Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

CENTERPARTIET

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Centerpartiet anser att Språklagen i huvudsak har motsvarat förväntningarna. Vi har tidigare flaggat för behovet av att följa upp minoritetsspråkens ställning och det fortsätter vi att jobba med.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Centerpartiet ser gärna att svenskundervisningen bör öka, däremot har vi inget förslag om exakta timmar. Vi anser också att kvaliteten på undervisningen är minst lika viktig som antalet undervisningstimmar.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Centerpartiet vill inte förbjuda undervisning på andra språk än svenska. All språkundervisning gynnar språkkunskaper, inte bara i det språk som undervisas. Centerpartiet värnar också föräldrar och elevers möjlighet att själva välja skola utifrån vad de anser passar dem bäst. Vi tycker att Sverige ska vara ett öppet land som står sig väl i en hårdnande internationell konkurrens. Det finns ingen direkt motsättning mellan det och att undervisning bedrivs på fler språk än svenska i Sverige.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Centerpartiet tycker kvaliteten i svenska för invandrare (SFI) är otillräcklig. Idag har studerande inom SFI inte möjlighet att välja en annan utbildningsanordnare än kommunen eller de anordnare kommunen har upphandlat. Centerpartiet föreslår därför att det införs en resultatbaserad SFI-peng. Alla som uppnår vissa grundläggande krav får möjlighet att erbjuda SFI-undervisning. Den som ska lära sig svenska får sedan möjlighet att välja hos vilken utbildningsanordnare de vill studera, och utbildningsanordnaren får betalt genom en typ av skolpeng som baseras på resultat.

Centerpartiet ser även behov av att stärka stödet till kommunerna och bättre följa upp verksamheten. Vi delar därför Kliva-utredningens bedömning att Skolinspektionens granskning ska ske även på verksamhetsnivå och att Skolverket ska ta fram stödmaterial för upphandling.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Centerpartiet vill inte införa språkkrav för permanent uppehållstillstånd, däremot har vi varit öppna för att se över möjligheten att införa språkkrav för medborgarskap – förutsatt att det fyller ett tydligt syfte.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Ja, och vi ser att det svenska språket är både dynamiskt och livskraftigt. Centerpartiet är övertygade om att svenska universitet behandlar det på ett tillfredsställande sätt.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Affärsvärlden är inte något område där vi ser en anledning att politiskt ingripa. Företag som agerar på en internationell marknad, och som eventuellt har kontor i flera olika länder, får själva avgöra hur deras kommunikation ska fungera på bästa sätt. Inom högskolan är svaret delvis detsamma. Svensk forskning står sig väl i internationell konkurrens och detta är delvis ett resultat av vår förmåga att publicera forskning i internationellt gångbara sammanhang. Detta betyder dock inte att det svenska språket som grundbult i det svenska samhället är hotat. En majoritet av undervisningen på svenska universitet sker på svenska och vi ser inte några tecken på att det kommer att förändras inom överskådlig framtid. Inte heller är svenskan hotad som den självklara utgångspunkten i det svenska samhällets vardag.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Som medlemsstat i EU är svenskan ett officiellt språk inom unionen. Detta innebär att alla officiella dokument och all officiell kommunikation ska finnas att tillgå på svenska om så önskas. Hur individuella företrädare för Sverige väljer att kommunicera anser vi är upp till dem att bestämma själva. Exempelvis använder våra EU-parlamentariker svenska när de gör anförande i plenum.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?)

Det är alltid positivt att lära sig fler språk. I grundskolan kan man företrädesvis studera endera franska, spanska, eller tyska inom ämnet moderna språk – även om det ibland finns möjlighet att välja andra språk som exempelvis ryska, kinesiska, eller italienska. Vi tror människor berikas av att lära sig fler språk, men ser ingen anledning att hårdare styra vilka dessa språk är. Vi ser heller ingen anledning att anta att Sveriges ställning inom EU skulle påverkas nämnvärt av detta då vår ställning i första hand kommer genom det politiska arbetet vi gör. Exempelvis arbetet med jämställdhet, energi, djurskydd, och skogsbruk. Centerpartiet anser att det är inom dessa, och fler, politiska områden Sveriges ställning inom EU cementeras.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Centerpartiet är en varm anhängare av det nordiska samarbetet och ser gärna en fördjupning av detsamma. Frågan om språk i dessa sammanhang är ofta en fråga om effektiv kommunikation. Centerpartiet anser att det nordiska samarbetet utvecklas bäst genom just en effektiv kommunikation länderna emellan och vi ser vi gärna en ökad förståelse för andra nordiska språk, och att vi använder oss av de nordiska språken när det lämpar sig. Samtidigt ska vi minnas att det viktigaste är att värna förståelsen för det andra nordiska språken i den breda befolkningen, särskilt bland unga. Därför har vi drivit och stöttat förslag i Nordiska rådet om bland annat ökat studentutbyte och minskad geoblockering i Public Service-kanaler.

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Att politiskt reglera kommersiella medieaktörers innehåll i likhet med exempelvis en kanadensisk modell är ingenting som Centerpartiet står bakom.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Centerpartiet anser att public service ska vara såväl politiskt som kommersiellt oberoende. All politisk styrning minskar friheten och därmed trovärdigheten. Oberoendet behövs för att du som mottagare ska kunna känna dig trygg i att enskilda politiska åsikter inte styr innehållet. Detta ska inte blandas ihop med att det finns ett sändningstillstånd med uppdrag som exempelvis att public service ska spegla hela landet och har ett särskilt ansvar för det svenska språket. Vilka program som sänds och vad de innehåller eller hur språkvårdsfrågor beaktas i verksamheten ska dock inte politiken lägga sig i.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Namnsättning av saker i det offentligas regi är ofta en fråga för kommunal eller regional nivå. Centerpartiet värnar bland annat det kommunala självstyret och vi anser att det inte är politikens uppgift att centralt styra marknadens aktörer i detta. Därför anser vi att principer om namnsättning bör beslutas om på respektive politisk nivå.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Nej. Centerpartiet anser att detta är en marknadsfråga och vi ser inte någon anledning att från politiskt håll styra hur kommersiella aktörer väljer att göra reklam för sina produkter.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Centerpartiet ser att svenskan är ohotat som huvudspråk i Sverige inom överskådlig framtid. Det är ett livskraftigt språk i ständig utveckling och förändring, och det är det språk som är naturligt att kommunicera genom för en absolut majoritet av svenska medborgare.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Frågan är inte oviktig för oss. Vi anser att språkfrågorna är viktiga. Det svenska språket är en väldigt viktig del av samhället och Centerpartiet tycker språkfrågan är en betydelsefull del av den politiska helheten. Vår kulturpolitiska talesperson har ett särskilt ansvar för frågan men den genomsyrar också många andra frågor och får på det sätt det utrymme den kräver i politiken. Vi ser heller inget behov av en särskild policy kring det svenska språket i partiet utan menar att språket bäst utvecklas på ett dynamiskt sätt av alla medborgare som dagligen tillsammans använder det.

***

Svar önskas helst före den 30/5, varvid svaren publiceras i den ordning de inkommer. Svaren kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller via post till Språkförsvaret, Spånga kyrkväg 616, 16362 Spånga

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rubriken skulle lika gärna kunna gälla alla de språkbytesskolor som tillåts att verka i Sverige.

IES, Dibber, Nordic International School, Futuraskolan, Raoul Wallenbergskolan: 

Listan är lång numer och kan göras ännu längre. Vid dessa skolor drillas barnen både med undervisning på ett främmande och i Sverige icke-officiellt språk, engelska, och ofta även i diverse utländska (anglosaxiska) traditioner.

Engelskan har till och med företräde gentemot svenskan såsom varande arbetsspråk vid skolorna.

Inget annat land tillåter denna typ av språkbytesskolor utan har det det språkliga betydligt hårdare reglerat än i Sverige. Det nationella språket(n) ges en starkare ställning än här.

Ovanstående i kombination med engelskans redan mycket starka ställning och "häftighetsfaktor", framförallt bland unga, har en förödande inverkan när det gäller svenska språket. 

Visst, barnen kan ofta svenska ändå men sämre och de har blivit så marinerade i engelska att de ofta föredrar att tala det även privat och utanför skolan. Man kan med fog tala om ett reellt byte av "känslomässigt förstaspråk" bland många av dessa elever.

Allt bekostnat av samhällsgemensamma skattepengar. Överskottet av språkbytesskolekoncernernas "verksamhet" går till riskkapitalister och ofta också utomlands - Istället för till skolverksamhet som ju skattepengarna är ämnade för. Man tar sig för pannan!

Jag har själv och allt oftare sett ett otal exempel på ovanstående fenomen bland elever från språkbytesskolor. Senast nu i helgen besökte jag en idrottsanläggning i Stockholm tillsammans med mitt barn. 

Jag har aldrig mötts av så många barn och ungdomar som väljer att tala engelska (eller snarare amerikanska som det numer oftast är med avseende på uttalet) sinsemellan. Under tiden vi var på plats fick jag också klart för mig att i princip alla dessa barn kunde och förstod svenska. De flesta pratade som infödda. Föräldrarna pratade svenska med dem och jag talade naturligtvis svenska. Då svarade de på svenska. För att sedan övergå till engelska - I Sverige! Utöver det talades en mängd andra språk men lite svenska. I och med att svenskar ofta talar tyst jämfört med människor från andra länder så förstärktes känslan av "avsaknad av svenska" ytterligare.

Jag blev både arg och ledsen för att vi de facto språkligt blev en minoritet på idrottsanläggningen - I vårt eget land! Mitt barn kunde inte spontanleka med flera av barnen,  eftersom hen (naturligtvis) vill prata svenska. Hur bakvänt är inte det?

Snacka om att våra politiker gräver en grop när det gäller svenska språkets ställning och fortlevnad.

Alla goda krafter måste samverka inför valet i höst för att få upp språkfrågan som en viktig valfråga.

Vi har en språklag i Sverige sedan 2009 - Det handlar nu om att omsätta denna i praktiken men lagen måste samtidigt stärkas.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En läsare har rekommenderat denna text, Ett bokkapitel om demokratin, samhället och AI, som avhandlar ett vetenskapligt ämne på föredömlig svenska. AI står för artificiell intelligens.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidigare ville partiföreträdaren Jonas Naddebo förvandla en gammal järnvägsvall till "Stockholm Low Line". (C tvingades då dock att komma på andra tankar efter klagomål från bland annat Språkförsvaret).

Nu verkar det vara på gång att "gå i brallorna" för, likaledes C-företrädaren Martin Ådahl, som vill förvandla Järvafältet till "Central Park".

Vad ska det tänkta namnet bli denna gång?

Dags att dra i handbromsen igen!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...i gamla "smestan"!

Internationella engelska skolan och Britsh Junior undervisar på engelska och Fröslundaskolan... på arabiska?

Ännu ett bevis på att alltför många av våra folkvalda, såväl på riks- som lokal nivå, har tappat huvudet fullständigt när det gäller att värna vårt, sedan 2009, officiella huvudspråk.

Hur kan de? Svenska är även deras språk och i de allra flesta fall även modersmål.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätdagboken Språkförsvaret)

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag har roat mig med att påpeka fel i engelskan på IES olika Facebooksidor. Kongruensfel är frekventa (’both were there and sayS’, till exempel). Konstruktionsfel där svenskan lyser igenom (’He told us about his work as principal’, där det krävs artikel i engelskan till skillnad från i svenskan), eller helt enkelt Autumn med stort A - månader, veckodagar och helger har versal, men inte årstider, om de inte är ’poetiskt personifierade’ (’the Summer said to the Winter’).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel med denna rubrik i Expressen berättar Ann Heberlein och Anna-Karin Wyndhamn om en skola som har börjat ransonera med svenskan som undervisningsspråk. Det heter i ingressen:

”Mirakelkuren för att få upp studieresultaten: Eleverna bedöms inte på svenska, utan på sina respektive modersmål i NO, SO och matematik. Fröslundaskolan sviker sitt kärnuppdrag, att ge samtliga elever tillräckliga kunskaper för att hantera sitt liv som medborgare i Sverige.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Alf Hambe - Visa i Molom

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vingen

Vi går alla omkring med en vinge 
som vi inte kan flyga med
som blir till en puckel för oss 
som vi måste smyga med.
Vi hade nog kunnat flyga 
om inte alla självutnämnda vicevärdar, 
skolmästare, konstaplar 
och alla de praktiska, taktiska, 
nitiska, kritiska, 
anemiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna 
hade sagt:
Du kan väl inte flyga! 
Håll dig på marken, din envingade djävel!

Och drömmer du ens om att våga
med ett enda vingeslag 
pröva din flygförmåga
så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge, 
en dröm, en längtan, en sång.
Tänk om våra vingar finge 
flyga tillsammans en gång!
Så om du ser en vinge 
flaxa över taken
ska du inte springa hem och bli nervös
du ska bara stanna och begrunda saken
och sen tänka:
”Där är en som sluppit lös.”

Kent Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)