Alla inlägg under juni 2022

Dagen till ära innehåller Institutet för språk och folkminnen (Isof) en hel del information om midsommarfirandet:


Midsommar – ljusa nätter, smörgåsbord och magi


Har vi imiterat grodor så här års i alla tider och är det månntro extra midsommarfestligt i Midsommarkransen? Säger man mi:dsommar eller missommar och vad händer egentligen om man lägger sju sorters blommor under kudden? Isofs experter inom språk och kultur har tittat närmare på sommarens stora högtid.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Svexit" är i vart fall bättre än "Swexit"!


 

 Så... från engelska till svengelska.


Varför helt enkelt inte tala om "att man vill att Sverige lämnar EU", om man företräder den åsikten?


Det går utmärkt att uttrycka sig på svenska och utan onödig engelska... om man vill och tänker till.


Sunt förnuft 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2022 12:59

 

Internationella Engelska Skolans (IES) grundare Barbara Bergström har nämligen skrivit på IES webbplats:


”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (vår kursivering) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska (vår översättning).” 


Men det verkar som redan IES administrativa personal har problem med den "totala inre säkerheten"!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2022 12:00

Härommorgonen hade vi gökotta på det omtalade naturområdet Grönet vid Brantevik, Österlen. Några hästar betade på lite avstånd,  klipporna vid havet hade ännu inga badare; för kallt vatten för de flesta även om vinterbad blivit populärt. Vi satt i en glänta med utsikt över havet, Bornholm kunde skymtas vid horisonten, några segelbåtar passerade på väg mot Simrishamn med bara focken hissad, det blåste hårt. Där vi satt i gläntan var det behaglig lä, solen tittade fram då och då. Fåglarna sjöng och nu fick vi lära av Magnus Ullman, välkänd ornitolog, vilka fåglar som sjöng just där denna morgon och vilka olika ramsor hannarna kan använda (det är hannar som sjunger). Gransångaren, vanlig i området sjunger på ramsan ”salt sill, salt sill” och Ringduvan ”jag har ju en ring, jag har ju en ring” medan Rödstjärten använder engelska ”please to meet you”. Nåja, något i den stilen.



När det kom till Rödstjärten blev vi uppmärksammade på att innan hannen startar den riktiga sången har han ett litet svagt förljud som om han harsklar sig eller som en förberedelse, kanske uppsjungning. Det fick mig att tänka på något som plötsligt har dykt i talet bland människor i offentliga sammanhang. Efter t.ex ett misslyckat skidlopp i elitklass, efter en förlorad fotbollsmatch i kvalet blir det intervjuer i TV med de besvikna. Hur många gånger ser man inte hur de böjer lite på huvudet och så hör man hur de långsamt börjar (bort)förklaringen med "Nej men”. Lyssnar man på TV utfrågningar av politiker och experter av olika slag hör man också ofta hur de börjar meningen med ”Nej men”, kanske ibland med ”Ja men”, även det en uppsjungning? Eller vad handlar det  om? Betänketid, ett medietekniskt grepp?


Har någon läsare förslag på vad detta nya språkbruk kan bero på? Om ni nu tycker att det är det, stämmer det kanske inte att man/vi börjat härma Rödstjärten?


Monika Olin Wikman


(Tidigare publicerat i bloggen Ditt eget rum  den 3/6 2022. Här med skribentens tillåtelse.)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2022 08:00

Yair Sapir är en märkvärdig man. Född i Israel och årets mottagare av årets Älvdalskans ”Nobelpris” Övdals-Byönn för sina viktiga och mångåriga insatser för älvdalska språket.


 

Den lycklige pristagaren Yair Sapir med diplom och blommor flankeras av från vänster Britti Halvarsson, Peter Egardt och och Öffi Kans från Coop


Yair Sapir är alltså född i Israel och blev tidigt intresserad av nordiska språk. Han läste nordiska språk i Uppsala och kom 2002 i kontakt med det älvdalska språket och reste till Älvdalen för att höra det i verkligheten.


Sedan dess har han gjort otroligt mycket för det älvdalska språket. Han var delaktig i anordnandet av två vetenskapliga konferenser om det märkvärdiga språket i Älvdalen. Han satt med i språkrådet som tog fram den första ortografin, stavnings- och skrivregler för älvdalska.


Under många år har han varit samordnare för kontakter med myndigheterna på riksplanet och deltagit vid träffarna med Europarådets språkliga expertkommitté varje gång de bett älvdalingarna att komma till Stockholm och berätta om vad myndigheterna gör för att hjälpa älvdalskan att överleva.


Det senaste halvåret har han varit engagerad av att skriva en engelsk version av den älvdalska grammatiken tillsammans med en annan forskare. Han håller också en kurs som började i våras och avslutas efter höstterminen. Deltagare är ett tiotal pedagoger vid skolor och förskolor i Älvdalen.


Till vardags bor han i Köpenhamn och jobbar som lektor i svenska vid högskolan i Kristianstad. En ganska märklig man, som med sitt långvariga arbete för det älvdalska språket gjort sig väl förtjänt av språkpriset Övdals-Byönn som sedan ett antal år finansieras av Coop i Älvdalen och består av ett diplom, en blombukett och 10 000 kronor.


 

Språkpriset Övdals-Byönn tillföll i år Israelen Yair Sapir för hans insatser för älvdalska språket.


Peter Egardt, kommunstyrelsens vice ordförande överlämnade diplomet och Öffi Kans från Coop i Älvdalen överlämnade prissumman. Allt under överinseende av Ing-Marie Bergman från projekt Wilum og Bellum samt kulturansvariga Britti Halvarsson från Älvdalens kommun.


Ytterligare upplysningar:

 

Ulum Dalska, sekreterare Björn Rehnström tel 070-688 68 44

Ing-Marie Bergman, projekt Wilum og Bellum tel 070-070-670 54 17

Yair Sapir. 070-496 17 50


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheters Namn och Nytt sektion radar idag upp en samling djuriska uttryck. Jag har gjort några tillägg av bara farten:


Arbetsmyra. Datormus. Finansvalp. Fågelfri. Fågelvägen. Getöga. Grisig. Hundvakt. Kattöga. Korp. Korpa. Lejonkula. Lejonpart.  Morsgris. Påläggskalv. Kalvdans. Kolugn. Skata. Skåpråtta. Slitvarg. Smutsgris. Snigelpost. Snigeltrafik. Snorkråka. Spargris. Taskmört. Tigerhjärta. Tjurighet. Tjurskalle. Valpig. Vargtimmen. Åsna. Älgakliv. Örnkoll.

 

Det finns säkert många fler!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 juni 2022 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Evert Taube - Sjösala vals


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

FURAN


Med yxan i hand i min Sjösalapark,

jag stod vid en fura och smekte dess bark.

"Du skymmer min utsikt mot himmel och sjö,

du susande fura, nu måste du dö".


Och furan hon föll och blev sågad itu

och kluven till ved, men hon susar ännu

- på elden, vid härden, i vinterkväll lång,

hon susar och sprakar och sjunger sin sång.


Då tänkte jag: "Snart skall jag själv vräkas kull

och röjas ur vägen för utsiktens skull".

Och därför, go vänner, förinnan det sker,

de visor jag diktat, dem skänker jag er.


Ett sus från en fura - en garvad, som höll

i ruskigt väder och sjöng när den föll.

En hälsning från fåglar som bott i dess topp

och kvittrat om landet där solen går opp.


Evert Taube


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 Under många år, till och från, har jag i mitt yrkesliv arbetat med andras texter. Det är redaktörens lott, om den nu gäller böcker eller tidningar eller annat tryck. Och den är avundsvärd. Man ser, svart på vitt, vad som är mödan värd. En artikel eller en uppsats eller ett bokmanus levereras aldrig i färdigt skick. Det mesta är förvisso inte utgivningsbart. Vilket inte enbart har med språket och stilen, utan även med ämnet och sättet att argumentera att göra.


Men också det som är utgivningsbart måste hanteras. Det kanske måste skrivas helt om, men det kan också vara så att enstaka formuleringar, ordval, felskrivningar behöver korrigeras utan att helheten rubbas. Min erfarenhet är att den rutinerade skribenten blir tacksam för att man anmärker på honom eller henne. Yngre författare strider gärna för sina käpphästar. Min gissning är att de blir klokare med åren. (Är redaktören då ofelbar? Naturligtvis inte. Också han stöter på motstånd.)


Redaktören är något som ofta föraktas i den allmänna debatten: en vakthund, en språkpolis, en viktigpetter. En som talar om vad som duger och vad som inte duger. Man skulle också kunna vända på det och säga: en kvalitetskontroll. Redaktören kunde tidigare luta sig mot korrekturläsaren, som inte enbart var en språkgranskare utan också en felfinnare i faktadelen. En kritiker i ordets sanna bemärkelse. Idag får redaktören alltför ofta stå även för dessa funktioner. Det går i sista hand ut över läsaren.


Allt som skrivs och trycks måste inte ha litterära kvaliteter. Men det ska vara begripligt och underlätta de aktiviteter som vi kan kalla läsandet eller inlärandet. Då behövs en kanon, en språknormal, en överenskommelse om hur texter bör se ut som alla kan samlas kring. Vi har ett nationalspråk, och det strids om hur detta ska vara. Det jag själv skriver sänder jag oftast ut till andra på remiss, jag läser det högt för mig själv. Jag blir verkligen glad när någon kommer på mig med en dumhet, en felaktig- eller orimlighet.


Dagens språkkrönikörer anser närmast enhälligt att man inte bör bråka om sådant. De har ingen professionell känsla för vad som är högprosa och vad som är lågprosa. Språket är en dagslända. Envar sin egen språklärare. Jag motsätter mig sturigt detta låt-gå-tänkande. När jag sitter vid flygeln blir jag generad om jag slår an fel ton. Detta är någonting som jag måste rätta till. Och det som gäller i det musikaliska språket borde väl också gälla i det skrivna – och det talade – språket?


Anders Björnsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< Juni 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards