Alla inlägg under november 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2022 08:00

Detta är ett mycket tungt vägande inlägg som visar hur vi håller på att avskaffa mångfaldens rikedom till förmån för enfaldens fattigdom. Att förstärka den förstörelseprocessen genom att förespråka engelska som ett europeiskt enhetsspråk skulle göra oss medskyldiga till kollektivt självmord på flertusenårig kultur och historia och vi skulle därigenom aningslöst förpassa oss till skaran av utdöda språk med för framtida människor svåråtkomlig och obegriplig litteratur — möjligen tillgänglig enbart på muséer för särskilt intresserade språkforskare — liksom paleontologer som studerar dinosaurier ur vetenskaplig synvinkel (hur tillkom de?, hur bredde de ut sig?, hur anpassade de sig till utvecklingen?, hur konkurrerades de ut av mer livskraftiga former?, hade den ingen försvarsförmåga?, varför förintades de?, är de borta för alltid?).


Vi måste blåsa till strid för att försvara det som är värdefullt—och att kraftfullt strida vid fronten. Slapp bekvämlighet får inte tillåtas besegra traditionell anständighet, när de skadliga konsekvenserna av likgiltighet är så uppenbara.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2022 17:45

På söndag 27/11 installerar  biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren,   Karolina Pernling som ny kyrkoherde i Älvdalens kyrka.


Gudstjänsten blir ovanlig eftersom biskopen – som inte är från Älvdalen – kommer att läsa Välsignelsen på älvdalska, språket som har rötter ända ned i forngermanskan och enligt senaste forskning kan ha skiljt sig från forngermanskan redan på 500-talet efter Kristus.


Vid gudstjänsten kommer också Julevangeliet att läsas på älvdalska.


Översättningen av Välsignelsen gjordes av Inga-Britt Petersson, 90 år, med hjälp av Bo Westling, på torsdagskvällen och på fredagen fick biskopen en ljudinspelning att träna på inför söndagens kyrkoherdeinvigning. Översättningen av Julevangeliet är gjord av professor emeritus Lars Steensland i Lund. Han har översatt samtliga fyra evangelier för några år sedan och även gjort den stora ordboken med 21 000 ord.


Både biskop Mikael Mogren och kyrkoherde Karolina Pernling anser att det är viktigt att älvdalskan lyfts fram mer i kyrkan. Redan första gången Mikael Mogren ledde en gudstjänst på älvdalska inledde han med några ord på älvdalska och fick applåder.


- För mig är det självklart att jag ska försöka använda mig av älvdalskan, eftersom det är hjärtats språk för många i bygden. Jag blir varm i hjärtat av allt gott arbete som just nu satsas på älvdalskans framtid. Tack alla engagerade kämpar, för era insatser! säger han till älvdalingarna inför söndagens gudstjänst.

-I Jesaja 66:18 står det helt klockrent: "Herren kommer för att samla alla folk och alla språk". Det gäller älvdalskan också, avslutar han.


Kyrkoherde Karolina Pernling: -Det har inte läst evangeliet det här sättet förut på första advent. Välsignelse har aldrig gjorts på älvdalska förut.

- För mig är också älvdalskan viktig. Det är ett unikt språk som vi ska vara rädda om och bevara.

Gustjänsten i Älvdalens kyrka börjar kl 11. på söndag 27/11.


Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2022 11:37

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det vore en dålig idé att göra engelska till ett gemensamt språk inom Europeiska unionen. Den torftiga användningen av engelskan i EU:s debatter tråkar ut medborgarna, skriver C-G Pernbring. Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.


Angående insändaren ”Gör engelska till ett gemensamt EU-språk” undrar jag verkligen om det vore en bra idé. Varje EU-lands identitet och kultur riskerar i så fall att försvinna. Varför bara fokusera i EU på näringslivet och exportindustrin?


En engelsman sade för ett par år sedan till mig: ”Ni svenskar är så besatta av engelskan, att ni nog borde införa engelska som officiellt språk i landet” (Sverige).


Nu till en annan sida av engelskan. Engelska är inte alls så lätt som många inbillar sig. För ett par veckor sedan följde jag en debatt i EU-parlamentet i SVT. Då och då får vi se tv-direktsändningar från EU i Bryssel eller Strasbourg med officiella tal och framträdanden av EU-ministrar och politiker.


De flesta av dessa EU-representanter använder fortfarande engelska språket, trots att Storbritannien inte längre är medlem. Officiellt datum för Brexit var den 31 januari 2020, men ändå verkar det som om engelskan fortfarande lever kvar i EU och till och med blivit EU:s första officiella språk.


Det är emellertid pinsamt att ständigt höra EU-ministrar och delegater från olika EU-medlemsländer tala undermålig och skröplig engelska i dessa sammanhang. Vid längre anföranden blir det ju bara trist och långtråkigt. Man tappar så att säga tråden i talen.


Jag förstår inte varför EU-ministrar, delegater och politiker inte i större utsträckning använder sig av simultantolkning eller -textning i stället, det vill säga att man framför sitt anförande på modersmålet i EU-parlamentet som samtidigt blir simultantolkat till EU:s 24 officiella språk.


Det är trots allt bättre, anser jag. (EU förfogar för övrigt över en alldeles utmärkt och omfattande tolk- och översättningsservice.)


Däremot talar kommissionsordföranden, tyskan Ursula von der Leyen, en perfekt, accentfri engelska. Dessutom behärskar hon franska lika bra.


Jag har ibland ställt mig frågan: Varför kräver inte Storbritannien någon typ av ekonomisk kompensation eller hyra för att EU fortfarande verkar ha engelska som första officiella språk? Kanske ett tips till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak?


C-G Pernbring

 

(Insändaren publiceras igår i DN:s nätupplaga)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2022 08:00

 


Hårdsmält mat verkar serveras på en restaurant i Göteborg och knappast vegetariskt heller.


Annika


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2022 08:00

Hej!


I Hallandsposten från den 17 november finns två helsidor med reportage från förskolor i mångkulturella områden i Halmstad. Där använder barnen ofta spontant engelska sinsemellan. Lärarna är oroade men kan inget göra, trots att de är medvetna om att det är svenska som ska vara utbildningsspråket. De är rädda att barnens förmåga kommer att vara för svag, när de börjar i första klass. De när en – orealistisk – förhoppning om fler pedagoger, idag tre på tjugo barn. Man tycks överens om att förbud mot engelska är fel väg att gå. Istället måste svenskan uppvärderas. Här skulle SPRÅKFÖRSVARET kunna komma in med ett befruktande förslag som går ut på obligatoriska och fasta undervisningstimmar varje vecka med ”lustfylld” svenska som ”Fyra myror är fler än två elefanter”. Denna styrda undervisning skulle sedan kunna följas upp med anknytande lekar på annan tid i förskolan. T ex!


Med engagerad hälsning

Bo

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 22 november 2022 08:00

De flesta internetanvändare känner till Google Translate, men betydligt färre känner förmodligen till DeepL, ett nytt översättningsprogram. Personligen anser jag att det senare översättningsprogrammet är bättre än Google Translate, som dock förbättrats avsevärt under senare år. Jag har översatt ingångstexten på Språkförsvarets webbplats från svenska till engelska med båda programmen för jämförelse. Skillnaderna i fråga om översättningarna av denna text verkar dock vara marginella. Givetvis måste alla maskinöversättningar fortfarande korrekturläsas innan publicering, men numera är maskinöversättningar godtagbara i varje fall i fråga om förståelse när man översätter från språk som man själv egentligen inte förstår.

 

Per-Åke Lindblom

 

Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad? Varför använder svenska myndigheter sig överhuvudtaget av engelska beteckningar på olika enheter, byggnader, projekt och evenemang?


Borde det inte vara en garanterad rättighet att få t.ex bruksanvisningar och resevillkor på svenska i Sverige?


Varför visas så många långfilmer på engelska och så få på svenska och andra språk i svensk tv? Varför är så många reklaminslag i tv och i andra massmedia i Sverige på engelska?


Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker? Verkar det inte lite bakvänt att föredrag och seminarier hålls på engelska, trots att alla förstår svenska?


Förlorar inte svenskspråkiga på att svenska företag går över till engelska som koncernspråk?


Går inte kunskap förlorad när engelska införs som första undervisningsspråk vid svenska skolor?


Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med "Hawks" i stället för "Hökar", eller att svenska tv-program ges titlar som "Cold case Sverige"?


Om du tycker att dessa frågor är relevanta, borde nätverket Språkförsvaret och denna webbplats intressera dig.


Språkförsvaret inser naturligtvis engelskans gångbarhet som internationellt andraspråk, men engelskans nuvarande ställning som världsspråk hotar också på sikt andra språks fortlevnad, däribland svenskans. Detta är ingen ödesbestämd utveckling, men kräver opinionsbildning för att vändas.  


DeepL:s översättning:

 

Why is English spreading at the expense of Swedish? Why do Swedish authorities use English names at all for various entities, buildings, projects and events?


Shouldn't it be a guaranteed right to receive, for example, user manuals and travel conditions in Swedish in Sweden?


Why are so many feature films shown in English and so few in Swedish and other languages on Swedish television?


Why are so many advertisements on television and in other mass media in Sweden in English?


Is it self-evident that 90% of all theses should be written in English at Swedish universities, as is now the case?


Doesn't it seem a bit backwards that lectures and seminars are held in English, even though everyone understands Swedish?


Do Swedish speakers not lose out when Swedish companies switch to English as their corporate language?


Isn't knowledge lost when English is introduced as the first language of instruction in Swedish schools?


Is it not proof of poverty that Swedish sports clubs are given names like "Hawks" instead of "Hökar", or that Swedish television programmes are given titles like "Cold Case Sweden"?


If you think these questions are relevant, you should be interested in the Språkförsvaret network and this website.


Språkförsvaret of course recognises the viability of English as an international second language, but English's current status as a world language also threatens the long-term survival of other languages, including Swedish. This is not a fateful development, but it requires advocacy to reverse it. “


Google Translates översättning:

 

"Why is English spreading at the expense of Swedish? Why do Swedish authorities use English designations at all for various units, buildings, projects and events?


Shouldn't it be a guaranteed right to get e.g operating instructions and travel conditions in Swedish in Sweden?


Why are so many feature films shown in English and so few in Swedish and other languages on Swedish television?


Why are so many commercials on television and in other mass media in Sweden in English?


Is it completely obvious that 90 percent of all dissertations must be written in English at Swedish universities, which is currently happening? Doesn't it seem a little backwards that lectures and seminars are held in English, even though everyone understands Swedish?


Aren't Swedish-speakers losing out when Swedish companies switch to English as the corporate language?


Isn't knowledge lost when English is introduced as the first language of instruction at Swedish schools?


Isn't it proof of poverty that Swedish sports clubs get names like "Hawks" instead of "Hökar", or that Swedish television programs are given titles like "Cold case Sweden"?


If you think these questions are relevant, the Language Defense network and this website should interest you.


Language defense naturally realizes the viability of English as an international second language, but English's current position as a world language also threatens the survival of other languages in the long term, including Swedish. This is not a fateful development, but requires advocacy to be reversed."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)







Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2022 13:07

I artikeln De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare i Skolvärlden skriver Mikael Bergling apropå Internationella engelska skolans ekonomiska läge:


”En annan ekonomisk framgångsrik friskolekoncern på den svenska skolmarknaden är Internationella engelska skolan (IES), som under de senaste fem åren gjort ett rörelseresultat på cirka 1,1 miljarder kronor.

Enligt den senaste bokslutskommunikén (1 juli 2019–30 juni 2020) steg omsättningen under året med drygt 10 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till cirka 393 miljoner kronor.


Bolagets vd Anna Sörelius Nordenborg skriver i kommunikén att bolagets svenska verksamhet inte har påverkats finansiellt av pandemin och att intäkterna per elev under året ökade med 3,8 procent samtidigt som kostnaderna per elev bara steg med 2,9 procent.


'Personalkostnaderna har påverkats positivt av den sjuklöneersättning som erhållits från staten under coronapandemin och negativt av ökade vikariekostnader. Netto är personalkostnaderna opåverkade. Utbudet av legitimerade lärare på den svenska skolmarknaden fortsätter att vara lägre än efterfrågan men löneglidningen i marknaden har ändå minskat.'


Störst ägare i Internationella Engelska Skolan, som är på väg att köpas ut från börsen, är de Luxemburgbaserade bolagen Bock Capital och Paradigm Capital AG samt Barbara Bergström.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2022 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Jonna Jinton - Dimmornas visa


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vilsevägar har jag vandrat,

vilsevägar har jag lämnat.

Skogen har berättat om hemliga vägar,

synliga endast för de förhoppningsfulla

eller de sörjande.


Vilka vägar väntar?


Margot Sachitzki

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10
11
12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards