Denna skylt satt under en likalydande svenskspråkig sådan - Det renderade två klistermärken från Språkförsvarets kampanj mot onödig och omotiverad engelska.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson tog upp denna fråga i en artikel nyligen i Göteborgs-Posten. Han skriver inledningsvis:

”Eleven ’ville inte bli tilltalad med han eller hon utan med hen’, och föräldrarna hävdade att ’elevens pronomen är hen’. En lärare vägrade emellertid att använda hen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog upp ärendet och ansåg att den på detta vis kränkta eleven skulle få ekonomisk ersättning.

Det hela är väldigt konstigt. Jag vill varken bli tilltalad med han, hon eller hen, utan med du. Antingen tilltalar man mig med du eller så säger man Lars-Gunnar. Så har det varit i drygt 50 år.”

Och vidare:

”Det märkliga i hela den här historien är att man inte klargör skillnaden mellan tilltal och omtal. Vid tilltal används du och i plural ni, pronomen i andra person. Vid omtal används pronomen i tredje person, alltså han, hon, hen och i plural de.

Den lärare som av någon anledning inte vill säga hen behöver faktiskt aldrig göra det. Definitivt inte vid tilltal, men inte heller vid omtal. Det finns ingen språklig princip som i en viss social situation tvingar oss att välja mellan han, hon och hen. Förnamn är ett utmärkt och respektfullt val vid omtal.

Att med kränkthet som argument tvinga lärare att använda pronomenet hen är en olustig form av språkligt förtryck. Att ett sådant språkligt tvång dessutom skulle sanktioneras av myndigheterna förefaller ytterligt märkligt.”

Jag är helt överens med Lars-Gunnar Andersson. Det kan påpekas att när medlemmar i Språkförsvaret har anmält Sveriges Radio för språklig diskriminering, när Sveriges Radio inte brytt sig om att översätta exempelvis intervjuer på engelska till svenska, har Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte behagat behandla dessa ärenden. Se exempelvis detta brev! Denna diskriminering drabbar alla som bara har gått fem, sex, sju eller nio år i folkskolan/grundskolan, en hel befolkningsgrupp med andra ord, som bara  lärt sig rudimentär engelska eller ingen alls. DO silar mygg och sväljer kameler och sparkar nedåt, mot en enskild lärare.

Läs hela artikeln här!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ruben Schachtenhaufen har undersökt vilka språk som anses vara svårast att lära sig. Hans slutsats är att just modersmålstalare anser att deras eget språk är svårast. Han skriver bland annat:

”Det bekræfter mig lidt i min fornemmelse af at ideen om dansk som et særlig svært sprog primært er noget danskere selv har fundet på. Danskeres sproglige selvforståelse er ofte at dansk er svært, grimt og mumlet, og danskere som dårlige til både at tale og forstå deres eget sprog.

Men hvordan er det lige på andre sprog? Jeg satte mig for at undersøge de 250 kommentarer der kom til facebook-opslaget for at få en indikation af hvad folk generelt synes er nemme og svære sprog, og resultatet er spøjst. Og generelt var der mange der havde lyst til at påpege at et bestemt sprog var svært, men ikke meget konsensus om hvilke sprog de skal betragtes som svære:”

Orsaken är förmodligen att det inte finns något språk man behärskar bättre än sitt eget och därför är det lätt för var och en att notera språkfel hos dem som försöker lära sig det. Själv läste jag franska i två år i realskolan och gymnasiet, men behärskar spanska, som jag lärt mig helt på egen hand, betydligt bättre. Detta har bekräftats av oberoende språktester. Jag blev inspirerad av att lära mig spanska, när jag var till sjöss och arbetade tillsammans med spanska sjömän. Jag lyssnade på dem och upptäckte att jag kunde urskilja orden: jag uppfattade spanskan som distinkt och klar och började härma dem. Däremot gav jag upp att lära mig polska, men det berodde mest på min besvikelse över att jag inte kunde skilja mellan olika sje-ljud i polskan (min ålder spelade mig nog ett spratt).

Förmågan att lära sig ett nytt språk beror naturligtvis också på hur nära ens modersmål står målspråket. Det är ett uppenbart faktum att talare av de nordgermanska språken har lättare att lära sig engelska än talare från andra språkområden, exempelvis Singapore, trots att engelska är officiellt språk i det senare fallet.  Det har visats i flera internationella undersökningar och tester.

Läs hela Ruben Schachtenhaufens artikel här!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Göran Fristorp - Dagen är nära

Söndagens svenskspråkiga dikt

Morgon

När morgonens sol genom rutan 

                                             smyger 

glad och försiktig,

lik ett barn, som vill överraska 

tidigt, tidigt en festlig dag -

då sträcker jag full av växande 

                                               jubel

öppna famnen mot stundande 

                                               dag -

ty dagen är du,

och ljuset är du,

solen är du,

och våren är du,

och hela det vackra, vackra,

väntande livet är du!

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...inte display. Bra!

Använd svenska ord och benämningar, så håller vi språket levande.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det verkar som om en del politiker lät sig ledas av sin egen naivitet, när man öppnade för ett nytt system av privatskolor, de så kallade friskolorna. Andra drevs av cynism och en vilja att bryta sönder det statliga skolsystemet. Privatskolorna såldes in som en väg till ökad mångfald. Istället har vi fått enfald i den bemärkelsen att de fördjupat segregationen, något som den politiska majoriteten knappast önskat. En särskilt oroande aspekt är utbredningen av språkbytesskolorna, som lägger grunden till att engelska – inte svenska! - kommer att användas i alla seriösa sammanhang och inte bara som idag inom forskning och storföretag.

Inte heller kunde man föreställa sig att privatskolorna skulle lyckas ta över så stora delar av den svenska skolan. Idag går en tredjedel av landets gymnasister i en skola som är ett aktiebolag.

- Det är inget annat land som har gått så långt i ”marknadiseringen” av den offentliga skolan som just Sverige. Det oreglerade vinstuttaget från den offentligt finansierade skolan och de synnerligen tillåtande reglerna för att etablera och driva friskolor är inget annat än världsunikt, menar Petter Sandgren vid Stockholms universitet (Svenska Dagbladet 25/2 2021).

Kraften bakom ligger i den hänsynslösa jakten på vinst och marknadsandelar, inte i strävan efter bättre undervisningsmetoder eller tryggare skolmiljö.

 När regeringen nu äntligen fått upp ögonen för vad som pågår, måste man ändå fråga sig, om regeringspartierna varit införstådda med utvecklingen. Hittills har de flesta entreprenörer som velat starta en skola också fått sitt tillstånd. Till och med när kommunen sagt nej har företagets ansökan godkänts. Ifjor avvisade skolinspektionen inte någon privatskola.

Samtidigt vill 8 av 10 medborgare begränsa eller förbjuda vinstuttaget. Märkligt nog accepterar alltså så många som 20 procent av skattebetalarna att en viss del av skatten ses som en gåva till utländska aktieägare. Det kan tyckas överraskande i ett land med en tradition av gnäll över höga skatter. Men för regeringens agerande borde de 80 procenten väga tyngre: Förbjud vinstuttag ur skolans medel!

Bo Alvberger

Insändaren publicerade i NST/HD den 4/3.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Om var och en svensk förstod svenska språket i grund, så skulle vårt ljuva fostermål få sin tillbörliga vördnad. Jag vet inte vad rasande dårskap hindrar oss därifrån... Intet mer fattas, än att vi det hålla efter och uppodla.”

Olof von Dahlin levde på 1700-talet. Den gången gällde det franskans inflytande, som dock mest påverkade den s.k bildade överklassen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)