Som vanligt – se denna sammanställning – en massa åsikter om att invandrare ska lära sig svenska. Detta är i och för sig sunt och vettigt.

Mindre bra, och faktiskt totalt förkastligt, är den schizofrena och flata hållningen där engelsktalande till skillnad från övriga språkgrupper ofta får fribiljetter från att behöva lära sig svenska. 

Konfronterade senast idag en svensk butiksanställd på ICA och som inte såg något konstigt alls med att han var tvungen att tala engelska med en kollega, låt vara på lagret, men som hade varit anställd "länge". Min stilla undran: "Hur f-n är man funtad som man inte tycker att detta är bakvänt?"

Många svenskars hållning i språkfrågan anno 2021 verkar vara: "Mohammed" och "José" ska minsann lära sig svenska så att "Niklas" utan problem ska kunna förstå vad de säger. När det gäller "Brian" (som har bott i Sverige i 20-30 år) är det däremot "Niklas" som måste förbättra sin... engelska!

Vidare: "Muhammed" och "José" ska absolut inte skicka sina barn på modersmålsundervisning. SFI ska helst tas bort. Ungarna måste ju lära sig svenska.

Själv skickar "Niklas" ungen till engelskspråkig friskola. Goddag yxskaft!

Uppmärksam 

(Denna nätdagb är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Uttalandet är hämtat från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Det är angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket, menar Isof i samband med debatten om SAOB.

En hotande nedläggning av arbetet med Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, har under den senaste veckan uppmärksammats i flera debattartiklar. Många har lyft fram att SAOB är en ovärderlig resurs för forskare inom språkområdet och andra ordboksredaktörer samt att den är en närmast unik kulturskatt.

Som språkmyndighet i Sverige vet vi att SAOB är en resurs som sträcker sig långt bortom språkforskarnas led. Vår avdelning Språkrådet ger dagligen språkrådgivning till allmänhet och professionella som har språk som huvudsakligt arbetsredskap, till exempel journalister och kommunikatörer. I det arbetet använder vi SAOB för att kunna besvara frågor om ords ursprung, betydelseutveckling och möjliga användning. Samtiden måste förstås utifrån historien, och det gäller även samtida svenska ord. SAOB är även en betydelsefull källa i det arbete som myndigheten bedriver kring till exempel ortnamn.

SAOB står också för ett viktigt arbete med kunskapen om svenskan generellt, och utgör en grund för andra ordböcker och lexikon. Denna kunskap om svenskans ordförråd är en utgångspunkt för framtagandet av ordböcker och översättningar till andra språk och för olika typer av ordlistor som vänder sig till vuxna inlärare eller barn i skolan. Arbetet med SAOB genererar alltså kunskap som kommer till praktisk nytta för alla svensktalande, nya som gamla.

Isof vill framhålla att språklagen tydligt lägger ansvaret för allas tillgång till språk på det allmänna. Under senare år har vi noterat en förskjutning av det ansvaret mot individen. Att språktester införs för såväl medborgarskap som möjligheten att få arbete inom till exempel barn- och äldreomsorg är tydliga exempel på det. För att det ska vara möjligt för den enskilde att kunna leva upp till sådana krav ställs också krav på det allmänna att förse presumtiva medborgare och arbetssökande med språkresurser som gör inlärningen möjlig och effektivare, som ordböcker och lexikon.

I ljuset av den debatt som uppkommit om framtiden för SAOB ser vi det som angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket. Språkets utveckling och tillgången till språk är vårt gemensamma ansvar.

Martin Sundin, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen (Isof)

Harriet Kowalski, chef för avdelningen Språkrådet, Isof

Sofia Tingsell, forskare, språkvårdare och samordnare för svenska vid avdelningen Språkrådet, Isof

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nedanstående röda text är hämtad från en svensk myndighets hemsida:

Är det okej att E-hälsomyndigheten hämtar uppgifter om din vaccination?

Jag begär att Folkhälsomyndigheten lämnar ut uppgifter om mina vaccinationer mot covid-19 från det nationella vaccinationsregistret till E-hälsomyndigheten. Det innebär att jag samtycker till att Folkhälsomyndigheten lämnar ut de uppgifter som behövs för att E-hälsomyndigheten ska kunna utfärda ett covidbevis. Jag bekräftar det med min under-skrift nedan

Jag finner att formuleringarna är erbarmligt dåliga. På en svensk myndighets hemsida ska man använda en korrekt och vårdad svenska och inte den smörja som nu står där. Bättre är, anser jag:

Jag tillåter att Folkhälsomyndigheten till E-hälsomyndigheten lämnar ut Folkhälsomyndighetens uppgifter som finns om mig angående vaccinationer mot covid -1. E-hälsomyndigheten behöver uppgifterna för att kunna utfärda ett vaccinationsbevis åt mig.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)