestämda artikel  i pluralis de med dom, så skulle man snart få uppleva att they weakest pupils make them ugliest mistakes (alternativt those ugliest mistakes who you can imagine).

Fruktar frågaren

Bengt Lidal

(Denna nätdagbok är knuten  till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Karl Gerhard - Gullregn över stan

Söndagens svenskspråkiga dikt

Höstvisa

Det glimmar i guld och klaraste rött,

det prasslar så sakta i parken,

ty hösten är kommen, och björkar och lönn

de fäller nu bladen till marken:

"Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,

vi väver ett täcke så varmt och så tätt,

vi väver ett täcke åt marken.

Se vintern är nära, och vädret är grått,

nu måste vi värma och lysa!

Vi väver ett täcke så varmt och så gott,

att blombarnen icke må frysa.

Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,

vi väver ett täcke i guld och i rött,

vi väver ett täcke åt marken.”

Elsa Beskow

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dag när jag åkte tunnelbanetåg var jag med om något märkligt. En tjej i tjugoårsåldern, som såg ut att härstamma från Afrika, talade i mobilen på perfekt svenska (stockholmska) och perfekt engelska (amerikanska). Varannan mening som hon sade var på svenska och varannan mening var på engelska. Så höll hon på ända tills jag gick av. Jag har aldrig hört något liknande. Jag undrar om hon har gått på Internationella Engelska Skolan.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)