Anders Q Björkman skriver i dagens Svenska Dagbladet bl.a.:

”Frågan om det svenska friskolesystemet är komplicerad. Kritiker och forskare pekar återkommande på problem som betygsinflation och att likvärdigheten svenska skolor emellan minskar. Allra oftast debatteras huruvida friskolornas vinster är skadliga eller ej – och om så, hur avvecklar man ett sådant system?

Det går hur som helst att slå fast att svensk skola är ett unikum i världen. Rita Nikolai, som är pedagogikprofessor vid universitetet i tyska Augsburg och ägnar sig åt jämförande utbildningsforskning, konstaterade i en intervju i SvD för ett par år sedan att det faktum att svenska skolor kan få skattemedel och samtidigt tillåtas göra vinst är ’helt exceptionellt’ och menar att ’man bör bestämma sig för det ena eller det andra, inte tillåta både och’.”

Och för att spetsa till det:  Friskolesystemet innebär också att språkbytesskolor, d.v.s undervisning på engelska i stället för på svenska, som Internationella Engelska Skolan, International Nordic School, Dibber, Futuraskolan och English Business School etcetera tillåts på löpande band, också helt unikt i världen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Och "be"? Barbara Bergström har som bekant påstått att elever vid Internationella Engelska Skolan kan uppnå "total inre säkerhet" vad gäller kunskaper i engelska. Men hur är det med personalen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ang.: Insändaren "Har lärare och föräldrar gett upp kampen mot ett språk i förfall?" av Per C Gustafsson, Helsingborgs Dagblad den 16/10

Instämmer helt och hållet med Per C Gustafsson i  hans utmärkta insändare om språket och skolan i söndagens HD. Helt rätt! Det kan absolut inte utryckas bättre.

Vad vore HD utan insändarsidan "Min Mening"? Ja, det är frågan! Jag vill emellertid bifoga en liten komplettering till Gustafssons utmärkta inlägg. Har ni tänkt på att flera privata friskolor i Sverige idag har engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna? Varför?

Ett exempel är Internationella Engelska Skolan/IES som bland annat finns i Helsingborg. Inte kan väl engelskan bidra till bättre svenskkunskaper för våra skolelever? Vad anser ni?

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                             

Helsingborg       

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall skrev igår i Svenska Dagbladet apropå förskönande omskrivningar, eufemismer:

”Det är naturligtvis omöjligt att vara säker, men tills motsatsen bevisats är mitt förslag att lokalvårdare mycket riktigt lanserades i förskönande syfte, men att hygientekniker från dag ett var ett skämt, en drift med upplevd von oben-attityd eller ängsligt politiskt korrekt språkbruk. För detta talar inte minst ordningsföljden för förstabeläggen: lokalvårdare (1966), hygientekniker (1975), parkettkosmetolog (1980) och golvkosmetolog (1981). De två sistnämnda gissar jag allmänt upplevs som medvetna parodier, men det är ingen tvekan om att många tagit hygientekniker på blodigt allvar, och tycker sig minnas att det påbjudits.

Ibland kommer dock verkligheten ikapp dikten – det går numera att hitta företag som söker hygientekniker som uppenbart ska skura och svabba och där ingen endaste fil kand krävs. Det är dock ett språkbruk som både är modernt och ovanligt.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets webbplats har inte uppdaterats sedan den 14 oktober. Detta beror på tekniska problem. Vi försöker naturligtvis lösa dem så fort som möjligt. Webbplatsen fungerar som den ska på nätet, men det är uppdateringsfunktionen som inte fungerar som den ska.

Webbansvarig

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Jag bemöter rektorn på IES i Sundsvall som hävdar att de har ett blandat elevunderlag och att de bidrar till minskad skolsegregation - när de har 82 procent föräldrar efter eftergymnasial utbildning. Kommunens snitt är 56 %.”

Se vidare Föräldrarnas utbildningsnivå är den segregerande faktorn – inte elevens etniska bakgrund  från den 16/12 2021!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Nordman - Höstlöven dansar idag

Söndagens svenskspråkiga dikt

Tiden blänker till

Tiden blänker till som en tår -

Oktober, fåglarna/

    har flytt/

         med förstorade hjärtan.

Också du

       också du - liksom kölden -

    är ett skarpt ljus 

                      i ögonen -

Och tiden blänker till

     i en höstlig

            lönn -

En klocka speglar sig

i tunnaste is.    Och hennes

      oro drar

   upp din klocka.

Tiden blänker till i en tår -

Göran Greider

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)