I Sverige höjs krav på att dom ska ersätta de och dem också i skriftspråket. Är det en naturlag att språket måste bli simplare?

I en kartong i någon skrubb torde ett blåvitt kassettband av märket Philips finnas. Pappa spelade in när jag talade som 2-åring. "Det är dus bil", sade jag. "Din bil", rättade pappa mig. Trots trotsåldern måste jag ha varit ett medgörligt barn. Jag godtog att possessivt pronomen är min, din, hans, hennes, vår och så vidare.

Med tiden lärde jag mig skillnaden mellan de och dem, även om jag också lärde mig säga dom. Det är alltså inte omöjligt att lära sig svensk grammatik. Den är inte ens särskilt komplicerad. Den som nosat på finsk, tysk, fransk eller rysk grammatik kan intyga att så är fallet.

I Sverige "rasar" en språkdiskussion om man borde få överge de och dem till förmån för dom i skriftspråk. Eller åtminstone borde det vara tillåtet att också skriva dom. Orsaken är att dom, inte att förväxla med ett domstolsutslag, används så allmänt i talspråket att det är svårt för skoleleverna att lära sig skilja mellan de och dem då de skriver.

"Orsaken är att dom, inte att förväxla med ett domstolsutslag, används så allmänt i talspråket att det är svårt för skoleleverna att lära sig skilja mellan de och dem då de skriver."

I en debattartikel i Expressen i våras argumenterade Henrik Birkebo, gymnasielärare i svenska och engelska, för att införa en dom-reform. Eleverna blandar ihop och klarar inte av att skilja mellan de och dem.

Han fick medhåll i Svenska Dagbladet av Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet: "Vi står på krönet precis vid tippningspunkten". Yes, the tipping point. Tippningspunkt finns numera i nyordslistan. Men visst: det står och väger, tippar jag. Hon menar vidare att frågan inte handlar om fallerad grammatikundervisning eller elevers lättja. På engelska måste man ju i och för sig skilja mellan they och them, men inte mellan you och you.

Hon gav heller inte mycket för de välmenande tipsen om att jämföra med vi och oss för att förstå skillnaden. "Men den som förstår frågans hela komplexitet vet att inga test i världen kan vrida klockan tillbaka till en tid när vi hade en fullgod inre grammatik för denna distinktion", skrev Lind Palicki.

Docenten Ola Wikander vid Lunds universitet köpte inte den här argumentationen. I april skrev han i Expressen att svenskar inte är oförmögna att lära sig grammatik. Han irriterade sig över att det endast framställs som en tidsfråga innan dom slagit igenom i skrift och inte att det skulle handla om ett medvetet val. "Det är denna idé om ofrånkomlighet jag skulle vilja ifrågasätta. Historien visar nämligen något annat: att det är en fråga om val, enkom och endast."

Wikander jämför bland annat med att skrift- och talspråk skiljer sig åtskilligt mycket mer i arabiskan, japanskan och mandarin. "Miljoner och åter miljoner lär sig detta." Wikanders avsikt är inte att ta ställning till om skillnaderna i sig är bra eller dåliga, men att det är ett faktum att man kan lära sig. Och han undrar varför det skulle vara ett ofrånkomligt faktum att man i svenskan inte kan lära sig skilja på de och dem. "Det handlar om medvetna språkpolitiska hållningar. Inte om att svenskar skulle vara oförmögna att lära sig en grammatisk regel."

"Och han undrar varför det skulle vara ett ofrånkomligt faktum att man i svenskan inte kan lära sig skilja på de och dem."

Den livliga dom-debatten ledde till att Språktidningen lät Novus göra en opinionsmätning. I den pejlades svenskarnas åsikt om de och dem. Resultatet presenterades i tisdags. Svenskarna är splittrade i frågan.

Mätningen visar att 39 procent vill fortsätta skriva de och dem, medan 26 procent vill gå över till dom. Resterande 31 procent är varken positivt eller negativt inställda till en reform. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, skriver att svenskarna i allmänhet inte verkar vara redo för en övergång på bred front.

Jag vill inte sätta mig till doms. Och det kan hända att de eller dem är lika förlegat som ett analogt kassettband. Men om dom slår igenom kan jag kanske överväga att skriva dus i stället för din.

Dan Ekholm

(Debattartikeln publicerades i Vasabladet den 25/9 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 24. november kl. 19 præsenteres vores nye antologi sammen med Translatørforeningen c/o Kommunikation & Sprog, kantinen, Hauser Plads 20, 3. sal, 1127 København K.

Dørene lukker kl. 19, eller når salen er fuld. Deltagelse er gratis for medlemmer af Modersmål-Selskabet eller Translatørforeningen, eller hvis man køber bogen for 159 kr. Ellers koster det 50 kr., som betales i døren.

27 bidrag indvier os i kunsten at oversætte, især skønlitteratur, primært til dansk ? og belyser det danske sprogs rolle i udlandet, historisk og kulturelt. Nogle af vores bedste oversættere præsenterer mange praktiske og teoretiske overvejelser. Hvordan kan man bedst være tro mod originalteksten uden at oversætte ordret? Hvad skal en litterær oversætter kunne? Er maskinoversættelse blevet en allieret med et tveægget sværd? Foruden retstolkning, tegnsprog og kunstsprog kommer antologien omkring en halv snes nære og fjerne sprog fra oldtiden til det 21. århundrede og deres indflydelse på dansk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jill Johnson - Ja må hon leva

Söndagens svenskspråkiga dikt

Livets mening

Livets mening är att leva

och inte fråga varför.

Om du frågar varför är du

dömd att svara, och då ser du

inte längre ögonblicket

gunga djärvt och himmelshögt

som ett hissnande, lycksaligt 

lockomfladdrat flickebarn

med en munter spark åt jordens

alla grubbelsjuka hjärnor,

alla skuldbetyngda fjät.

Bo Bergman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en stort uppslagen helsidesannons i Svenska Dagbladet den 8/9 publicerade Bokmässan i Göteborg en iögonfallande text på engelska:

”The more sparks the fire has, the brighter it will burn.

I invite you to add your spark.

Are you ready to change it all?”

Längst ner på sidan återfinns en kort information på svenska om Bokmässan.

Man undrar varför Bokmässan, med benäget bistånd av en annonsbyrå förmodligen, publicerar denna engelska text.

Kommer majoriteten av publiken ha engelska som modersmål och de svenska modersmålstalarna enbart bestå av en ynka minoritet? Eller kommer besökarna att bestå av svenskspråkiga dumbommar, som anser att engelskan har magiska egenskaper och som kommer att lockas till bokmässan just på grund av detta språkval? Eller hittade Bokmässan och annonsbyrån ingen översättare? Eller bjuder det emot att översätta en text från engelska? Eller har engelskan enbart en dekorativ funktion i sammanhanget? Frågan är vilka som egentligen är de största dumbommarna.

Det vore intressant att veta vilka rationella överväganden som Boksmässan och dess annonsbyrå har gjort. Det borde ni väl kunna svara på?

Per-Åke Lindblom

(Texten publicerades som insändare i Göteborgs-Posten den 18/9 och har också tidigare skickats som brev till Bokmässan. Brevet har inte besvarats.)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mest känd av dessa är "handy". En svensk motsvarighet på sin tid var "walkman", om nu någon kommer ihåg den tingesten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Omni)

39 procent av svenskarna vill fortsätta skriva ”de” och ”dem”, medan 26 procent vill gå över till ”dom”, visar en opinionsundersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

– I stort kan man säga att svenskarna lutar mot ett nej till en ”dom”-reform, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

I över 70 år har diskussionen om en ”dom”-reform pågått. Mest positivt inställda till en reform är personer som fyllt 65 år – det är även endast i den här åldersgruppen där ja-sidan är starkare än nej-sidan.

Bland studenter är det bara 9 procent som förespråkar en reform och bland arbetare är motsvarande siffra 31 procent.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mycket av skoldebatten handlade om att den tidigare politiska majoriteten i Solna lade ner samt krympte omtyckta kommunala skolor, samtidigt som man krattade manegen åt en språkbytesskola. (1)

Just det: Internationella engelska skolan.

Per-Owe Albinsson

(1) Länken fungerar inte just nu.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

(Pressmeddelande från Språktidningen)

Valet att skriva de och dem eller dom är årets hetaste språkdebatt. Det är också en fråga som delar svenska folket. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är 39 procent som vill fortsätta skriva de och dem. Något färre – 26 procent – vill gå över till dom medan 31 procent varken är positivt eller negativt inställda till en reform.

– Frågan om en dom-reform har diskuterats i årtionden. Det som är nytt i årets debatt är att flera tongivande språkprofiler har gått över till att skriva dom. Men svenskarna i allmänhet verkar ännu inte vara redo för en övergång på bred front, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Ett vanligt argument för ett skifte till dom är att det är bra om avståndet mellan tal och skrift inte blir för stort. I dag säger en stor majoritet av svenskarna dom i stället för de och dem. Att distinktionen har försvunnit i talet är i sin tur en trolig förklaring till att skillnaden mellan de och dem blivit allt svårare att lära ut i skolan. I informella texter – som i bloggar, sms och chattar – är dom redan mycket utbrett. Däremot används dom mer sällan i formella texter som i tidningsartiklar och myndighetsinformation.

– Debatten handlar inte om att utradera de och dem ur språket. Förespråkarna av en dom-reform vill i stället att dom ska vara gångbart i alla typer av texter, säger Anders Svensson.

Motståndarna till en reform lyfter ofta fram att svenskan skulle bli nyansfattigare utan distinktionen mellan de och dem. En övergång till dom skulle dessutom vara ett stort ingrepp i språket som skulle få äldre texter att kännas daterade.

– Skälet till att debatten har blivit så laddad är att de och dem har blivit symbol för en vårdad och korrekt svenska. När lärare berättar att det är svårt att lära ut detta i skolan ses det ibland som ett tecken på ett större samhällsproblem, säger Anders Svensson.

Trots att det ofta är unga som pekas ut för att ha svårt med de och dem säger hela 58 procent av svenskarna i åldern 18 till 29 år nej till en dom-reform. I åldersgruppen 65 år och uppåt är det bara 26 procent som säger nej.

– Många unga har nyligen lärt sig de och dem och många har säkert gjort det med viss ansträngning. En dom-reform skulle kunna tolkas som att den mödan och kunskapen inte hade något värde. Många äldre gick däremot i skolan under en tid när språket skulle bli mer inkluderande och mindre formellt. Därför är det nog många i den gruppen som fick lära sig att talspråksnära skriftformer som dom var framtiden, säger Anders Svensson.

En annan tydlig skillnad är mellan arbetare och studenter. Bara 9 procent av studenterna är positiva till en dom-reform medan hela 31 procent av arbetarna vill se en övergång till dom.

Så tycker svenska folket om en dom-reform:
Mycket eller ganska positiv: 26 procent
Varken positiv eller negativ: 31 procent
Mycket eller ganska negativ: 39 procent
Vet ej: 5 procent

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18 till 79 år. Undersökningen gjordes 25 till 31 maj 2022.

Hela undersökningen finns i Språktidningen 7/2022. Du kan läsa artikeln om dagens debatt och dom-uttalets utveckling här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)