Alla inlägg under september 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 september 2022 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Johan Eriksson - Ingenting som förut


Söndagens svenskspråkiga dikt


Om livet och döden


Vi hade en pratstund om livet och döden

och ”vi” det var jag och en tvivlande vän,

han tyckte att vägen från vaggan till graven

den vet man en del om, men vad händer sen?

Min vän sa han tror inte alls nånting händer

för lågan försvinner när ljus brinner ut,

av jord är man kommen, och jord blir man åter

så hade han hört att så blir det till slut.


Jag vet inget, sa jag, det gör knappast någon,

men tro kan man göra så barnsligt som jag:

jag tror att till slut gäller olika vägar

för mej och min kropp på min yttersta dag.

Jag tror att då fortsätter själen att färdas,

min resa blir gränslös, jag känner mej fri,

jag tror att då flyger jag uppåt mot himlen

så lycklig en människa nånsin kan bli…


Så drömlikt det låter, så sa gode vännen,

men lätt är det inte att tro likadant.

Då sa jag så här, för vad kunde jag annat:

Det finns faktiskt dom som ibland drömmer sant…

Men låt mej få ge dej det rådet på vägen

ifall att du inte kan tro på mitt sätt:

Var ändå beredd på en underbar flygtur,

för tänk om din vän kanske råkar ha rätt…


Jag tror att den resan en gång blir en glädje,

så stor att ditt tvivel förvandlas till tro:

för vem utom Gud kan väl ge dej dom vingar

som bär till en himmel där du ska få bo…

Ja, tvivlande vän, säj var är dina tvivel,

när en gång du lycklig och fri ger dej av

och vet att den innersta hemortsadressen

är alltid Guds himmel, men aldrig en grav...


Atlas Burman

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 10 september 2022 13:25

Inget av våra riksdagspartier visar något intresse för att ta strid i språkfrågan. Inget av våra partier vill försvara det svenska språket mot den engelska invasionen. Men utgör verkligen engelskan ett hot? Absolut. Man måste vara blind eller syssla med avancerat självbedrägeri om man inte ser och hör hur engelskans inflytande sakta men säkert ökar i vårt språkbruk.


På så sätt är språkfrågan påfallande lik klimatfrågan, som få politiker verkar ta på riktigt allvar. Det upplevs inte som något omedelbart hot. När det i framtiden blir helt uppenbart att det svenska språket håller på att förtvina, ja då får väl den dagens politiker hantera frågan.


Ingen kan väl begära att dagens politiker ska ta ansvar för svenska språket i dag, när det finns så många andra kritiska frågor. Jo, det är precis vad jag begär, därför att det är uppenbart för mig att det svenska språket kommer att vara en spillra om ett par generationer, om inget aktivt görs redan nu. Engelskans inflytande i vårt samhälle ökar i allt snabbare takt.


Jag tycker att riksdagen ska sätta ihop en utredning som arbetar fram bindande lagar i språkfrågan. Vi har ju en språklag sedan 2009, men den är till intet förpliktigande för någon, och har visat sig synnerligen tandlös.


Åtminstone tre saker ser jag som centrala:


• Ordentliga kunskaper i svenska för att få svenskt medborgarskap.

• All undervisning i skolor som bekostas av svenska skattepengar ska ske på svenska, med svenska läromedel, upp till grundexamen på högskola.

• All information på varuförpackningar som säljs i landet ska vara på svenska.


Det är inte med någon glädje och stolthet jag ser fram emot valdagen. Vad är vår demokrati värd, om inget parti vill kämpa för vårt eget språk? Jag hoppas på en helt annan inställning i framtiden.


Bernt Abrahamsson, Ludvika


(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 10/9 2022)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 september 2022 08:00

Myter och ”sanningar” om vuxen språkinlärning och flerspråkighet
Datum: 2022-09-14
Tid: 18:00 - 19:00
Adress: Lilla Frescativägen 4A, 114 18 Stockholm, Sverige
Lokal: Beijersalen
Platser kvar: 17
Sista anmälningsdatum: 2022-09-13 23:00

Akademiföreläsning med Marianne Gullberg, Kungl. Vetenskapsakademien


Språkinlärning och flerspråkighet är en central del av vår vardag. Vi har alla erfarenhet av att lära oss nya språk och många använder dagligen olika språk för arbete, nöjen, religionsutövning, o.s.v Denna föreläsning behandlar och punkterar några vanliga “sanningar” om inlärning och flerspråkighet. Är det sant att vuxna är dåliga inlärare (och sämre än barn)? Är vuxna hjärnor mindre mottagliga för språkinlärning? Beror vuxnas bristande framgång på modersmålet? Spelar det någon roll vilka språk som är inblandade (t.ex. lika/olika)? Är flerspråkighet en belastning?
Marianne Gullberg är professor i psykolingvistik vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om relationen mellan språk, tanke och hjärna med fokus på språkinlärning och flerspråkighet, språkbruk i realtid, och språkets multimodala natur (samspelet tal och gest). Marianne är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien.


Fotograf: Nadia Frantsen
Deltagandet är kostnadsfritt och öppet för allmänheten. Föranmälan krävs.
Obs, anmäl dig endast om du vill komma och se föreläsningen på plats. Vi kommer också livesända föreläsningen på den här webbsidan, se ovan. För att titta på streamen behövs ingen anmälan.

När du anmäler dig till något av Vetenskapsakademiens evenemang kommer Akademien att behandla dina angivna personuppgifter för att planera och genomföra detta. Läs mer i Akademiens Integritetspolicy.
Vetenskapsakademien fotograferar och filmar under ett flertal av sina evenemang. Foto- och videomaterial kommer att behandlas av Akademien och lämnas till tredje part för bearbetning. Materialet kan också komma att användas i kommande kommunikation för att informera om Akademiens verksamhet i någon av Akademiens digitala och/eller tryckta kanaler. Om du inte samtycker till detta eller har frågor angående vår behandling av personuppgifter kan du kontakta oss per telefon 08-673 95 00, eller e-post kva@kva.se


Läs mer om hur Akademien behandlar dina personuppgifter
Kontakt: Peter Brandén
E-post: program@kva.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 september 2022 08:00

I en stort uppslagen helsidesannons i Svenska Dagbladet idag publicerar Bokmässan i Göteborg en iögonfallande text på engelska:


” The more sparks the fire has, the brighter it will burn.

I invite you to add your spark.

Are you ready to change it all?”


Längst ner på sidan återfinns en kort information på svenska om Bokmässan.


Man undrar varför Bokmässan, med benäget bistånd av en annonsbyrå förmodligen, publicerar denna engelska text.


Kommer majoriteten av publiken ha engelska som modersmål och de svenska modersmålstalarna enbart bestå av en ynka minoritet? Eller kommer besökarna att bestå av svenskspråkiga dumbommar, som anser att engelskan har magiska egenskaper och som kommer att lockas till bokmässan just på grund av detta språkval? Eller hittade Bokmässan och annonsbyrån ingen översättare? Eller har engelskan enbart en dekorativ funktion i sammanhanget? Frågan är vilka som egentligen är de största dumbommarna.


Det vore intressant att veta vilka rationella överväganden som Boksmässan och dess annonsbyrå har gjort. Det borde de väl kunna svara på? Jag tror att jag skriver till dem.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 september 2022 15:51

 

Ä:et i trä blev i misstag ett e i försäkringsbolaget Varmas reklam vid deras byggnadsprojekt på Skatudden i Helsingfors.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 september 2022 08:00

”Engelska skolan i Sundsvall har drygt 1 200 elever i årskurserna 3-9. När Svenskt Näringsliv kommer på besök väcker klädseln i korridorerna viss förundran. Det visar sig att det är pyjamasdag, en klädkod som även rektorn Pascal Brisson anammat och han ber därför att få dressa om ifall en bild ska tas. 


Frånsett detta finns inte mycket som kan locka fram ett leende på denne profil i den lokala friskoledebatten. 

– Under mina 14 år som rektor har jag aldrig upplevt oss så ifrågasatta som nu. Även om jag är otroligt stolt över det vi byggt upp här, och över den nytta vi gör i samhället så tar det mycket energi att hela tiden behöva försvara vår existens, säger han. 


Bakom hans uttalande ligger regeringens förslag att sänka skolpengen till friskolorna med 8-10 procent, samt slopa kösystemet inom skolan. Pascal Brisson menar att kritik i olika former mot friskolorna alltid funnits, men att det de senaste månaderna varit fokus på två frågor. 

– Det är pengarna och segregationen det handlar om. I båda fallen är det som att de styrande politikerna skyller den kommunala skolans problem på friskolorna, som om svåra utmaningar skulle bero på oss, säger han. 

– En sänkning av skolpengen enligt förslag skulle leda till att vi försvann, det skulle vara mycket orättvist mot de elever som valt att studera i vår skola. Jag tror inte de styrande tänkt igenom konsekvenserna.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 september 2022 12:35

Språkförsvarets frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

 

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
Svar: Vi ser positivt på språklagen och ser i dagsläget inga behov av att ändra eller skärpa den.


B                                     Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?
Svar: Svenskan (svenska samt svenska som andraspråk) är redan det största ämnet i grundskolan, vi har inga förslag på ändringar där. Vad det gäller gymnasiet så vill vi att samtliga gymnasieprogram ska ge behörighet till högskola. Det innebär bl.a att svenska 2 och 3 ska ingå i alla program.


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
Svar: Skolans största utmaning idag handlar om det marknadsexperiment som vi är ensamma i världen om att utsätta vårt skolsystem för. En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att det fokuserar på det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. Vi vill därför sätta stopp för marknadsskolan och förbjuda vinstuttag. Vi vill ta bort undantagen från kraven på svensk lärarlegitimation för den som undervisar på annat språk i skolan. Både för att garantera att eleverna får med sig rätt kunskaper men också för att sätta stopp för de skolor som satt i system att anställa lägre betalda lärare från andra länder. Vi skulle också välkomna en grundlig utredning av elevernas måluppfyllelse när en stor andel av undervisningen sker på andra språk i skolan.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?
Svar: Det är viktigt att nyanlända får bra möjligheter att snabbt lära sig svenska. Det bör framför allt ske genom att förbättra språkundervisningen. Vi vill att SFI erbjuds från dag ett i Sverige samt att SFI får mer resurser.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?
Svar: Dåligt. Det finns inga belägg för att språkkrav för medborgarskap skulle gynna integrationen eller leda till att man lär sig språket snabbare. Språkkrav ökar bara klyftorna genom att de som har goda förutsättningar att lära sig svenska gynnas och de som har sämre förutsättningar oftare hamnar utanför samhället. Vårt fokus är att alla som kommer till Sverige ska få de bästa möjliga förutsättningarna att etablera sig i samhället genom utbildnings-, språk- och etableringsinsatser.


C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?
Svar: Ja vi tycker det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt vetenskapligt språk. Svenskan är viktig i samhällets alla delar.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?
Svar: Nej det gör vi inte. Även om det talas andra språk inom såväl akademin som i affärsvärlden så bedömer vi inte att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk.  


D                                     Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: Det är naturligtvis grundläggande att alla EU:s officiella språk behandlas likvärdigt, vilket bl.a innebär att de svenska EU-parlamentarikerna kan använda i såväl skrift som tal i sitt arbete samt att officiella dokument finns tillgängliga på svenska. Vi har som parti inte analyserat i vilken utsträckning svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker använder svenska. Vi ser inga problem med att företrädare från olika länder möts och talar direkt med varandra på ett gemensamt språk. Det viktiga är att språket inte blir ett hinder för att kunna fullgöra sitt uppdrag eller delta i officiella EU-arrangemang, därför är tillgången till tolkning och översättning så viktig.


9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?
Svar: Att kunna flera språk är berikande och vi tycker det både är viktigt och positivt att skolelever uppmuntras till att lära sig fler språk än engelska. Vi ser gärna att fler läser tyska och franska, men vi har inga förslag för att uppnå det då det inte är en prioriterad fråga för oss. Vi har svårt att se att det skulle påverka Sveriges ställning i EU på sikt, men kan konstatera att både tyska och franska är viktiga språk inte minst inom näringslivet med tanke på den långa tradition vi har av export till och näringskontakter med framförallt Tyskland.


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?
Svar: Det viktiga är att vi kan göra oss förstådda och förstå varandra, inte att vi alltid använder svenska i alla kontakter med de andra nordiska länderna i offentliga sammanhang. Utgångspunkten bör givetvis vara att använda svenska, men eftersom förutsättningarna att förstå svenska skiljer sig åt mellan de andra nordiska länderna är det rimligt att det finns en viss flexibilitet och att det får avgöras från fall till fall vilket språk som används.


E                                     Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?
Svar: Vi ser inga problem med det utan tycker tvärtom att det är positivt om det finns ett brett utbud av film och serier på olika språk. I de flesta fall går det att få svensk textning om så önskas. Som motvikt till de kommersiella kanalerna så finns Public Service, som ju har ett ansvar för att erbjuda film och annat innehåll på svenska och på minoritetsspråken.


12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?
Svar: Vi värnar Public Service självständighet och anser inte att det ska uppställas konkreta regler för hur de förvaltar sitt ansvar för svenska språket och för minoritetsspråken. 


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

 

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
Svar: Vi anser inte att det är något som politiken ska styra över och har därför inte tagit någon särskild ställning till det. Vi har därmed inga förslag på vilka namngivningsprinciper som bör tillämpas.


14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?
Svar: Det är inte politikens uppgift att tala om eller styra hur och på vilket sätt företag ska kommunicera så länge de håller sig inom ramen för gällande lagar och regler. Vi ser därför inga skäl till att införa en reglering som tvingar företag att kommunicera på svenska.


G                                     Svenskans ställning i ert parti

 

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?
Svar: Vi bedömer att svenskan har en god ställning och är ett livskraftigt framtidsspråk som ständigt utvecklas, vilket vi ser som positivt.


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?
Svar: Språkfrågan och språket är väldigt viktigt. Inte minst för att det är ett av våra viktigaste verktyg för att nå ut med våra budskap och politik. Språk är också viktigt ur ett samhälls- och myndighetsperspektiv. Medborgarna måste både kunna förstå och ta till sig såväl allmän information som information som riktar sig direkt till den enskilde. Ett tydligt och samtidigt exakt språk är således avgörande i en demokrati där alla både ska kunna ta till sig information och göra sin röst hörd. Det stämmer att vi inte har någon uttalad språkpolitisk talesperson. Frågan spänner över många utskottsområden, såsom utbildnings-, konstitutions-, socialförsäkrings- och kulturutskottet, varmed flera hos oss arbetar med frågan, även om den i huvudsak ligger som en del i vår kulturpolitiska talespersons uppdrag.

***

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 september 2022 12:00

Den traditionella ”Finnkampen” i friidrott avgjordes i Helsingfors under veckoslutet. Att döma av landslagsdräkterna var det en kamp mellan Finland och ”Sweden”. Finska Hufvudstadsbladet skriver naturligtvis om ”Sverigekampen”. De svenska segrarna var många och några av dem intervjuades av svenska medier. Alla talade självklart svenska, inte engelska, där de stod i sina blågula dräkter med ordet ”Sweden” på bröstet.  


Det är trist att se detta språkliga förakt för ordet ”Sverige”, inte minst i ett Finlandssvenskt sammanhang, två länder som båda har svenska som officiellt språk. Naturligtvis skulle ”Suomi” och ”Sverige” vara helt i sin ordning på respektive landslagsdräkter. Så läggs det ena skadliga intrånget till det andra i dessa tillvänjningens beklagliga tider. Snart reagerar vi väl knappast för att svenskan trängs ut i marginalen i alla möjliga sammanhang. Det är just den försåtliga tillvänjningen av engelska som kommunikationsspråk i Sverige som hotar det svenska språkets långsiktiga fortbestånd. Svengelska får inte bli ett alternativ.


”Anfall är bästa försvar” säjer en del krigsstrateger. Hur skulle Språkförsvaret kunna tillämpa en nödvändig och rättfärdig anfallsstrategi? Jag tror att en sådan behövs i praktik och teori. Nu.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< September 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards