I en artikel från 2013 skriver Ludvig Einarsson om EU-engelskan och om engelskan helt kommer att tränga ut franskan och tyskan som arbetsspråk:

”I en rapport som nyligen publicerades av Europeiska revisionsrätten framgår att det engelska språket stundtals används felaktigt inom EU. Som där skrivs är engelskan det mest utspridda språket i världen och sammanlagt 88 stater och regioner har engelska som ett officiellt språk. Med stor spridning är det naturligt att det uppkommer skillnader och olika versioner av språket men under många år har de europeiska institutionerna utvecklat en unik version som idag utan större svårigheter kan förvirra engelsktalande personer.

EU-engelskan innehåller ord som tidigare inte funnits inom engelska språket och en mängd ord som gjorts om från andra språk. Även om orden används med rätt betydelse så används de i en kontext som blir märklig och förvirrande för engelsktalande.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Jonson skriver i artikeln ”Putins enhetsdröm kan få Ryssland att spricka” idag i Svenska Dagbladet bland annat:

”En fråga med speciell sprängkraft är språkfrågan. Att så är fallet är inte konstigt mot bakgrund av att det ryska språket under Putin alltmer trängt undan de lokala språken. Därmed går ingången till den lokala nationella kulturen förlorad. 2018 antogs en federal lag som upphäver all obligatorisk undervisning i det lokala nationella språket i skolorna. De nationella republikerna införde obligatorisk undervisning av det egna språket under 1990-talet vid sidan av det ryska språket. Med 2018 års federala lag blev valet av språk frivilligt, det vill säga. att avgöras av varje skolelev och föräldrar.

På ytan tycks denna lag medföra ett demokratiskt förfarande men kritikerna av språklagen menar att lagen är ett dråpslag mot republikernas nationella språk. Ryskan kommer att ta över helt och den lokala kulturen på sikt försvinna. För kritikerna gällerfrågan om språket därmed också frågan om den egna kulturens överlevnad. När den finsk-ugriske udmurtiske filosofiprofessorn Albert Razin i Izjevsk i september 2019 tände eld på sig själv i protest mot lagen och avled fick denna händelse stor resonans i hela Volgaområdet.

En rad nationella organisationer gick i spetsen för motståndet mot språklagen. De har sedan lagen antogs klassats som ”extremistiska” och förbjudits. De hade oftast sina rötter i 80-talets glasnostperiod och spelade stor roll under 90-talet. De verkade för att stärka det lokala nationella språket och sprida kännedom om den egna kulturen och den egna nationens historia. Bland dessa förbjudna organisationer finns Basjkort (från Basjkortostan), U vij (Mari El) och Tots (Tatarstan). Deras ledare har gått i exil för att undkomma repression. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Skolvärlden rapporterar Lars Öhman om det utbredda fenomenet glädjebetyg:

”När Skolinspektionen nyligen granskade 30 skolhuvudmän framkom att över hälften av skolorna inte gör tillräckligt för att komma till rätta med glädjebetyg. Samtliga huvudmän, däribland IES, ansvarar för minst en skola där slutbetygen under en femårsperiod var väsentligt högre än på de nationella proven.

Flera lärare på IES i Kista och Huddinge som SVT varit i kontakt med säger att man pressats att sätta höga betyg av både skolledning och elever. Lärarna berättar också om att elever fått tillåtelse att använda mobiltelefoner och läroböcker i provsammanhang.”

Och vidare:

”I sin granskning noterar SVT att IES Kista, 2019, gav 74 procent av eleverna i åk 9 ett högre slutbetyg i matematik än vad eleverna fått på nationella provet. Annakarin Johansson Sandman förklarar att skolan arbetat med att jämna ut skillnaden:

– Det är oerhört viktigt för oss att betygsättningen sker på ett korrekt sätt och att betyget på nationella provet speglas i slutbetygen.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tittade på en internationell presskonferens med Magdalena Andersson.

Såg att vår statsminister uttalade Turkiet på det "internationella sätt" som Turkiet själva önskar, alltså inte som "kalkon" på engelska.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...bara i Sverige!

Påtvingat oss alla att finansiera via skatten, d v s skolpengen?

Sedan pratas det om integrationsproblem med inslag av språkliga brister...

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Titta på Molly Sandén - Vi:et i vinsten, Sveriges officiella EM-sång

Nuförtiden får man väl närmast vara glad över att denna typ av idrottsmusik fortfarande görs på svenska.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Verein Deutsche Spraches nyhetsbrev)

Språkvetaren Jürgen Trabant presenterar i Frankfurter Allgemeine Zeitung resultatet från en kommission inom ramen för det franska rådsordförandeskapet, som skulle undersöka varför engelskan har kunnat inta en dominerande ställning inom EU:s institutioner fram till idag. Kommissionen leds av statsvetaren Christian Lequesne, som i sin rapport konstaterar: ”Om Frankrike inte gör det, utreder inget annat land i Europa frågan om språk.”

Hans arbetsgrupp gjorde en grundlig inventering av användningen av språk i EU-institutionerna (kommissionen, rådet, parlamentet, domstolen) genom studier av dokument, genom intervjuer och utfrågningar av intressenter. Ett av resultaten är att dominansen av engelska är ännu starkare än väntat. Det finns en risk att Europeiska unionen distanserar sig språkligt från sitt folk. Men arbetsgruppen ger också 26 rekommendationer för att förbättra språksituationen, inklusive att anställa och understödja flerspråkiga tjänstemän, använda flera språk i dokument, öka vaksamheten i språkfrågor och genom att chefspersonalen använder fler språk. Möjligen kommer användningen och främjandet av automatiska översättningsverktyg fortfarande att vara den mest effektiva åtgärden. "Lequesne-rapporten är en vädjan för alla europeiska språk, inklusive tyska", skriver Trabant. (faz.net)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Musikgymnasiets avgångsklasser 2018 - Studentsången

Söndagens svenskspråkiga dikt

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)