...och framförallt för att vi slapp någonting "häftigt" på utrikiska!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej igen Lena Lind Palicki – jag brukar ju skriva till dig utan att få respons, men ändå…

Som prenumerant nödgas jag ta del av dina spalter utan att kunna gå i svaromål, eller få kommentera. Den språkliga aktivism som du för fram i den moderata SvD förvånar mig.

Att du i en senare spalt framhåller att den offentliga språkvården har godkänt ”hen” som genuslöst pronomen, innebär knappast något skäl numera, då Språkrådet och Svenska akademien nu är mer politiskt korrekta än språkvetenskapligt korrekta (”de ’uttalas’ dom”) De här institutionerna är tyvärr inte längre lika auktoritativa som tidigare.

Tyvärr för hen-ivrarna sin tes utan att förklara varför inte det traditionella ’den’ kan få fortsätta att vara unisex-pronomen; danskarna kallar ju ’den’ för faelles-kön – gemensamtkön, och så sedan länge i svenskan: ”den som spar …” Att det vore respektlöst att benämna en person med den faller på sin egen orimlighet. Så har F-kassan gjort i mer än 50 år (den försäkrade…den får…) och nu senast Torbjörn Elensky i sin senaste bok Absolut text.

Som argument för hittepåpronomenet hen för man ofta, i progressiva sammanhang, fram att folk har rätt att definiera sin egen könstillhörighet. Nyligen fick en lärarinna i den svenska skolan reprimand för att hon vägrade kalla en elev – en pojke – för hen. Men i svensk sjukvård tvingas karlar att kallas för sjukskötERSKA och tilltalas ”syster”, mer viktigt än så var det inte med att få välja eller behålla  sitt kön… (Så sker i Sverige, vilket är enda land i västvärlden att inte ha en offentlig maskulin form av sjukskötareyrket. Här kan vi jämföra med våra närmsta grannländer i Norge och Danmark (sykeplejer/ sygeplejer) och i Finland sjukskötare, samt i Tyskland Krankenpfleger). Men då är de progressiva ”språkvårdarna” i Sverige tysta!

Jag finner hela hen-diskussionen hycklande, inkonsekvent och tendensiös. Inte är det väl respektfullt att kalla folk för liten brynsten eller höna?

Eller vad tycker du?

Hälsningar,

Johan Nilsson,

adjunkt em. Växjö Katedralskola, fil. mag. (LU)

PS referens: Catharina Grünbaum i Strövtåg i språket: Manliga sjuksköterskor. Bonniers 1996

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Cancerfonden)

Hej. Jag vill inledningsvis framhålla att jag flera gånger skickat bidrag till Cancerfonden, och när jag för fem år sedan miste min käresta på grund av ett elakartat sarkom, så var det självklart att jag i dödsannonsen uppmanade till bidrag till Cancerfonden. Det gav också bra resultat.

Det här mejlet är däremot av en närmast "intern" karaktär, eftersom det innehåller en språklig anmärkning på ett brev jag fick i går i min egenskap av bidragsgivare. Det är med viss tveksamhet jag tar till orda om en så förhållandevis bagatellartad detalj i ett brev om en ung, allvarligt cancersjuk kvinna. Men ni på Cancerfondens kansli måste ju rimligtvis ibland diskutera även sådana saker.

Det gäller alltså brevet om Kristina Roos, som drabbats av både aggressiv bröstcancer och bukspottkörtelcancer. Man kände stark empati med en kvinna som är 20 år yngre än jag själv, som för sju år sedan "bara" genomlevde en godartad prostatacancer. Dock hänger jag upp mig på att hon skriver att hon har mycket på sin "bucketlist", ett ord som ni även återger i följebrevet. Jag jobbade i min ungdom som mellanstadielärare och har senare läst engelska på universitetet - men jag har aldrig hört ordet förut och hittar det inte i mitt engelsk-svenska lexikon. Självfallet finns det inte heller i Svenska Akademiens Ordlista. Ordet är närmast obegripligt; "hinklista"?

Hade jag haft som arbetsuppgift på Cancerfonden att redigera brevutskicket, så skulle jag genast ha ändrat ordet till dagordning eller agenda.

Jag kan avslutningsvis berätta att jag är medlem i Språkförsvaret, en organisation som vill slå vakt om det svenska språket och bland annat påpeka överdrivna eller helt onödiga anglicismer, som vi ser alltför mycket av runt omkring oss. Att vi tar in lånord från såväl engelska som andra språk är självklart och kommer alltid att förekomma, men att använda "bucketlist" var definitivt ett misstag.

Jag kommer dock genast att skicka ett ytterligare bidrag till er.

Med vänlig hälsning
Benkt Lundgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)