(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Sverige höjs krav på att dom ska ersätta de och dem också i skriftspråket. Är det en naturlag att språket måste bli simplare?

I en kartong i någon skrubb torde ett blåvitt kassettband av märket Philips finnas. Pappa spelade in när jag talade som 2-åring. "Det är dus bil", sade jag. "Din bil", rättade pappa mig. Trots trotsåldern måste jag ha varit ett medgörligt barn. Jag godtog att possessivt pronomen är min, din, hans, hennes, vår och så vidare.

Med tiden lärde jag mig skillnaden mellan de och dem, även om jag också lärde mig säga dom. Det är alltså inte omöjligt att lära sig svensk grammatik. Den är inte ens särskilt komplicerad. Den som nosat på finsk, tysk, fransk eller rysk grammatik kan intyga att så är fallet.

I Sverige "rasar" en språkdiskussion om man borde få överge de och dem till förmån för dom i skriftspråk. Eller åtminstone borde det vara tillåtet att också skriva dom. Orsaken är att dom, inte att förväxla med ett domstolsutslag, används så allmänt i talspråket att det är svårt för skoleleverna att lära sig skilja mellan de och dem då de skriver.

"Orsaken är att dom, inte att förväxla med ett domstolsutslag, används så allmänt i talspråket att det är svårt för skoleleverna att lära sig skilja mellan de och dem då de skriver."

I en debattartikel i Expressen i våras argumenterade Henrik Birkebo, gymnasielärare i svenska och engelska, för att införa en dom-reform. Eleverna blandar ihop och klarar inte av att skilja mellan de och dem.

Han fick medhåll i Svenska Dagbladet av Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet: "Vi står på krönet precis vid tippningspunkten". Yes, the tipping point. Tippningspunkt finns numera i nyordslistan. Men visst: det står och väger, tippar jag. Hon menar vidare att frågan inte handlar om fallerad grammatikundervisning eller elevers lättja. På engelska måste man ju i och för sig skilja mellan they och them, men inte mellan you och you.

Hon gav heller inte mycket för de välmenande tipsen om att jämföra med vi och oss för att förstå skillnaden. "Men den som förstår frågans hela komplexitet vet att inga test i världen kan vrida klockan tillbaka till en tid när vi hade en fullgod inre grammatik för denna distinktion", skrev Lind Palicki.

Docenten Ola Wikander vid Lunds universitet köpte inte den här argumentationen. I april skrev han i Expressen att svenskar inte är oförmögna att lära sig grammatik. Han irriterade sig över att det endast framställs som en tidsfråga innan dom slagit igenom i skrift och inte att det skulle handla om ett medvetet val. "Det är denna idé om ofrånkomlighet jag skulle vilja ifrågasätta. Historien visar nämligen något annat: att det är en fråga om val, enkom och endast."

Wikander jämför bland annat med att skrift- och talspråk skiljer sig åtskilligt mycket mer i arabiskan, japanskan och mandarin. "Miljoner och åter miljoner lär sig detta." Wikanders avsikt är inte att ta ställning till om skillnaderna i sig är bra eller dåliga, men att det är ett faktum att man kan lära sig. Och han undrar varför det skulle vara ett ofrånkomligt faktum att man i svenskan inte kan lära sig skilja på de och dem. "Det handlar om medvetna språkpolitiska hållningar. Inte om att svenskar skulle vara oförmögna att lära sig en grammatisk regel."

"Och han undrar varför det skulle vara ett ofrånkomligt faktum att man i svenskan inte kan lära sig skilja på de och dem."

Den livliga dom-debatten ledde till att Språktidningen lät Novus göra en opinionsmätning. I den pejlades svenskarnas åsikt om de och dem. Resultatet presenterades i tisdags. Svenskarna är splittrade i frågan.

Mätningen visar att 39 procent vill fortsätta skriva de och dem, medan 26 procent vill gå över till dom. Resterande 31 procent är varken positivt eller negativt inställda till en reform. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, skriver att svenskarna i allmänhet inte verkar vara redo för en övergång på bred front.

Jag vill inte sätta mig till doms. Och det kan hända att de eller dem är lika förlegat som ett analogt kassettband. Men om dom slår igenom kan jag kanske överväga att skriva dus i stället för din.

Dan Ekholm

(Debattartikeln publicerades i Vasabladet den 25/9 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 24. november kl. 19 præsenteres vores nye antologi sammen med Translatørforeningen c/o Kommunikation & Sprog, kantinen, Hauser Plads 20, 3. sal, 1127 København K.

Dørene lukker kl. 19, eller når salen er fuld. Deltagelse er gratis for medlemmer af Modersmål-Selskabet eller Translatørforeningen, eller hvis man køber bogen for 159 kr. Ellers koster det 50 kr., som betales i døren.

27 bidrag indvier os i kunsten at oversætte, især skønlitteratur, primært til dansk ? og belyser det danske sprogs rolle i udlandet, historisk og kulturelt. Nogle af vores bedste oversættere præsenterer mange praktiske og teoretiske overvejelser. Hvordan kan man bedst være tro mod originalteksten uden at oversætte ordret? Hvad skal en litterær oversætter kunne? Er maskinoversættelse blevet en allieret med et tveægget sværd? Foruden retstolkning, tegnsprog og kunstsprog kommer antologien omkring en halv snes nære og fjerne sprog fra oldtiden til det 21. århundrede og deres indflydelse på dansk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)