Ida Åström skrev höstterminen 2018 kandidatuppsatsen Drömkandidaten vid Södertörns högskola. Det är fråga om ”En kritisk diskursanalys om hur den ideale sökande konstrueras i platsannonser inom bygg- och fastighetssektorn.” Den presenteras i inledningen på följande sätt:

”Brinner du för människor, önskar du ha en nyckelroll som innebär ledarskap och skulle du vilja arbeta med att få bevara kända kulturskatter? Eller är du istället en händig problemlösare som inte ger upp? Utformandet av platsannonser kräver kreativitet av skribenten för att förmå rätt person till att ens läsa klart platsannonsen och dessutom även gå igenom den mentala processen att faktiskt söka tjänsten. De flesta av oss kommer någon gång i kontakt med platsannonser när vi letar efter en ny tjänst. En platsannons är en typ av brukstext vars syfte är att effektivt kommunicera information om en ledig tjänst och locka rätt personer att söka tjänsten. Ibland annonserar arbetsgivarna själva ut en tjänst, ibland tar arbetsgivarna hjälp av rekryteringsföretag som skriver annonserna åt dem och hjälper dem med rekryteringsprocessen. En rekryteringsprocess kan vara mycket kostsam för ett företag, speciellt vid en felrekrytering. Därför är det mycket viktigt att en platsannons tilltalar rätt person.

Som snart nyexaminerad kommunikatör finner jag det relevant att medvetandegöra hur en modelläsare konstrueras då en kommunikatör, beroende på arbetsgivare och arbetsuppgifter, kan bli ombedd att skriva platsannonser eller komma med åsikter om hur dessa formuleras. Hur en modelläsare konstrueras i en platsannons kan också säga något om skribentens eller företagets medvetna eller omedvetna syn på vem som passar för tjänsten. Det handlar inte bara om att matcha den ideale sökande med korrekta förkunskaper och rätt utbildning med en viss arbetsgivare. Det gäller att också matcha den ideale sökandes intresse med den kultur som bolaget har och representerar.

I denna studie jämför jag hur de olika modelläsarna konstrueras i platsannonserna för de två yrkesgrupperna fastighetsskötare och fastighetschefer. För både fastighetsskötare och fastighetschefer krävs ett brett kunnande. En fastighetschefs kompetens kräver dock mer teoretisk utbildningsbakgrund än vad en fastighetsskötares kunnande kräver, vilket framkommer i annonserna.

Såvitt jag kunnat se har inte just fastighets- och byggsektorns platsannonser belysts tidigare utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv. Fastighets- och byggsektorn är två stora branscher i Sverige som sysselsätter många men det är svårt att hitta kompetent personal till många av de tjänster som utlyses (Fastigo, 2016). Därför är det samhälleligt intressant att tydliggöra hur olika modelläsare inom fastighetssektorn konstrueras och därmed eventuellt öka förståelsen för hur kommunikationen i en platsannons fungerar för att locka den ideale sökande.

Uppsatsen kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Computer Sweden skriver:

”Jobbannonser med ett språk som syftar till att äldre personer inte ska söka jobben har ungefär samma effekt som om det skulle finnas direkt åldersdiskriminering i anställningsprocessen. Detta enligt ny forskning.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Isobel Hadley-Kamptz skriver idag i Dagens Nyheter bland annat:

”I Frankrike är statens roll för kulturen självklar och oproblematisk och kulturpolitikens själva syfte är att skydda kulturarvet, den franska kulturen, språket och ytterst Frankrike som nation.

Det här yttrar sig bland annat i att man ända sedan 1972 haft lagar om att en viss andel av det som sänds i tv måste vara på franska. Även i EU har Frankrike drivit den här linjen, och fick 2018 igenom en EU-lag om att amerikanska streamingsajter måste sända minst 30 procent europeiskt innehåll. I EU-parlamentet den gången röstade dock de två svenska liberala ledamöterna, Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic, nej.

2018 fick Frankrike igenom en EU-lag om att amerikanska streamingsajter måste sända minst 30 procent europeiskt innehåll.

Nu har Frankrike gått vidare och kräver att digitala jättar som Netflix, Amazon och Disney plus också investerar 20 procent av sina lokala vinster i franska produktioner. När får vi se sådana förslag från Johan Pehrson?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jenny Maria Nilsson - @jennymaria - skriver på Twitter:

"Att undervisa på engelska, som IES gör, är samhällsförstörande för Sverige."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Två livsverk för älvdalska språket skänks till Ulum Dalska och Älvdalen

Inbjudan till media vid mottagandet
Kl 11.00 Fredag 5 augusti 2022
vid ICA-parkeringen i Älvdalens kyrkby, Dalgatan 81/Mitt emot Porfyr- och Hagströmsmuséet

Ulum Dalska har fått ärva allt det material som Gunnar Nyström i Uppsala samlat på sig sedan 16 års ålder då han blev intresserad av älvdalskan tills han dog i fjol i en ålder av 82 år. Nu har det blivit bekräftat att även Bengt Åkerbergs barn skänker det material om älvdalska som Bengt Åkerberg lämnade efter sig då han dog för några år sedan.

-Vi var så otroligt glada över att få ta hand om Gunnar Nyströms älvdalska arv, säger Peter Folkesson, ordförande i Ulum Dalska, föreningen som arbetar för det unika språkets överlevnad sedan snart 40 år.
 -Nu är vi helt överväldigade över att också få ta hand om det material som Bengt Åkerberg lämnade efter sig. Det materialet kommer till Älvdalen om någon vecka.
- Vi ska ta hand om det på bästa sätt och vi vet att det finns ett stort intresse från forskare från olika universitet i Europa att komma hit och ta del av detta material.
- Gunnar Nyström och Bengt Åkerberg kämpade i många år för älvdalskan och vi är oerhört tacksamma att vi får förtroendet att ta hand om detta omfattande material, säger Peter Folkesson.

På plats vid överlämnandet finns Gunnar Nyströms barn Sven Nyström och Ingetora Gumbell och Bengt Åkerbergs dotter Eva Åkerberg.

Ytterligare info:
Peter Folkesson, ordf. Ulum Dalska: tel 070-392 02 77
Ing-Marie Bergman, proj.led Wilum og Bellum 070 670 54 17
Kommunalrådet Kjell Tenn: 0251-312 02,
Björn Rehnström, sekr. Ulum Dalska: 070- 688 68 44

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkfösvaret)

Vad har tv4 emot svenska språket? Om och om igen serveras vi program med engelska titlar. Senast i tisdagskväll presenteras en ny serie som heter "Hidden". Det heter gömd på svenska. Hela programmet är textat på svenska, men vi får alltså ingen svensk titel. Varför?

Torben Lundholm

Insändaren har tidigare publicerats i Aftonbladet den 24 juli.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Madeleine Norman (MP) skriver i en recension av “De expansiva” av Marcus Larsson:

”Jag vet, eftersom jag sitter i kommunstyrelsen för Miljöpartiets räkning att Karlskrona redan idag är en av Sveriges mest segrerade samhällen, speciellt inom skolan. Elever på Sunnadalsskolan har aldrig varit på Trossö, utan lever hela sitt liv i Mellanstaden. Det har både tjänstemän och elever förmedlat till oss. Och vi politiker med berått mod, och med kunskapen från en expertrapport i ryggen från KPMG kommer göra det värre – genom att se till att etablera skolkoncernen Internationella Engelska Skolan i kommunen. Och det är eleverna på Sunnadalsskolan, på Tvings skola, på Rosenfeldtskolan som blir lidande. KPMGs rapport säger två saker, 1) inte ens om vi lägger ner en skola idag kommer vi behöva en etablering av IES, och 2) den etableringen kommer vara dyr, minst 30 miljoner. Kunskapsnämnden går redan back varje år, och det blir lidande med fler sparkrav (jag hatar ordet effektivisering) och sämre kvalité på de kommunala skolorna.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till:kvalitet@svd.se

sön 31 juli vid 21:16

Hej!

I SvD måndag 1 augusti står det på framsidan:”Illinois har blivit en hubb för aborter”.

Det är kanske inget direkt faktafel, men det är otroligt dålig svenska, dessutom i en rubrik. Vi har många bra ord på svenska som passar bättre, till exempel centrum, nav eller knutpunkt. Med något av dessa ord skulle läsförståelsen öka.

Vänliga hälsningar

Anders Bodén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)