”Flera kommuner har varit aktuella för Northvolts och Volvo Cars etablering av en batterifabrik. God infrastruktur och möjligheter att säkra rätt kompetens var avgörande när valet föll på Göteborg, menar Northvolts vd Peter Carlsson.

– Göteborg med sin internationella touch och med sina internationella skolor är attraktivt för många."

Sensmoral:

Vill en kommun locka till sig nya företag i Sverige år 2022, så duger inte svenska språket som undervisningsspråk.

Nej, kolonial undervisning på engelska ska det vara.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isof:s webbplats )

Användning av engelska fortsätter öka på svenska lärosäten. Det visar en uppföljande undersökning som nu presenteras i rapporten Språkval och internationalisering.

Att engelska är vanligt på svenska universitet och högskolor är knappast någon hemlighet. Det gäller såväl som undervisningsspråk och som publiceringsspråk för avhandlingar och forskningsartiklar. Inom vissa områden som naturvetenskap har engelska länge varit vanligare än svenska.

Rapporten Språkval och internationalisering visar att användningen av engelska på svenska lärosäten har fortsatt att öka sedan 2010, då en liknande kartläggning gjordes. Ökningen har varit särskilt stor inom humaniora och teologi, där svenskan tidigare varit det vanligaste undervisningsspråket. Tendensen är densamma när det gäller publiceringsspråk.

Engelskans starka inflytande inom områden som högre utbildning och forskning var en huvudsaklig drivkraft bakom språklagens tillkomst (SFS 2009:600). En av farhågorna var att engelskan helt skulle tränga undan svenskan. Ett av språklagens huvudsyften var därför att främja det svenska språket och trygga att svenskan förblir ett komplett och samhällsbärande språk, även inom vetenskapen.

Enligt språklagen har myndigheter, som de flesta universitet är, ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Resultatet från rapporten kan förhoppningsvis vara underlag för en diskussion om användningen av svenska och engelska inom akademin.

Rapporten kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är naturligtvis utmärkt att Frölunda har tagit bort det urbota malplacerade "Indians" ur klubbnamnet. 

Ja, vad hade indianer med Göteborgs/Frölunda att göra? Inte allt för mycket! Dessutom fel språkligt sett. Dubbelfel alltså. Vad jag vet, stockholmare som jag är, är svenska officiellt huvudspråk även i Göteborg. Engelska har däremot ingen som helst officiell ställning i Sverige.

Så långt allt väl... Så vad har då Frölunda ändrat namnet till? Håll i er! Frölunda Hockey Club!! Varför inte Frölunda hockeyklubb?

Man kunde alltså inte "hålla sig": Från ett svengelskt namn till ett annat! Kritik har också framförts, dock inte på grund av det ånyo svengelska namnet utan för att formspråket på den nya klubbloggan sägs påminna om forna nazisymboler. 

Det är, naturligtvis, olyckligt att loggan ger sådana associationer. Som språkförsvarare vill jag dock framföra följande budskap till svenska idrottsklubbar i allmänhet och till Frölunda i synnerhet:

Visa stolthet över vårt egna språk - istället för att låtsas vara amerikaner!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ttela berättade igår:

"Över hälften av alla kurser vid svenska universitet och högskolor har i dag engelska som språk. Och det kommer att blir fler.
– Definitivt. Det finns inget skäl att tro att någon del kan skyddas mot den här utvecklingen, säger biträdande professor Hans Malmström vid Chalmers.

Bolognaprocessen är en överenskommelse mellan länder i Europa som är tänkt att främja rörlighet och anställningsbarhet och därmed stärka Europas konkurrenskraft.

I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007. Sedan dess har utbudet av kurser på engelska ökat lavinartat."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur beslutade på årets första möte att gå vidare med ett förslag om att underlätta etableringen av vänskapsskolor för att öka utbytet mellan de nordiska länderna:

”Den nordiska gemenskapen, språkförståelsen och kulturen stärks av kontinuerligt och långsiktigt samarbete mellan de nordiska länderna och här spelar skolor och undervisningsinstitutioner en viktig roll. Det sker på många olika sätt bland annat på individnivå genom studier i ett annat nordiskt land eller genom utbyte av undervisningsmaterial via till exempel Norden i Skolan. Det kan även göras genom direkt utbyte och samarbete med en annan skola i ett annat land, så kallad vänskapsskola som kan liknas med vänort som finns i många kommuner och länder.

- Genom det här förslaget vill vi arbeta för att sätta press på ministrarna att konkretisera och förbättra ramarna för både högre lärosäten och grundskolor att etablera långsiktiga samarbeten med skolor i andra nordiska länder, säger Camilla Gunell som är ordförande i utskottet för kunskap och kultur.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Balans har gått igenom Skolinspektionens praxis vad gäller beviljande av tillstånd för etablering av friskolor. Vad som intresserar oss är närmast de engelskspråkiga friskolorna. Tankesmedjan Balans skriver:

”Nordic International Schools etablering i Sollentuna

I Sollentuna kommun har Nordic International School – en skola där stor del av undervisningen genomförs på engelska – ansökt om att starta en skola och fått sin ansökan beviljad av Skolinspektionen. Den moderata ordföranden i utbildningsnämnden överklagade Skolinspektionens beslut på delegation av nämnden. I överklagan framgår att den politiska majoriteten i Sollentuna kommun bedömer att Nordic International Schools nyetablering kommer att få stor påverkan för både elever och för kommunens skolor.

Den moderatstyrda alliansen i Sollentuna ser följande konsekvenser av Nordic Internationals etablering:

• Ekonomiska konsekvenser, då ett överskott av kommunala skolplatser kommer att försvåra för de kommunala skolorna att hålla en ekonomi i balans och att upprätthålla kvaliteten. 
• Juridiska konsekvenser, då 61,5 % av eleverna i den aktuella stadsdelen redan går i fristående skolor och en nyetablering påverkar kommunens förutsättningar att säkerställa rätten till utbildning i en skola nära hemmet.  
• Pedagogiska konsekvenser, då det redan finns en skola med internationell profil och etableringen därför inte bidrar med pedagogisk mångfald utan istället påverkar befintliga skolenheters förutsättningar att upprätthålla kvaliteten. 
• Organisatoriska svårigheter, då Nordic International School organiserar sina skolor i årskurserna 4-9 medan kommunen organiserar sina skolor i årskurserna F-6 eller F-9. Kommunen måste nu skapa nya skolenheter enligt organisationen F-3 för elever som ska gå på Nordic international School.   

Trots det beviljade Skolinspektionen Nordic International Schools ansökan.”

Observatör

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)