Inför höstens val debatteras flitigt i media om de privata friskolorna. Slagorden är många: valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes aldrig under valrörelserna på den tiden. Vad hände? Man kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga. Min teori är att Socialdemokraterna bildade en inofficiell dold storkoalition tillsammans med M, L, C och MP för att införa privata friskolor.

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet och därför kunde de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare. S rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat väljarna.

Utöver detta finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste åren. Det handlar om till exempel Kjell-Olof Feldt (S), Lars Leijonborg (L) och Ulla Hamilton (M). Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.

Är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden?

C-G Pernbring              

(Insändaren publicerades den 1 juni i Göteborgs-Posten)   

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                    

 

Christina Johansson

3 juni 2022 22:16

Det är sorgligt att skolväsendet inte längre är statligt, och det är ännu sorgligare med alla privatägda, engelskspråkiga ”internationella” språkbytesskolor som är svenska språkets dödgrävare. Den stora frågan är: VARFÖR GÖR POLITIKERNA INTE NÅGOT ÅT DENNA FÖR SVENSKAN SPRÅKLIGA KATASTROF?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...