Nathan Schachar skriver idag (bakom betalmur) i Dagens Nyheter bland annat:

”2004, på ett svenskt kafé, sade den unga servitrisen ’yes’. Strax hörde jag ordet igen, och allt oftare. I mars 2018 var det nya ordets segertåg komplett, då en medlem av regeringen svarade ’yes’ på en reporters fråga. Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse. Det turkiska ordet för ’nej’, hayir, är härlett ur det arabiska ordet för ’bra’. Kanske de artiga osmanerna, hellre än att kasta ett ’nej’ i ansiktet på motparten, vek undan med en eufemism. Turkarnas språk var i sekler sammanflätat med arabernas. Den ursäkten står inte vårt förfogande…

”Detta armod försvaras ibland med klyschor om att ’språk alltid förändras’. Att något sker är inget skäl för att det bör ske, varken i språket eller på gatan. Ingen högkultur kan vidmakthållas utan språklig precision och konstans. Svenskan är på väg att mista dessa egenskaper, utan synbar debatt eller ånger. Judarna gick över från hebreiska till arameiska på mindre än hundra år 600-500 f.Kr; palestinierna från arameiska till arabiska lika hastigt 1200 år senare. Antingen försvaras svenskan eller så försvinner den – som de flesta språk gör till slut.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

5 december 2021 23:05

Man hör inte stavningen när någon svarar yes/jes.

 

Per-Owe Albinsson

5 december 2021 23:21

Språkforsvaret gör allt vad vi kan för att försvara det svenska språket - var så säkra!

 

inga johansson

7 december 2021 11:08

Kanske någon överraskas av en skock vita fåglar, som på svenska kallas gäss.

 

Christina Johansson

12 december 2021 10:11

Nathan Schachar skriver om användningen av ”Yes” i svenskan: ”Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse.”

Dessa rader tänkte jag på när jag stod i kassan på Liedl och lade ner maten som jag hade handlat i dramaten. Kunden efter mig, en äldre kvinna, besvarade nämligen kassörens fråga ”Är det bra så här?” med ”Yes, yes”. När hon fortsatte prata framgick det tydligt att hennes förstaspråk var svenska.

Bra kommentar av Inga Johansson att engelskans ”yes” uttalas som ”gäss” på svenska! Nästa gång någon svarar ”yes” tycker jag att man ska ta upp dessa fåglar. Nils Holgersson i Selma Lagerlöfs roman ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” flög för övrigt på en gås. Jag under vad Selma Lagerlöf, denna mästarinna vad gäller behandlingen av svenska språket, skulle ha sagt om svengelskans och engelskans utbredning i Sverige. Hon skulle säkert ha blivit förfärad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...