Nu under valåret 2022 har redan de privata friskolorna flitigt debatterats i pressen och i medierna. Slagorden är många. Valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande slagord i debatten. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen. Det blir säkert en viktig valfråga i september.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Varför? Jo, kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes nämligen aldrig "öppet" under valrörelserna på den tiden. Friskolefrågan debatterades aldrig i något forum. Vad hände? Vi kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga idag.

En teori kan vara, att socialdemokraterna bildade en inofficiell "dold" storkoalition tillsammans med de borgerliga partierna M, L, C.   Även MP hängde på!

’

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet. Därför kunde då de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare.  Socialdemokraterna med dåvarande skolminister Göran Persson gav en elegant passning till de borgerliga partiernas (alliansens) skolpolitik. Det kan vi väl påstå idag. Ingen av dessa partier vill idag erkänna detta politiska spel och svek.

Socialdemokraterna rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat sina väljare. Den accepterades "med nöd" (?), som det hette. Utöver det finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste 20-25 åren. Det handlar exempelvis om Kjell-Olof Fäldt (S), Lars Leijonborg (L) och nuvarande VD för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton (M). 

Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.  Kanske är det en obekväm politisk fråga för våra politiker?  Men är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden? 

Dessutom kan påpekas att flera privata friskolor i Sverige idag använder engelskan som huvudspråk i undervisningen. Då inte minst Internationella Engelska Skolan/IES. Detta är i strid med Sveriges språklag av år 2009. 

C-G Pernbring

(Insändaren har tidigare publicerats i något annorlunda skick i HD och NSK/KB)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Kz

17 augusti 2022 20:50

Språklagen bör skärpas, inte minst på skolans område. Man bör också se över betygssystemet. Fuskbetyg vill vi inte ha.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...