Webbplatsen ”bibblan svarar” innehåller också frågor och svar om språk. Här ett exempel från den 25 mars i år:

”Fråga:

Finns det fler undantag än regler i svenska språket? Om det gör det, är det då också så i de flesta andra språk?

Svar:

Hej!

Tack för din fråga!

Jag mejlade Institutet för språk och folkminnen (Isof) och fick följande svar:

"Tack för en rolig fråga. Den är komplicerad av många anledningar. Det finns till exempel inte något absolut antal regler i svenska språket, man kan inte räkna dem. Reglerna baserar sig på forskningsrön inom ett vetenskapsområde som är allt mer deskriptivt, det vill säga ”reglerna” beskriver hur språket fungerar i verkligheten, och det finns inte något organ som har rätt att bestämma över språket (därför talar vi inom språkvården om rekommendationer snarare än om regler). Reglerna är också mera omfattande än undantagen. De beskriver ju stora principer som gäller i de flesta fall, medan undantagen handlar om avvikande detaljer. Om man skulle tänka sig att det finns till exempel två undantag per regel så är undantagen förstås fler än reglerna, men undantagen gäller ändå för betydligt färre fall än reglerna."

Jag hoppas att du är nöjd med det svaret. Har du fler frågor som rör det svenska språket, får du gärna kontakta Isof eller kolla efter svaret i deras frågelåda.

Daniel Hallberg

25 mars 2022”

Bara konstgjorda språk som esperanto, interlingua med flera, innehåller ett begränsat antal regler och kanske inga undantag alls. Naturliga språk innehåller regler, som mera ska betraktas som etablerat bruk, men samtidigt existerar det variationer – och just undantag från etablerat bruk. Språkregler har inte samma status som 2+2 = 4, eftersom de ständigt befinner sig under påverkan, om än vanligtvis långsam sådan. När jag undervisade elever i svenska som andra språk, efterlyste många av dem ofta regler. Men ibland gick det inte att hänvisa till någon regel utan bara till språkkänslan.

Mitt spontana intryck med utgångspunkt från grammatikor är att engelska och svenska innehåller fler undantag än tyska, franska och spanska.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...