(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Dalarna från ovan

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Häxorna

                   I.

Två stora nattfjärilsvingar,
en grubblande fåra av beck,
det är dina ögonringar
och näsrotens brådmogna veck; 
på skuldran under särken
du bär som en brännjärnsfläck; 
och det är mina märken,
i dem är kvinnan mig täck.

De vittna att blickens duva
kan lyftas till korpens flykt,
att drömmen, den jungfruljuva, 
haft skydrag av hemligt och styggt. 
De vittna: änglarnas like,
ett stänk din lekamen bär
av sot från Diaboli rike,
en skugga av skumma begär.


                    II.

Gå ej bland olvonträ och slån, 
då kvällens luft är ljum!
Där dväljs en underbar demon 
i trädens dunkla rum.
Det är den gamle Liothans son, 
benämnd Isacharum.

Du hör hans gång i lundens fläkt, 
som irrar skygg och vill
på mark av bruna höstlöv täckt
i tinande april,
och ångan av hans andedräkt 
är mull som kvicknar till.

När korsmässmånen nyss var tänd 
och göt sitt svaga stril,
då stod i skyn en båge spänd
och sköt en plötslig il.
Då skalv du, frysande och bränd; 
det var demonens pil.

Minns du en lilja, dystert grann, 
i skuggan där du gick?
Dess mörka eld ur kalken rann 
som en förtrollad drick.
Ditt öga drack och sansen svann; 
det var demonens blick.

Vad vill han i din barndomslund? 
Vi kom han dristelig
så när den vigda altarrund
och lammens frälsta stig?
Rys, jungfru, i din hjärtegrund: 
han söker dig, han söker dig.

Han följer dig i storm som gnyr 
vid dina vägars brädd,
han är den lösa hamn som flyr, 
för dag och lärksång rädd,
när ur en mardröm het och yr 
du vaknar i din bädd.

Ty allt vad skumt det unga år, 
det unga bröst bär gömt,
allt som slår ut med suck och tår, 
av sol och himmel glömt,
allt trånsjukt liv i höstsjuk vår 
är honom underdömt.

Din fader står på vredens dag 
rättfärdig, stark och vis
och dömer häxor med Guds lag 
från liv och paradis,
gå, bikta vid hans fot och 
tag hans tuktans hårda ris!

Vik bort från slån och olvonträ 
och snårens falska sång!
Bland häckarna är saligt lä
på kyrkogårdens gång.
Bed vid din moders grav på knä, 
då Satan gör dig bång!


                       III.

»Dansen går på grobladsplan.
Dansa mot, herr Burian!
Du är den gamla ärkedraken, 
häxornas bålde storsultan.
Dig har jag vigt mitt levnadslopp,
allt se'n jag stod i min mörka knopp. 
Genom paltorna ser du mig naken: 
svart är min själ och svart min kropp.«

»Luften är full av djur i kväll,
full av eld, herr Uriel.
Mellan ugglevingarna brinna 
vintergatsormens blanka fjäll.
Tag mig i famn och städ mig till din, 
dansa mig yr i din lustgård in.
Jag är en ung och lågande kvinna, 
röd är min själ och vitt mitt skinn.«

»Stolt är din dans på bullig fot, 
studsande mjuk, herr Behemot. 
Sluten hårt i scharlakansdräkten, 
välver din kropp sina svällda klot. 
Är jag dig värd, min ädle patron? 
Har du ett fetare tjänstehjon? 
Dansar en digrare fru i släkten, 
vaggande fostret med tunga ron?«

»Spel hör jag gå ur lönnliga rum. 
Dansa mig död, Isacharum!
Yngling, främling, du är min like, 
smäktande, längtande, blek och stum. 
Glömt har jag allt, den grå kaplan, 
graven i blom under sorgsen gran, 
drömmer jag flyr till ett fjärran rike 
bort med dig som en svartnande svan.«


                       IV.

Långt, långt
                 bort i kvällarnas kväll
har skymningsfursten sin boning. 
Grå står hans borg under blekblå päll 
med irrande eldsken till skoning. 
Tungt, tungt går vindarnas spel
och bruset ur flodernas töcken.
Det är Isacharums arvedel,
de ruvande drömmarnas öken.

Kom, kom, du skall drömma en dröm 
som aldrig en kvinna drömde. 
Trädet vid Pisons heliga ström,
ett frö av dess frukt jag gömde;
långt, långt bort i höstarnas höst 
vaggar dess nya krona,
tusende år har jag hört dess röst 
sina paradisvisor tona.

Evigt i höstarnas höst bär det frukt, 
dess grenar bågna och bäva,
sköna till åsyn och ljuva till lukt
som väntande åter på Eva. 
Kunskapens frukt av glädje och sorg, 
som Eva blott flyktigt fick smaka, 
flödar ur kvistarnas flätade korg
till lust för Isacharums maka.

Långt, långt bort på hedarnas hed
skall du sitta i ödsligt Eden.
Jordlivets solar gå upp och gå ned,
men du skönjer ej år och skeden. 
Vissnande snabbt, skall du vandra tungt 
häruppe mot hemliga målet,
till dess du bestiger leende lugnt 
din flammande brudbädd, bålet.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som språkförsvarare tilltalas jag, förstås, av det inhemska namnet.

Istället för "secondhand-affär" kan man också använda "andrahandsaffär", "Återbruksaffär" eller "Begagnat-affär".

Har, för övrigt, sett ett företag som marknadsförde sig med devisen:

"I första hand i andra hand".

Det svenska språket är mycket användbart, inte minst via alla våra sammansatta ord – om vi vill och vet att uppskatta det!

Glad påsk önskas alla läsare!

Per-Owe Albinsson,

mångårig medlem i Språkförsvaret

(Denna mätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Personligen tycker jag, att det viktigaste skälet till val av svenska för politiker i internationella offentliga sammanhang sällan kommer fram. Man skall nämligen ALLTID utgå från, vem som är uppdragsgivare. Och för rikspolitiker från statsminister och neråt är det ALLTID den egna valmanskåren och i realiteten den svenska nationens medborgare. Detta kollektiv skall på individnivå på bästa sätt kunna förstå politikerns budskap, sammanhang och detaljerade argument. Varför då? Jo den representativa demokratins kärna är, att kunna utkräva ansvar av de valda representanterna i nästa val. När Andersson och Marin talar med varandra på en offentlig presskonferens om en möjlig förändring av vår tvåhundraåriga säkerhetsdoktrin genom en möjlig ansökan till NATO-medlemskap, borde det sitta i ryggmärgen, att Magdalena Andersson ENBART talar svenska och Sanna Marin svenska eller finska, naturligtvis med simultantolkning av helheten till respektive språk.

Om intresse finns för en engelskspråkig publik, så är det bara att sätta in engelskspråkig simultantolkning - eller tyskspråkig, franskspråkig, polskspråkig etc. För att tala om en så viktig fråga offentligt borde det sitta i ryggmärgen på en statsminister och alla andra valda representanter att ALLTID tala enbart det språk man själv behärskar bäst och ger störst förståelse hos uppdragsgivaren, dvs valmanskåren. Tänk, om Magdalena kunde fatta, hur hon kan hämta enkla politiska poäng genom att enkelt tala om för internationella journalister, att ”jag riktar mig alltid först till min valmanskår, och därmed TALAR JAG ENBART SVENSKA. Ni får använda duktiga tolkar, som finns i stor omfattning”.

Lars F.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det finns en kommunal gymnasieskola i Kista vid namn Stockholm Science & Innovation School (SSIS). Hur tänkte Stockholms stad här? Varför inte ge skolan namnet Stockholms vetenskaps- och innovationsgymnasium (SVIG)? 

Om svenska språket säger språklagen följande:

4 §   Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §   Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Att ge en kommunal gymnasieskola ett engelskt namn kan inte sägas vara att ta ”ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Språklagen, som har den synnerligen viktiga funktionen att framför allt skydda det svenska språket, tycks vara en lag som nonchaleras, vilket kan leda till att vårt vackra, svenska språk riskerar att utplånas i framtiden. Det förefaller dessvärre alltmer som om Sverige är ett lydrike till USA. Utvecklingen förfärar!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från Språkförsvarets antologi ”Språkbytesexperimentet i svensk skola”.

Internationella Engelska Skolans (IES) grundare Barbara Bergström säger på IES webbplats:

”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (min kursivering) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska (min översättning). ”

Detta är det ena av IES viktigaste säljargument. Det andra är ordning och reda: ”Where teachers can teach and students learn”. Notera ordvalet ”uppnå total inre säkerhet”, vilket måste åsyfta perfekt tvåspråkighet. Det finns ingen forskning, som visar att det är regel att man kan uppnå perfekt tvåspråkighet, d.v.s att man kan lära sig tala ett språk flytande genom att studera ett främmande språk utanför det land, där detta talas. Perfekt tvåspråkighet kräver att man använder två språk lika mycket, helst att man har vuxit upp med de två språken och att omgivningen också är tvåspråkig. Barbara Bergström skiljer av lättförstådda skäl inte mellan att behärska två språk lika väl och att använda två språk överhuvudtaget. Den amerikanske språkforskaren Einar Haugen skriver:

”Är det möjligt att behålla mönstren på två (eller flera) språk helt rena, så att en tvåspråkig i verkligheten blir två enspråkiga, som vardera talar ett språk perfekt men också fullständigt förstår den andre och kan reproducera den andres mening för den ene utan att på något sätt bryta mot regelanvändningen av någotdera språket? Vid första påseendet är man benägen att säga nej. Hypotetiskt är det möjligt precis som en perfekt rak linje eller en perfekt skönhet eller perfekt lycka är teoretiskt möjliga, men i praktiken är det nödvändigt att nöja sig med mindre. ”(min översättning)

Barbara Bergström underblåser alltså myten om att elever kan lära sig perfekt engelska i Sverige, trots att eleverna talar svenska eller ett invandrarspråk i hemmet, trots att kamratkretsen inte är övervägande engelskspråkig och trots att samhällets huvudspråk är svenska. Detta är falsk marknadsföring. Det är redan ett känt faktum att talare från Danmark, Nederländerna, Norge och Sverige ändå tenderar att överskatta sina kunskaper i engelska, trots att de uppnår mycket goda resultat i internationella tester i engelska som andra språk.

Det finns många sätt att lära sig ett främmande språk. I en artikel på forskning.no intervjuas några norska språkforskare om hur man snabbast lär sig ett nytt språk. En av dem, Hanne Gram Simonsen, svarar:

– Jag hade tagit en intensivkurs i det land där språket talas, där man inte har lov till att använda sitt eget språk. Det är det kombinationssätt jag tror fungerar: att man fördjupar sig helt i vardagsspråket, samtidigt som man får formell undervisning.

För en invandrare är det ett oöverträffat sätt att lära sig språket i landet i fråga genom att flytta ihop med någon som har detta språk som modersmål. Det innebär ett dagligt språkbad.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om man i Finland ringer upp det svenska telekombolaget Telia, som har betydande verksamhet i Finland, ställs man inför två språkval, antingen finska eller engelska (Per Lindbladh: Finland, Språkförbistring, Axess, nr 3, april 2022).

Det är en mycket läsvärd artikel (utkom idag).

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Såg denna insändare i dagens Upsala Nya Tidning. Instämmer i frågan.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)