Hej,

i dagens "Ring P1" kom en inringare från Chicago fram och beklagade den i natt uppbrunna julbocken i Gävle. Allt var på engelska, även om han var svenskättad några led bort. Finns det något svenskare än "Ring P1"? Detta tycker jag är helig mark för svenskan. Min prioritetslista för språk i ett folkligt insändarprogram i allmänetermedia är följande:

1) svenska

Minoritetsspråken i storlek (tror jag)

2) finska

3) samiska

4) tornedalsfinska

5) jiddisch

Grannar

6) norska

7) danska

Europaspråk

6) tyska (största handelspartner)

7) ryska (stor nästgranne 1)

8) polska (lite mindre nästgranne 2)

9) engelska

10) franska

11) spanska

12) italienska

Någon som säger emot? Vi borde avtvinga SR ett besked om deras gällande språkpolicy!

Lars Fredrikssson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man letar förgäves efter julsånger på engelska - se länk här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt min mening hade denna ledare lika gärna kunnat handla om IES - de vänder sig ju också till ett lättundervisat elevunderlag.

Det har dessutom framkommit vittnesmål om hur de, subtilt, har uttryckt sig gentemot barn som efterfrågat extra stöd, exempelvis: "Då kanske inte det här är rätt skola för dig!".

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På SVT:s hemsida finns nedanstående att läsa. Ett bottennapp vad gäller svengelska.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.  Språkförsvaret gav i fjol ut antologin ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” – ISBN 978-91-519-6917-6. Den kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kr – frakt i vanligt brev för 44 kr eller i förpackning för 59 kr tillkommer. Medlemmar har rabatt. Antologin kan givetvis också beställas från internetbokhandlarna eller inhandlas i en välsorterad fysisk bokhandel.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS. Medlemskap i Språkförsvaret kräver inte aktivitet, men vi uppmuntrar till aktivitet. Det är poängen med en gräsrotsorganisation.

Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.

Du kan självfallet också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.

Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.

Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Barbara Bergström har tjänat närmare en miljard kronor på Internationella engelska skolan, som hon grundat. I debatten är hon symbol för friskolans expansion, men den kritik som finns mot hennes verksamhet kallar hon för ’bullshit’.

Dagens Nyheters reporter Björn af Kleen och fotograf Alexander Mahmoud berättar i Studio DN om mötet med Barbara Bergström, och om Internationella engelska skolan inför ett valår där flera partier, även från höger, vill reglera friskolan.”

Läs vidare här eller lyssna på inslaget!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Julmusik på svenska - en fröjd för örat! 

Jag anser att det är ren ynkedom att köra engelska (egentligen amerikanska) jullåtar i det offentliga rummet och att fåna sig med tomtar som säger "Ho Ho".

En svensk tomte frågar: "Finns det några snälla barn här?".

Som Anders Q Björkman skrev om som svenskspråkig att höra svenskspråkig musik - det är som att träffa en kär gammal vän.

Medlem 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Karin Pihl skrev igår på Göteborgs-Postens ledarsida bland annat:

”Det är djupt orättvist. Det är moraliskt fel att en elev som presterat bra får ett lika högt betyg som en elev som inte gjort det, men som har en förälder med en ”hög ställning” i samhället och som kan hota läraren. Det leder även till betygsinflation, något som är ett större problem i stora kommuner med många skolor och hård konkurrens om eleverna (IFAU). En studie från Stockholms universitet visar att friskolorna är mest generösa med så kallade glädjebetyg. Värst är Internationella engelska skolan (min fetstil) och Kunskapsskolan.

De föräldrar som med fula knep lyckas höja sina barns betyg från C till A kanske tror att de har hjälpt sonen eller dottern. Men det är i så fall kortsiktigt. Betyg är inte bara en bokstav. Det representerar kunskapsnivån hos personen vars kunskaper betygsatts. När elever får betyg, som de egentligen inte skulle fått om föräldern inte ringt och hotat läraren, får de svårare att klara högre utbildning och riskerar få sig en knäck längre fram.

En studie från Skolverket visar att det är vanligare att studenter från friskolor inte klarar av högskoleutbildningen, det vill säga tar tre fjärdedelar av poängen under en termin. Detta trots att studenter som gått på en friskola i snitt har högre betyg än studenter som gått den kommunala skolan. Det är en indikation på att de senare eleverna fått betyg som inte motsvarar de faktiska kunskaperna, vilket resulterar i att studenten blir av med sitt CSN-lån.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)