Att föreningen värnar det svenska språkets korrekta användning i offentliga texter samt bekämpa importerade tokigheter, vilket hittills främst rört anglicismer, är förstås bra och en anledning till att jag gick med. Men samtidigt har ledningen försvarat Minoritetsspråklagen (2009:724) som godtyckligt gett ett antal mindre språk/etniska dialekter inom landet, som mestadels talas som andraspråk (de flesta kan svenska och använder det i sina dagliga liv), privilegier. Detta förvånade mig och vid en förfrågan varför gavs argument som inte tycks inte baseras på vad som är rätt och fel utifrån föreningens syfte utan man gör det för att hålla sig väl med det politiska etablissemanget för att därigenom kunna äska bidrag och/eller få politiskt stöd.

Detta är dock en politisering och en gentemot föreningens huvuduppgift motsägande policy som jag inte fann acceptabel, varför jag avslutade mitt medlemskap. Jag uppmanar nu andra i föreningen att göra det samma så länge ledningen för föreningen håller fast vid sin ur demokratisk och sammanhållande synvinkel ohållbara stans kring de s.k minoritetsspråken och den destruktiva ideologi som ligger bakom hela upplägget.

Här är mina argument.

Inledning:

"…ett folk som består av olika nationaliteter och olika språk, utan en delad gemensam ansvarskänsla för det övergripande nationella, kan inte skapa den allmänna medborgerliga opinion och uppleva de delade gemensamma aktuella och historiska erfarenheter som krävs för att den representativa demokratin ska kunna fungera och i längden fortleva."

(J S Mill ur hans bok Representative Government - min övers.)

I Sverige har man bestämt att fem språk ska ha privilegierad status: finska, meänkieli , samiska, jiddisch och romska/romani.

Minoritetsspråklagen((2009:724) och den av denna influerade skolförordningen innebär att samhällsinformation ska ges på språken och barn vars föräldrar har någon koppling till ett "minoritetsspråk" har rätt till undervisningen i detta språk (t.ex. romani eller samiska) – t.o.m om det inte pratas i hemmet. Kravet för att få denna status är att språket/dialekten ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. I praktiken finns det ytterligare ett villkor: att språkets talare själva (d.v.s. självutnämnda representanter för detsamma) önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Detta innebär med största sannolikhet, om lagen och dess företrädare kvarstår, att arabiska kommer att bli ett minoritetsspråk i Sverige inom inte allt för lång tid, med TV-sändningar i public service, vägskyltar och annat på detta språk. Detta har f.ö redan på frivillig väg påbörjats inom den svenska förvaltningen på allt från bibliotek till just vägskyltar. Därefter följer andra invandrade språk – och Babels hus blir ett faktum med allt negativt som följer av detta gällande en nationellt och språkligt sammanhållen demokrati. Här har vi multikulturalismen i sin mest absurda, auktoritära och separatistiska form.

De ohållbara motiven

Motivet till dessa språkliga särrättigheter är ofta hänvisning till historiska oförrätter, men att rätta en påstådd oförrätt med att förkasta principen om alla dialektala och särpräglade språkliga uttrycks lika värde inom ett land (i linje med lagen lika för alla under ett gemensamt språk med regionala variationer) är lika orimligt som orättfärdigt. En dialekt eller ett minoritetsspråk inom ett land existerar för att det finns ett behov av det inom gruppen av vilket följer att det är gruppens sak att upprätthålla dialekten om man önskar det via språklig tradering. Att lasta kostnaderna för detta på övriga dialektala grupper och andra medborgare utanför den lokala språkgruppen samt lämna vägen öppen för en ständig påfyllnad av privilegier av olika inomspråkliga egenheter saknar logisk och etisk relevans. Det är dessutom en syn på samhällets spontana och lokala utveckling som är museal, d.v.s att man med konstlade och kostsamma metoder ska upprätthålla ett ideologiskt önskat multikulturalistiskt resultat.

Staten och språket

Statens enda plikt i språkfrågan i en nation är att värna det officiella språket – svenskan i vårt all – som staten baseras på (samt att erbjuda några gångbara världspåk inom skolväsendet) och som är grunden för den övergripande kommunikation utan vilken varken ett välstånd, ett starkt socialt kapital eller en demokratisk nationell gemenskap kan skapas, för att inte tala om historisk förståelse och en gemensam kulturell kommunikation. Övrigt ska lämnas till det civila samhället och människors frivilliga samverkan; att lära sig de icke-svenska eller dialektala språkidiom som medborgarna finner för gott utifrån egna personliga behov. Det är inte övriga skattebetalares sak att hålla under armarna och det ligger definitivt inte i demokratins intresse, vilket redan JS Mill insåg för ganska länge sedan.

Leif V Erixell

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hurra! Hurra! Ukraina vann en jordskredsseger i årets Eurovision i Turin. Den ukrainska låten "Stefania" med Kalush Orchestra segrade! Låten var dessutom på förhand segertippad. Det visar också vilken stor solidaritet som finns i Europa och i världen för Ukraina. Putins brutala krig bara fortsätter och fortsätter. Eurovisionsegern kan i alla fall bli en liten tröst i allt elände. Segerlåten sjöngs givetvis på ukrainska. Ukrainarna är väldigt stolta över sitt land och sitt modersmål. På detta sätt vill ukrainarna också visa sin identitet och tradition. 

Värdlandet sjöng låten "Brividi" på italienska. Italienska schlagersångare sjunger alltid på sitt modersmål i ESC-tävlingar. Även Nederländerna och Spanien sjöng på holländska och spanska. Det blev en positiv omväxling i sångtävlingen! 

De svenska ESC-artisterna sjunger dock alltid på engelska. Den svenska representanten i år var Cornelia Jacobs med den engelska låten "Hold me closer". Hon slutade på fjärde plats. Är det inte snart dags att åter sjunga på vårt modersmål? Varför inte redan 2023?

C-G Pernbring    

(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 17/5 2022) 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                  

På den försenade prisceremonin igår i samband med Språkförsvarets årmöte lästes också denna motivering upp:

Stefan Löfven utnämns härmed till Årets anglofån 2020

Den 3 april 2019 höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta skedde trots att EU har världens mest avancerade simultantolkningssystem. Regeringskansliet försvarade hans handlande med följande motivering: 

”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”

De regeringsföreträdare som använder sina egna modersmål i parlamentet är alltså oartiga. Men alla tal i EU-parlamentet, även de på engelska, tolkas automatiskt till EU:s alla officiella språk. EU:s konferenstolkar föredrar dessutom att talarna använder sina egna språk, eftersom alltför många talare inbillar sig att de talar flytande engelska. Löfven skulle t.o.m ha kunnat improvisera om han hade talat svenska. Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används. Att talet sedan inte ens översatts till svenska är ett direkt brott mot språklagen som stadgar att alla medborgare i Sverige ska ha tillgång till svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På grund av coronapandemin har inte Språkförsvarets hederspris 2020 tidigare kunnat utdelas. Först idag hölls en prisceremoni i anslutning till Språkförsvarets årsmöte i ABF-huset i Stockholm. Mottagaren av priset, Fredrik Lindström, var fullt medveten om att han förväntades håller ett ”spirituellt” tacktal liksom prismottagare före honom. Han hade inga problem med att uppfylla dessa förväntningar genom sitt underhållande och kunskapsrika tacktal med flera oväntade poänger. Fredrik Lindström förärades ett diplom, en statyett och med Språkförsvarets hittillsvarande bokproduktion.

Saskia Rubensson överräckte blommor och statyett till pristagaren. Språkförsvarets vice orförande, Arne Rubensson, till höger. Fotograf: Per-Owe Albinsson 

Fredrik Lindström tilldelades Språkförsvarets hederspris med följande motivering (också diplomtext):

”Fredrik har genom SVT-serierna Värsta språket och Svenska dialektmysterier lyckats förmedla dialektforskning, ett akademiskt ämne, med en inlevelse som gör den intressant för lekman att ta del av.

Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vara Fredriks berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

November 2019 publicerade Fredrik boken 100 svenska dialekter med ljudexempel som ger alla, även mindre läskunniga, möjlighet att ta del av dialektlandskapets rikedom."

2020 års anglofånpris tilldelades Stefan Löfven – se kommande inlägg i nätdagboken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Eva Dahlgren - Ord

Söndagens svenskspråkiga dikt

Jag måste använda ord

när jag talar till er!

Tänk er kaptenen

på en galeas, en hukarejakt,

en skonare, en brigantin,

en fregatt, en korvett, en snau

med molnet av segelduk över sig:

gaffel- och bomsegel,

toppsegel, stagsegel,

skothorn, fallhorn, halshorn.

När det blåser till storm

kan han väl inte bara peka

med handen

och ropa: Ta ner dom där!

Det skulle se ut.

Snickaren har en låda med fackord 

Muraren sina

och den som skall styra en stat

kan väl inte bara gasta i stormen: 

Dom där sitter fel! Reva dom där!

Jag måste använda ord

när jag talar till er.

Ni måste lära er ord.

Lars Forssell

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Balladen ”Hold Me Closer”, som i kväll borde vinna 2022 års numera tyvärr nästan helt engelskspråkiga Eurovision Song Contest, har en vacker melodi och en fin text - om än på engelska - och framförs av den duktiga svenska sångerskan och låtskrivaren Cornelia Jakobs. En stilla undran bara: Varför uttalas hennes efternamn på engelska? 

Cornelia Jakobs - "Hold Me Closer”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...att Sonesson så tydligt verkar ta den svenska språklagen från 2009 på största allvar. Valet av språk på valskylten visar detta med "högsta önskvärda tydlighet".

Ännu bättre lär det bli till hösten då den av Sonesson och kompani ditlockade spåkbytesskolan "Internationella" engelska skolan slår upp portarna och börjar att "hjälpa till"...med att förstöra elevernas svenska och därmed försvaga det svenska språkets ställning än mer.

Faktum är att IES inte ens klarar av den engelska som de säger sig måna så mycket om. Ett av många exempel är gårdagens inlägg här i nätdagboken.

Lägg till betygsfusk, underbetalda och icke-behöriga utländska lärare på det och som springer runt och kontrollerar kjollängder och nedhasade jeans.

Mums filibabba... det kan bli riktigt bra framöver i Staffanstorp!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund fortsätter sin granskning på Språkförsvarets vänner av IES Staffanstorps bruk av engelska:

”IES i Staffanstorp slår till; felstavning igen. Jag bifogar också en länk om ordet ifråga, som jag inte tvekar en sekund att erkänna att jag aldrig sett, inte förstod innebörden av och inte kunnat stava till om jag hört det.

Men det är ointressant: det är inte jag som låtsas kunna bibringa någon annan ’total inner security’.

https://www.etymology-online.com/conducive”

Finn tre felstavningar!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)