"********** OK-Q8 AB Email Confidentiality **********
The information contained in this e-mail is strictly confidential and may contain proprietary information. It is meant solely for the intended recipient. Access to this e-mail by anyone else is unauthorised. If you are not the intended recipient, any disclosure, copying, distribution or any action taken or omitted in reliance on this, is prohibited and may be unlawful. No liability or responsibility is accepted if information or data is, for whatever reason corrupted or does not reach its intended recipient. If you have received this e-mail message by error, please notify us immediately by reply and then delete it from your system. No warranty is given that this email is free of viruses. The views expressed in this e-mail are, unless otherwise stated, those of the author and not necessarily those of OK-Q8 AB or its management. OK-Q8 AB reserves the right to monitor, intercept and block e-mails addressed to its users or take any other action in accordance with its e-mail policy.

OK-Q8 AB is a company registered in Sweden with company registration number (Organisationsnummer) 556027-3244. The registered address is at OK-Q8 AB, Box 23 900, SE-104 35 STOCKHOLM."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något redigerad,  är hämtad från Språket Sveriges Radio)

Tisdag den  11 oktober kl. 18.05 – inslagets längd 30 minuter

Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språk.

Veckans språkfrågor

Vad är en språklobbyist?

Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?

Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?

Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?

Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?

Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?

Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?

Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet

övriga medverkande:

Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret
Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua
Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på Samerådet

Programledare Jens Möller”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Q Björkman skriver idag i Svenska Dagbladet:

”Men det jag egentligen vill komma till är att jag tror att det finns ett fjärde skäl till varför vi gallrar ut bland åkommorna: magiskt tänkande.

När begripliga men negativt laddade ord – sjukdom är ju sällan något positivt – byts ut mot mer abstrakta facktermer vars innebörd inte är uppenbar för svensktalande, kan det ge sken av att smärtan och stigmatiseringen är mindre. Latinet skulle helt enkelt minska lidandet.

Nog låter det mer kliniskt och mindre självförvållat att lida av levercirros jämfört med att ha druckit sig till skrumplever? En diabetiker antyds inte som en sockersjuk ha ett osunt förhållande till sötsaker. Och även om ordet cancer är laddat med ångest, framstår det nog ändå som ännu otäckare att ha innanmätet fullt av kräfta. (Det latinska ordet, som ju för övrigt inte betyder något annat än just kräfta, introducerades i Svenska Akademiens ordlista 1923.)

Tron att nya ord kan förändra en allmänt negativ inställning till den företeelse de ska beskriva återfinner vi också i den utveckling som gjort lytta till handikappade, därefter funktionsnedsatta och numera funktionsvarierade. Städerska – ett uppenbart kvinnligt yrke med låg status – har ersatts av de könsneutrala lokalvårdare eller hygientekniker. Om det har gjort yrket mer prestigefullt går att ifrågasätta. Kan det inte snarare vara tvärtom: att det är dagens mindre nedlåtande syn på yrket som har fått oss att byta ord?”

Texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lill Lindfors - Tillsammans är ett sätt att finnas till

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ensamheten

Ensamma måste vi vara – 
fastän på olika sätt. 
Inte är ensamhet bara 
ensamhet rätt och slätt. 
Ensamhet värmer och kyler, 
ensamhet gråter och ler, 
ensamhet röjer och skyler, 
tar och ger. 

Ensamma måste vi vara, 
leva i olika land – 
därför kan ingen förklara 
undret som sker ibland: 
livet slår upp i en flamma, 
dubbel, betvingad och het, 
först när vi mötas i samma 
ensamhet

Anna Greta Wide

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag gick in på Wikipedia för all leta information om landet Kazakstan. Händelsevis hittade jag detta – uppgifterna är ca 10 år gamla, så kanske någon har färskare information, samt om hur det är i andra länder.

Grundskolan i Kazakstan är obligatorisk och varar i 11 år. Nedan följer en lista över antalet skolor i Kazakstan sorterade efter undervisningsspråk (2011–2012) ^[20]). : 

• Antalet skolor med kazakiska som undervisningsspråk - 3843 st
• Antalet skolor med ryska som undervisningsspråk - 1508 st
• Antalet skolor med uzbekiska som undervisningsspråk - 58 st
• Antalet skolor med ujguriska som undervisningsspråk - 14 st
• Antalet skolor med engelska som undervisningsspråk - 8 st
• Antalet skolor med tadzjikiska som undervisningsspråk - 2 st
• Antalet skolor med flera undervisningsspråk - 2163 st

Högskoleundervisningen i landet bedrivs huvudsakligen på kazakiska, ryska och engelska.  56,3 procent av landets studenter får sin undervisning på kazakiska, 41,7 procent på ryska och 1,9 procent på engelska

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Wouter Corduwener från Nederländerna kan tala 29 olika språk. Han har vuxit sig stor på sociala medier – där han vill uppmana andra att också lära sig tala flera språk.

– Det är faktiskt inte så svårt att lära sig grunderna i ett språk, säger Wouter, som lärde sig grunderna i svenska på två månader.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skyll inte på barnen, bara! Däremot kan barnen överhuvudtaget inte lastas för nedanstående rader:

Årstider skrivs inte med stor bokstav utom när de är "poetiskt personifierade" (the Summer said to the Winter...)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)