Angående frågor till kommunalråd Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton Vd för friskolorna:

Tyvärr har jag ännu aldrig fått något svar på frågan vad våra politiker egentligen anser om att flera privata friskolor bedriver undervisning i huvudsak på engelska i Sverige. Dessa skolor är så kallade "språkbytesskolor". Man byter svenskan mot engelskan! Internationella Engelska Skolan/IES är exempelvis en typisk "språkbytesskola".   

Svenska ska givetvis alltid vara huvudspråk och första undervisningsspråk i svenska skolor. Svenska är ju vårt modersmål! Det är emellertid självklart att engelska samt en del EU-språk också kan undervisas både på kommunala skolor och privata friskolor. 

Nu ställer jag två direkta frågor till Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton:

1) Ska vi införa engelska som officiellt språk (modersmål) i Sverige i framtiden? 

2) Vad anser ni om att exempelvis Internationella Engelska Skolan/IES bedriver undervisning huvudsakligen på engelska idag? 

Jag ser fram emot era svar på dessa två frågor i NST/HD Ängelholm, snarast tack!

Insändaren handlar endast om språkvalet i skolan. Slagorden Valfrihet, Segregation och Ekonomi har redan tidigare diskuterats.

C-G Pernbring           

(Insändaren inskickad till  men ej publicerad på "Min Mening"/NST Ängelholm)       

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                          

Plötsligt händer det, sägs det. Efter många års förhoppningar går det nu att skriva med de älvdalska bokstäverna på mobiltelefonerna.

Mannen som hjälpt projektet Wilum og Bellum med detta heter Craig Cornelius och bor i Kalifornien i USA. Internationellt och modernt och IT-teknik på samma gång. Och det urgamla älvdalska språket som blir mer och mer intressant och ”häftigt” bland de yngre.

Björn Rehnström, som är en eldsjäl i arbetet med älvdalska, både i projektet Wilum og Bellum och i föreningen Ulum Dalska, berättar:

- Historien om tangentbordet för älvdalska började redan för cirka 10-15 år sedan då Smirais Daniel Eriksson frågade mig om jag inte kunde ordna så att det gick att skriva på älvdalska även på mobiltelefonerna, som ju de yngre använder nästan uteslutande. Jag svarade att jag skulle försöka.

Björn försökte under många år genom att ta kontakt med många olika människor, men fick inget napp och tiden gick, som den ju gör ibland.

- Inte förrän för några månader sedan då jag pratade med Harris Mowbray, en amerikansk studerande, kom en ljusning, säger Björn med ett leende.

Harris hjälper till att göra blindskrift för älvdalska, ett arbete som ska vara klart i sommar. Arbetet ingår i ett projekt som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier i Sverige och kan komma att ge fler minoritets- och regionalspråk denna möjlighet i förlängningen.

- Jag kastade ur mig frågan till Harris Mowbray, berättar Björn Rehnström.

- Harris funderade och resultatet kom efter bara någon timme då jag fick kontakt med Craig Cornelius, en bekant till Harris, som jobbar för Google.

Emil Andersson, Ulla Schütt, Ing-Marie Bergman och Björn Rehnström från projektet Wilum og Bellum stämde digital träff med Craig för en diskussion. Craig, som vurmar för små och hotade språk, tog genast på sig uppdraget att fixa ett älvdalskt tangentbord för mobiltelefoner.

Craig satte igång direkt och bad också om att få älvdalsk text som han kunde lägga in som förutsägbar text i programmet.

- Jag och Ulla Schütt från projektet Wilum og Bellum gick igenom texter med över 5 300 ord och skickade till honom och han förde in dem i programmet, berättar Björn vidare.

- När man nu skriver en bokstav med det älvdalska tangentbordet föreslår programmet vilka ord som man troligen avser att skriva och lägger in dem om man vill. Precis som för vilket annat språk som helst. Programmet lär sig sedan nya ord som man använder och föreslår dem.

Craig Cornelius jobbar alltså för Google med programmering och har därmed tillgång till programvara som gjorde detta projekt möjligt.

- Men detta gör jag på min fritid, för jag tycker att det är så viktigt att hjälpa ett litet och hotat språk som älvdalskan är, säger Craig Cornelius.

- Att få ha kvar sitt språk är så otroligt viktigt.

- Helt fantastiskt, vilken hjälp när man ska skriva sms eller Messengermeddelande eller annat, säger Smirais Daniel Eriksson som fick vänta i många år att se detta sin önskan förverkligad.

- Att ett sådant här tangentbord finns är nog en förutsättning för att de yngre ska skriva på älvdalska, säger han.

Och eftersom mobiltelefonerna är som en ”förlängd kroppsdel ” på de yngre nu för tiden,så har älvdalskan nu tagit ännu ett steg in i barnens och ungdomarnas värld. Därmed ökar chanserna för det vackra, avancerade och högt utvecklade språket att överleva.

Tangentbordet fungerar både för I-phone och Androidtelefoner och kan också installeras på datorer. För datorer har dock ett älvdalskt tangentbord, konstruerat av språkforskaren Felix Ahlner, funnits i många år. Instruktioner för nedladdning av det älvdalska tangentbordet finns på denna pdf: https://teamulum.info/ElfdalianKeyManInstructions.odteller och på ulumdalska.se.

Och om du vill lära dig lite mer älvdalska, eller om du är nybörjare: Gå med i min kosnadsfria kurs på facebook: Älvdalska bytes mot armhävningar Kurs i älvdalska/ Course in Elfdalian och bjud in dina vänner att vara med också.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Avdelning A                   Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Svar: Vi har motionerat i riksdagen om att svenskan inte bara ska ha ställning som huvudspråk – utan även som nationalspråk, vilket svenskan redan har idag i Finland. Vi är därför öppna för att ändra språklagen i syfte att lyfta svenskans status till nationalspråk.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Svar: Svenskundervisningen bör hållas på nuvarande nivå för svenska elever, men vara högre för nyanlända. Vi vill understryka betydelsen av svenska språket och vill att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen – som för övrigt, i likhet med svenska som andraspråk, ska avskaffas.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. Vi är kritiska till starten av nya så kallade internationella skolor som vill bedriva undervisning på engelska och vill se mer kontroll och stopp för oseriösa aktörer.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: Att invandrare lär sig tala god svenska är av avgörande betydelse för att kunna bli anställningsbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Kraven behöver dock skärpas avsevärt och mer ansvar behöver läggas på eleven själv för sin måluppfyllelse. Idag finns ingen fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna i praktiken kan pågå under oacceptabelt lång tid. Vi vill fastställa en bortre gräns för hur länge offentligfinansierade sfi-studier ska få fortgå till två år och skärpa kraven gällande närvaro, resultat och utbildningsinnehåll. Krav ska ställas på erhållen certifiering på nivå C1 för sfi-lärare. Sfi-undervisningen ska även innehålla obligatorisk undervisning om det svenska samhället och om rättigheter och skyldigheter för medborgare.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Svar: Sverigedemokraterna välkomnar de försiktiga steg som Socialdemokraterna och övriga partier tagit för att återinföra de språkkrav som just Socialdemokraterna och övriga partier avskaffade 1999. Det är tragikomiskt att de krav som avskaffades för att de var orättvisa mot dem som inte lärde sig svenska, nu skall återinföras för att förbättra för samma grupper. Däremot är Sverigedemokraterna djupt kritiska till både tidsutdräkten i denna fråga och den låga nivå som föreslagits. Förslagen föreslås införas först år 2025, och det föreslås i princip räcka med en sådan låg nivå på svenskkunskaperna som man får när man går ut nian med godkänt betyg – i sitt tredjespråk. Det är förstås orimligt. Den som upptas till svensk medborgare måste naturligtvis på allvar ha ”vuxit in i det svenska samhället” som det hette för flera decennier sedan. Då måste man tala och läsa svenska flytande, eller åtminstone nästan flytande.

C                         Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Svar: Ja, svenska språkets ställning bör stärkas inom högskola och forskning. Det är viktigt att svenskan överlever som vetenskapligt språk, i synnerhet då även personer med god engelska men bristande akademisk engelska måste kunna läsa avhandlingar med mera.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svar: Ja, det sker domänförluster inom högskolevärlden till engelskan i för hög grad. Visserligen är engelskan ett akademiskt språk världen över men det är önskvärt att skolor på alla nivåer bibehåller en balans mellan språken.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Svar: EU-parlamentarikernas möjlighet att få service på svenska bör vara fullödig och fullständig. Det är även viktigt att handlingar som inkommer från EU till Sverige är på svenska. Vi anser även att när det är möjligt och lämpligt för regeringsföreträdare och EU-parlamentariker att använda svenska så borde det finnas tydligare krav på att svenska ska användas.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Svar: Vi ser med oro på att intresset för att läsa franska och tyska i såväl grund- som gymnasieskola kraftigt minskat under de senaste åren. Det finns anledning att se över vad som krävs för att öka intresset och det har påbörjats en dialog på EU-nivå om detta. Vad gäller Sveriges ställning i EU tror vi inte att denna påverkas nämnvärt på kort sikt, då engelskan trots allt är dominerande. På längre sikt kan det dock bli svårt att få tag på rätt kompetens för olika lingvistyrken, som tex tolkar, inom EU:s byråkrati.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Svar: Det är en tråkig utveckling eftersom vi Sverigedemokrater tycker att den mellannordiska språkförståelsen är viktig. Språket är en viktig del av kulturen och de nordiska länderna har haft ett långvarigt utbyte både kulturellt och ekonomiskt under en lång tid. Detta utbyte fortsätter än idag eftersom många jobbar eller studerar i något av våra nordiska grannländer. Därför är den mellannordiska språkförståelsen viktig att värna.

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Svar: Ja, engelskan breder ut sig allt mer i det moderna kulturutbudet och sker på en viss bekostnad av produktioner på svenska. Därför har vi sedan länge förespråkat satsningar för att stärka den svenska filmbranschen genom ett nytt filmavtal för att skapa en mer livskraftig svensk filmproduktion. Utöver detta vill Sverigedemokraterna även genomföra satsningar på kulturarvsfilm.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Svar: Ja, public service-bolagen har enligt sändningstillstånden ett särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället. Trots detta uppdrag håller public service allt oftare en alltmer omväxlande och stundtals låg nivå vad gäller svenska språket i sitt innehåll. Både anglicismer och svordomar förekommer vilket är ett tecken på bristande hänsyn till sitt språkvårdande uppdrag. Förmågan att förstå och uttrycka sig väl på svenska är en demokratifråga. Samhällets institutioner har ett gemensamt uppdrag att i den mån det går ge medborgarna goda förutsättningar till ett rikt och adekvat språk. Det är viktigt att public service tar sitt språkvårdande uppdrag på allvar och att språket håller en god nivå i det innehåll bolagen skapar. Bolagen bör även ta hänsyn i sitt språkbruk dagtid och exempelvis särskilt undvika svordomar under tider när det är troligt att minderåriga tar del av innehållet.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Svar: Sverigedemokraternas hållning är att svenskan skall vara huvudspråk i Sverige. Därför borde det gälla att namn i offentliga miljöer ska vara på svenska. Samtidigt som det kan finnas kompletterande information på andra språk.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Nej, det är inte önskvärt. En sådan lagsstiftning skulle vara svår att förena med tryck- och åsiktsfriheten samt näringsfriheten.

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Svar: Sverigedemokraterna vill att det svenska språket ska bevaras och upphöjas till nationalspråk.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Svar: För oss sverigedemokrater är svenskan en del av det immateriella kulturarvet som vi vill vårda, värna och bevara. Utifrån detta så har svenskan en upphöjd status i vårt parti och vår linje är att svenskan ska vara nationalspråk i Sverige. Språkfrågan ligger inom kulturutskottet och vår kulturpolitiska talesperson Bo Broman har huvudansvaret för språkfrågorna eftersom de flesta språkpolitiska frågor ryms inom kulturutskottet. Viktigt att poängtera är att språkfrågan är tvärpolitisk och angår ett flertal politikområden.

Med vänliga hälsningar,

Emma

Pressavdelningen
010-1019800

30/5  2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)