(Texten är hämtad från Ola Wikanders blogg "Ur språkens tunnlar" onsdag 28 januari 2009)

Hemsk översättning med karp

En av de mest gräsliga (och därmed också mest humoristiska) översättningar jag sett från engelska var en passage i en gammal ZTV-textning till ett avsnitt av Monty Python - stort tack till ZTV för att de sände Python när ingen annan gjorde det, men deras översättning var ibland väldigt ... kreativ. Exemplet jag här är ute efter rör en passage som visar en scen ur Shakespeares Julius Caesar, närmare bestämt den där den etruskiskättade siaren Spurinna varnar Caesar för the Ides of March.

Det intressanta ordet här är naturligtvis Ides, som är en engelsk återgivning av latinets Idus, ett ord som betecknar antingen den femtonde eller trettonde dagen i månaden (i detta fallet den femtonde mars, den dag då Caesar sedan mördades). Detta ord har de glada unga översättarna på ZTV alls inte greppat. Man kan se framför sig hur de satt med sina lexika i högsta hugg och till sist hittade ordet ide, som betecknar vad som på svenska heter "id", ett slags karpfisk. Så kom de fram till följande nyskapande översättning:

"Akta dig för karparna i mars!"

Nu vet vi alltså vad Caesar sade när han dog: "Också ni, mina karpar!". Han blev nämligen anfallen av vildsinta beväpnade karpfiskar. Historien skrivs om för varje generation, brukar man ju säga ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En hel del vettiga förslag – se YouTube-inslaget –  sett ur min personliga politiska synvinkel.

Dock är det mycket märkligt att våra folkvalda nästan alltid tiger om den språkliga aspekten när det gäller svensk skola.

Svensk skola är nämligen inte bara värdsunik (i negativ bemärkelse) när det gäller vinstdrivande skolors möjligheter till att göra obegränsade vinster för våra samhällsgemensamma skattepengar, utan svensk skola är även världsunik när det gäller den mycket vaga reglering som finns vad gäller undervisningsspråket.

Detta gör att skolor idag kan bedrivas i näst intill kolonial tappning med undervisning till 50% på engelska i grundskolan och till 90 (!) på engelska i gymnasiet. Gymnasisterna kan sägas läsa landets officiella huvudspråk som hemspråk, då all undervisning utom svenskämnet sker på engelska. Då ska vi dessutom komma ihåg att engelska inte har någon officiell ställning i Sverige överhuvudtaget.

Med tanke på den mycket starka ställning som engelska har i Sverige och att svenskar under årtionden har tillhört den absoluta världstoppen ad gäller engelskkunskaper redan vid traditionell undervisning på svenska, är engelska det sista språk som ska ta mer plats i svensk skola. Tvärtom! Det är det svenska språket som behöver stärkas och då inte minst med tanke på den betänkligt haltande integrationen 

En majoritet av våra folkvalda accepterar samt tillåter för närvarande ett självfinansierat (skatten/skolpengen) smygande och successivt språkbyte i Sverige, från svenska till engelska.

Hur illa rimmar inte det med den svenska språklagens, från 2009, skrivningar om att svenska är Sveriges officiella huvudspråk, samhällets gemensamma språk och som ska kunna användas inom samtliga samhällsområden?

Språkbytesskolornas verksamhet är oförenlig med den svenska språklagen och ska bort. Ju förr, desto bättre. All undervisning i svensk skola, språkämnen undantagna, ska ske på svenska; vårt samhällsgemensamma och officiella huvudspråk.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Texten publicerades också som insändare i delvis annan form i Helsingborgs dagblad den 10/6).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till insändaren "Kanske finns det viktigare strider än den mot engelskan"/Språkbyteskolor/ av Dag Thulin i Helsingborgs Dagblad, Min Mening 2/6:

Tack för svar, Dag Thulin, Ängelholm! Observera också att det inte bara är undertecknad som är orolig över engelskans utbredning i Sverige. Varför svarade du inte exempelvis på Ann Etzlers alldeles utmärkta analys av engelskan i insändaren,"Nato frågan är viktig, men vi får inte glömma att försvara vårt modersmål", i HD den 21 maj?

Men går det egentligen inte för långt när svenskan ersätts av engelskan i flera privata friskolor i dagens Sverige? De är så kallade "språkbytesskolor"! Givetvis ska vi kunna engelska. Men engelskan behöver verkligen inte användas i tid och otid i samhället. Då blir det ju bara tramsigt!  Ett exempel är din svengelska: "Go with the flow, C-G!"

Jag tror till och med att en engelsman skulle uttrycka sig annorlunda i detta sammanhang. Varför inte då istället bredda vyerna/fokus och inse att vi är medlemmar i EU? I reklamen blir engelskan ofta bara löjlig. Ett mycket töntigt och löjligt exempel är hotellnamnet SEAU i Helsingborg. Varför inte någon gång en enkel reklamslogan på franska/italienska för omväxlings skull?

Ja, vi har importerat flera låneord under årtusenden. Det är ett vanligt argument. Däremot har vi aldrig importerat (lånat in) ett helt nytt språk till Sverige. Det vore ju trevligt om Dag Thulin kan räkna upp alla mina låneord i min insändare, "Hur ställer sig politikerna till att försvara svenskan?". (28/5)

Du skriver: "Kampen han (undertecknad) talar om är densamma som han alltid tar upp". Thulin menar att engelskan tydligen är det enda ämne jag skriver/har skrivit om i HD/NST.  Då har du verkligen under åren läst "Min Mening"/HD mycket dåligt. Jag har skrivit om många olika ämnen, exempelvis om Ukrainas president Zelenskyj nyligen.Greta har jag också nämnt i tidigare insändare. Jag har till och med diskuterat NATO i tidigare insändare i tidningarna. Det var långt innan Putin satte skräck i våra politiker.

 Så vakna, Thulin! Det handlar för mig inte bara om engelskan. Men ska vi verkligen ge upp vår svenska identitet/kultur och införa engelska som modersmål, Dan Thulin? Eller kanske som officiellt andra språk i Sverige? 

I många internationella (EU) sammanhang hör vi idag både svenska och andra länders politiker hålla anföranden på "skröplig" engelska i TV. Varför pratar inte politikerna istället sitt modersmål och använder den utmärkta simultantolkningen/textningen som alltid finns till hands i sådana sammanhang? Det blir trots allt bättre. Avslutningsvis önskar jag dig lycka till med att införa engelskan i Sverige, Dag Thulin, Ängelholm! Men vidga gärna också vyerna!

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                      

Helsingborg

(Kommentarinsändaren till Dag Thulin publicerades i Helsingborgs Dagblad den 7/6 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av att den franska akademien (Académie française) publicerade en rapport om institutionell kommunikation, som i praktiken handlade om engelskans expansion på franskans bekostnad i Frankrike, intervjuades franska akademiens ständiga sekreterare Hélène Carrère d’Encausse i Le Figaro den 15 februari i år.

Hon fick denna inledande fråga:

”Detta är Inte första gången som akademin tar ett initiativ mot franglais. Har situationen blivit mer oroande?”

Och hon svarade:

”Vi har kommit till en kritisk punkt. Kommissionens uppgift var att öka medvetenheten och se till att situationen rättas till. Vi står vid ett vägskäl. Det kommer en tid när saker och ting kommer att bli oåterkalleliga. I dag tar Akademien upp problemet, eftersom situationen har blivit mer oroande, eftersom det finns en verklig likgiltighet från myndigheternas sida. Ett typiskt exempel: det nationella identitetskortet. I sin nya tvåspråkiga version (det översätts ordagrant till engelska) strider den mot konstitutionen, Toubon-lagen och framför allt med sanningen. Det är inte ett resedokument. Om du reser in i USA behöver du ett pass, inte ett ID-kort. Dessutom, med Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, finns det ingen anledning att favorisera engelskan! Att regeringen framställer ett tvåspråkigt kort och väljer engelska, är ett tecken på en skrämmande bekännelse: i grund och botten räknas franska inte längre. Premiärministern gav oss en kopia av den analys som gjordes av regeringens generalsekreterare. Hon förklarar att det är att föredra att kortet är på engelska, eftersom franska inte längre skulle kunna förstås. Detta är en skrämmande avveckling! Detta tenderar att förvisa franskan till status som lokal dialekt...”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kalasturne'n helt enkelt!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ola Nilsson skriver idag på Språkförsvarets vänner:

Kommunalt nationaldagsfirande i Umeå. Inleds med två låtar på engelska av en grupp som presenteras som "amerikanaband". Jag lyckas sedan uppfatta en (1) låt på svenska utöver nationalsången (tänka sig). Och som avslutning två sånger på engelska av nämnda amerikanaband. Putin är en skurk som förnekar existensen av en ukrainsk kultur. Medan vi anstränger oss själva för att förneka en svensk dito, även på Sveriges nationaldag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Föreningen Norden)

Företrädare för Föreningen Norden i Norge kommenterar ett utspel från NTNU-studenter, som vill slippa att utsättas för svenska och danska i undervisningen:

”Må NTNU-studenter skånes for skandinavisk?

Vi har ytret oss om studenter og nordisk språk i Adresseavisa. Flere studenter ved NTNU ønsker å bruke engelsk i undervisningen og begrense de nordiske språkene. Hvilke konsekvenser vil det ha?

Monica Henriksen-Toset

Leder i Foreningen Norden Trondheim.

Espen Stedje

Generalsekretær Foreningen Norden

Norges største universitet arbeider for tiden med å oppdatere sin språkpolitikk. I lys av at NTNU-studenter tidligere i år tok til orde for å begrense svensk og dansk i undervisningen, har Foreningen Norden nå gitt sin oppfordring til universitetet.

Nabospråkforståelsen går dårlig i Norden, viser forskningen. Løsningen på problemet er ikke å begrense svensk og dansk i undervisningen, slik enkelte studenter har tatt til orde for. Da Studenttinget ved NTNU debatterte dette tidligere i år var det flere som ønsket å begrense nabospråkene og å gi engelsk forrang.

NTNU har gode språkpolitiske retningslinjer, blant annet om at de skandinaviske språkene ikke regnes som fremmedspråk, som universitetet forhåpentligvis vil holde på. I vårt innspill til NTNU støtter vi opp om dette. En nedprioritering av svensk og dansk vil ha store konsekvenser, ikke minst for studentene selv og deres jobbmuligheter.

I Norge fikk vi i år en ny språklov som stiller krav om at vi forstår svensk og dansk. Spesifikt sier den at våre naboer har rett til å henvende seg til norske myndigheter på svensk og dansk. Da er det kanskje ikke så dumt at studentene får en forberedelse, gjennom undervisning med enkelte innslag av nabospråkene. Med et gjennomslag for å slippe svensk og dansk i undervisningen, ville studentene fort ha stengt seg selv fra jobber i offentlig sektor.

Debatten er interessant, fordi man enkelt kan se for seg de langsiktige konsekvensene av om nabospråkene begrenses. Det vil utvilsomt føre til en mer utbredt bruk av engelsk, og resultere i færre muligheter til å ta del i arbeidsmarkedet i Danmark og Sverige. Universitetets beslutninger på området vil veie tungt i den bredere samfunnsutviklingen.

‍

Folk i Norden behersker generelt engelsk godt. Vi er kjent for et høyt nivå av engelskkunnskaper. Derfor er det enkelt å forstå argumentene i studenttinget. For mange er det enkelt å bytte om til engelsk så fort man støter på et ukjent ord i skandinavisk sammenheng. Samtidig kan de magiske ordene «hva betyr det?», løse mye overfor våre naboer. På samme måte som når noen bruker et lokaluttrykk i Norge. Man kan også avklare behovet for å snakke sakte og tydelig. Man løser ikke et problem ved å gjemme det bort. For å kunne beholde det helt unike fellesskapet vi har på tvers av grenser i Norden, må vi tåle å anstrenge oss litt for å forstå hverandre. Man løser ikke et problem ved å gjemme det bort. Det vet alle studenter.

Rundt 90 prosent av ordforrådet i norsk, svensk og dansk er likt, og språkene kunne enkelt ha vært kalt dialekter. Om nabospråkene oppleves utfordrende bør det i seg selv være et argument for at vi trenger å bli eksponert for dem oftere. At man kan snakke sammen på morsmålet, har bydd på store muligheter. Det er en avgjørende grunn til at det felles arbeids- og studiemarkedet i Norden har vært en realitet gjennom flere tiår. Arbeidsgivere og arbeidstakere har nytt godt av at over 20 millioner mennesker kan snakke sitt morsmål med hverandre.

Vi må tenke langsiktig, for mindre kontakt med nabospråkene vil gå på bekostning av felles positiv utvikling. Innenfor alle samfunnsområder – og spesielt innenfor akademia – er denne kontakten en enorm ressurs. Undersøkelser viser at flere unge personer mener at engelsk gjør samtalen mer formell og distansert – og mindre fri – enn når vi snakker på morsmålet. Det er denne språklige intimiteten som må bevares. Språket er et sosialt lim som integrerer oss.

Også i Norge har vi betydelige språklige variasjoner. Dette er politikk som vi er stolte av. Tidligere har Foreningen Norden vært i kontakt med språkprofessor Nina Gram Garmann i sammenheng med dubbing av skandinavisk TV og påstander om at barn ikke forstår nabospråkene. Språkprofessorens svar er tydelig – det gir ikke mening å dubbe skandinavisk, samtidig som vi beholder dialektmangfoldet. – Jeg tror det vil være lettere for mange barn å forstå svensk enn norske dialekter som vossamål eller setesdalsdialekten, uttalte da professor Garmann.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)